En tråkig historia - forts.

[lessen]

Flyttar över mitt senaste inlägg från gamla tråden och skapar en ny tråd för sakens skull. Dock kanske titeln skulle ha ändrats till snarare "en mkt. trevlig men aningen förvirrad historia!.."


Har varit så tomt här hemma sen omplaceringen och valp-abstinensen har varit på topp..;P
Just nu velar jag mellan nästa ras-val och har gjort det sedan i somras. Antingen blir det ett s.k. "säkert kort" från en uppfödare jag känt länge, men kanske inte känts riktigt 100 rätt med individ och ras, men jag har i alla fall tänkt ge det en chans och känna efter lite till om det kanske kan bli 100 eller 120% så småningom. ...Eller som jag har funderat på senaste tiden, vilket inte ens funnits på kartan tidigare, att ta en valp av samma ras igen....
Alternativen är visserligen fler, men de är det senast nämnda som drar upp lite extra känslor och funderingar. För det som jag vill satsa på så är rasen nämligen helt rätt, och väljer jag bara valp klokt nästa gång och får den hjälp jag behöver från början så inbillar jag mig att det kan gå riktigt bra dem här gången.. Det är som att nu när jag väl lärt känna och lärt mig en ras så pass bra och är förberedd på allt, så känns det så bra att välja samma ras igen.
Det är något som väldigt intensivt säger mig att göra det, självklart isf bara om det känns helt rätt med någon valp i kullen efter flera besök, men samtidigt har jag i bakhuvudet att "tänka klokt" nu när jag har chansen, och risken att situationen blir detsamma igen känns ju rent teoretiskt som största möjliga om jag skulle välja samma ras..
Är det någon som vill veta rasen för att kunna svara bättre, så pma vet ja, svårt att sätta sig in i detta när jag nästan talar i gåtor...

 

[Vovzing]

Sv: En tråkig historia - forts.

Kan du inte bara skriva ut raserna i tråden ?
Och gärna lite mer vad du vill göra med hunden

 

[lessen]

Sv: En tråkig historia - forts.

Ja, anonymiten börjar kännas en aning löjlig, så jag antar att jag lika gärna kan göra det. ;P
Det handlar om rasen Vit Herdehund.
Jag söker en framtida vän att göra allt med. Utställning, bruks, spår, lydnad och kanske även agility, men även ha med på fjällvandring och rid och skidturer. Vill även utbilda den framtida hunden till Tjänstehund.

 

[emma82maria]

Sv: En tråkig historia - forts.

Är det Vit Herdehund du hade som du fick omplacera? Vad är det för ras som är det "säkra kortet"?

Jag hade ganska liknande krav på min lista när jag började leta hund och föll för hovawarten. Nu menar jag inte att det är rasen för dig men kanske så att du får upp ögonen för att det kan finns nån annan ras som stämmer in på dina önskemål.

Finns en här på forumet som verkar ha ganska bra koll på just Vit herde, Simba_112 tror jag hon heter. Kanske kan vara en idé att bolla lite tankar med henne?

 

[lessen]

Sv: En tråkig historia - forts.

Herde är det som jag omplacerat (hela historian står i gamla tråden)och Golden är det "säkra kortet".
Jovisst försöker jag att titta på alla raser nu när jag har chansen, men av någon anledning så lockar ändå samma ras igen. Med förra hunden så stämde ju inte kemin alls, men eftersom jag inte har sett så många individer så vet jag ju inte heller vad som var mer typiskt för rasen och vad som inte var det. Skulle nog behöva prata med andra Herde-ägare om saken, så kanske jag ska kontakta henne eller om hon ser detta...

 

[simba_112]

Sv: En tråkig historia - forts.

Herde är det som jag omplacerat (hela historian står i gamla tråden)och Golden är det "säkra kortet".
Jovisst försöker jag att titta på alla raser nu när jag har chansen, men av någon anledning så lockar ändå samma ras igen. Med förra hunden så stämde ju inte kemin alls, men eftersom jag inte har sett så många individer så vet jag ju inte heller vad som var mer typiskt för rasen och vad som inte var det. Skulle nog behöva prata med andra Herde-ägare om saken, så kanske jag ska kontakta henne eller om hon ser detta...

Har inte följt tidigare tråden men slumpen sa åt mig att läsa denna
Du är varmt välkommen att pma mig om du har frågor eller bara allmänt vill prata om rasen.
Jag har relativt bra koll på hundar och uppfödare och känner många med vit herde

 

[lady_vip]

Sv: En tråkig historia - forts.

Det finns ju även massor av raser mellan Vit Herde och Golden, dessutom finns det Golden med fart i.

 

[metspo]

Sv: En tråkig historia - forts.

Har haft flera sådanna hundar. Hederhundar alltså.
Jag har dock aldrig någonsin haft problemhundar så jag vet inte.
Alltid lyckats, inte för att skryta - utan för att jag tyvärr inte kan skriva någonting som hjälper..

Men jag tror inte det är bra att ta sista valpen bara för att det är den sista.
Tvärtom!

Finns det en hel kull, vi säger 6 valpar MINST, så kanske det är enkelt att hitta den perfekta hunden samma dag, den du fastnar för. OM du har långt att åka.

Har du inte jättelångt att åka, har du faktiskt om du känner uppfödarna möjlighet att kolla efter en valp, som du faktiskt själv tycker om, flera veckor innan de blir 8veckor gamla. Då har du större chans att redan börja tycka om en valp innan du hämtar den. Jag skulle aldrig kunna ta en sista valp, det är stor skillnad på att köpa en unghund eller vuxenhund där ägarna kan berätta lite om hunden. Men en valp, som kissar, bajsar , leker och sover vet man inte så mycket om som uppfödare. Även om det är enkelt att se om den är lättlärt, possitiv eller den som hellre ligger en bit bort från valparna..
Men psyket förändras när den kommer till det nya hemmet. Den blir inte trygg om du inte älskar den som dens mamma och syskon gjorde. Snarare osäker och "får klara sig själv" för det är ingen som tycker om den.


Så ta tid och träffa en valpkull, gärna väldigt många om du inte måste ha en hund de närmsta veckorna...
Hitta den valp som du tycker om!

 

[lessen]

Sv: En tråkig historia - forts.

Allt ting med min förra hund grundade sig ju i grunden av en dålig relation, som i sig kom av att jag inte kände något för valpen från start. Antar att du aldrig känt så med någon av dina hundar och då har man ju den bästa förutsättning från start som man kan ha - att ha en hund man verkligen älskar från början.
När dagen väl kom för omplacering så måste jag dock med handen på hjärtat säga att han var allt annat än en problemhund, vi hade vid den tidpunkten kommit väldigt långt tillsammans, men fortf. kändes en omplacering som helt rätt beslut, just pga. att vi aldrig skulle kunna hitta den där känslan och kemin tillsammans. Kändes klarare än nånsin att omplacering var rätt då, eftersom det inte riktigt fanns några dåliga beteenden kvar att "skylla på", bara att han och jag inte matchade varandra.. Huvva, även om man inser att man inte passar ihop så kan man ändå älska varandra, vilket jag fortfarande gör än idag, vilket gör att det inte är allt för lätt att skriva allt detta..
Läser texten igen och kan plötsligt inte låta bli att dra lite på munnen ist. när jag inser hur det låter. Kan nog säga att det är en skilsmässa jag gått igenom....;-p

Nej självklart var det en hemskt dålig idé att ta sista valpen, var inte precis något jag planerat in. Blev ett sent hämtande av flera orsaker, och av andra orsaker så kunde jag heller inte kunna komma ner och träffa valpen innan hämtandet, var uppfödaren som hjälpte till att välja en valp åt mig. Allt det där är ju en perfekt grogrund för att allt ska gå fel, vilket jag också visste då, men kände att jag var så nära nu att detta nog skulle gå bra ändå som den obotliga optimist man är... Skulle aldrig nånsin köpa valp under sådana förutsättningar igen. Nästa gång kommer jag att besöka uppfödaren och valparna åtminstone två gånger innan hämtningen, kosta vad det kosta vill så är det värt i slutändan att få känna sig helt säker på sitt val av valp.

Tack för råd, tips och stöd Metspö!..

 

[Myrten]

Sv: En tråkig historia - forts.

Har haft flera sådanna hundar. Hederhundar alltså.
Jag har dock aldrig någonsin haft problemhundar så jag vet inte.
Alltid lyckats, inte för att skryta - utan för att jag tyvärr inte kan skriva någonting som hjälper..

Men jag tror inte det är bra att ta sista valpen bara för att det är den sista.
Tvärtom!

Finns det en hel kull, vi säger 6 valpar MINST, så kanske det är enkelt att hitta den perfekta hunden samma dag, den du fastnar för. OM du har långt att åka.

Har du inte jättelångt att åka, har du faktiskt om du känner uppfödarna möjlighet att kolla efter en valp, som du faktiskt själv tycker om, flera veckor innan de blir 8veckor gamla. Då har du större chans att redan börja tycka om en valp innan du hämtar den. Jag skulle aldrig kunna ta en sista valp, det är stor skillnad på att köpa en unghund eller vuxenhund där ägarna kan berätta lite om hunden. Men en valp, som kissar, bajsar , leker och sover vet man inte så mycket om som uppfödare. Även om det är enkelt att se om den är lättlärt, possitiv eller den som hellre ligger en bit bort från valparna..
Men psyket förändras när den kommer till det nya hemmet. Den blir inte trygg om du inte älskar den som dens mamma och syskon gjorde. Snarare osäker och "får klara sig själv" för det är ingen som tycker om den.


Så ta tid och träffa en valpkull, gärna väldigt många om du inte måste ha en hund de närmsta veckorna...
Hitta den valp som du tycker om!

Jag vet inte om jag helt förstår ditt inlägg, eller - det gör jag inte.

Varför skulle du inte kunna ta en sista valp? Båda mina hundar jag har hemma är "sista valpar". De var inte kvar hos uppfödarna för att det var något fel på dem utan av helt andra anledningar. I många fall sparar uppfödarna valpar de tror på speciellt i väntan på en valpköpare som kan göra den valpen rättvisa.

Långt ifrån alla uppfödare som låter spekulanterna välja fritt bland valparna, vilket jag tycker är helt rimligt. Viktigt är att ha en bra kontakt med uppfödaren och hitta en uppfödare som det klickar med. Sedan skall man naturligtvis inte ta hem en valp som man inte gillar. Det lämpligaste är om man kan ha en diskussion så att uppfödaren kan hjälpa spekulanten att välja. Att valet gör man tillsammans, då tror jag det är bäst förutsättningar att det skall passa.

TS, angående rasval: jag har nollkoll på vad som krävs för tjänstehund (kollade kort på SBK och vid beskrivningarna känns det som flera grupp 8-hundar mycket väl borde kunna utbildas till räddningshundar, Lars Fält har ju t.ex. arbetat med cockrar på Cuba), men allt det andra du räknar upp kan du göra med en golden. Jag har aldrig haft golden själv (har cocker) men jobbade med golden ett tag. En bra golden är enligt mig en mycket trevlig, mjuk, lättlärd och glad hund. Många tycker att goldens är soffhundar, men får de möjlighet (och om man har rätt individ) så ställer de upp på väldigt mycket.

Men - det finns många raser som stämmer in på din kravprofil. Jag tror att det vore enklare om du beskrev vilka egenskaper du vill att hunden skall ha/inte skall ha. För det du vill använda hunden till känns ganska allmänt, sedan beror det naturligtvis på vilken nivå man siktar på.

 

[metspo]

Sv: En tråkig historia - forts.

Jag vet inte om jag helt förstår ditt inlägg, eller - det gör jag inte.

Varför skulle du inte kunna ta en sista valp? Båda mina hundar jag har hemma är "sista valpar". De var inte kvar hos uppfödarna för att det var något fel på dem utan av helt andra anledningar. I många fall sparar uppfödarna valpar de tror på speciellt i väntan på en valpköpare som kan göra den valpen rättvisa.

Långt ifrån alla uppfödare som låter spekulanterna välja fritt bland valparna, vilket jag tycker är helt rimligt. Viktigt är att ha en bra kontakt med uppfödaren och hitta en uppfödare som det klickar med. Sedan skall man naturligtvis inte ta hem en valp som man inte gillar. Det lämpligaste är om man kan ha en diskussion så att uppfödaren kan hjälpa spekulanten att välja. Att valet gör man tillsammans, då tror jag det är bäst förutsättningar att det skall passa.

När vi sålt valpar har man fått välja fritt bland de som finns kvar.
Och vi har sagt redan när de kommit, att om det inte klickar och ni inte fastnar för någon av valparna så får ni givetsvis säga nej utan att de ska behöva känna sig dumma som bara kommer för att glo och inte köper något..
Hajjar du?
Skulle aldrig själv välja en valp som inte klickar. Men det är ju bara jag det.
En av alla människor på jorden.

Menar mer på att om det bara finns en valp kvar, som du gärna vill ha för det är en valp men det känns inte rätt- så tar man inte valpen för man vill ha just denna, utan för att man måste. Hänger du med? Då kanske valpen efteråt blir ett " jag var tvungen" och inte "ååh jag är så glad för valpen valde mig" eller " ååh denna var finast i kullen - den tog jag"...

TS hade kanske fått se en valp hon verkligen tycker om, som valde henne/denna valde jag - känslan.
Jag tror det är viktigt att få välja bland flera valpar istället för att ta den sista för att man "måste" skaffa en valp NU...

 

[metspo]

Sv: En tråkig historia - forts.

Allt ting med min förra hund grundade sig ju i grunden av en dålig relation, som i sig kom av att jag inte kände något för valpen från start. Antar att du aldrig känt så med någon av dina hundar och då har man ju den bästa förutsättning från start som man kan ha - att ha en hund man verkligen älskar från början.
När dagen väl kom för omplacering så måste jag dock med handen på hjärtat säga att han var allt annat än en problemhund, vi hade vid den tidpunkten kommit väldigt långt tillsammans, men fortf. kändes en omplacering som helt rätt beslut, just pga. att vi aldrig skulle kunna hitta den där känslan och kemin tillsammans. Kändes klarare än nånsin att omplacering var rätt då, eftersom det inte riktigt fanns några dåliga beteenden kvar att "skylla på", bara att han och jag inte matchade varandra.. Huvva, även om man inser att man inte passar ihop så kan man ändå älska varandra, vilket jag fortfarande gör än idag, vilket gör att det inte är allt för lätt att skriva allt detta..
Läser texten igen och kan plötsligt inte låta bli att dra lite på munnen ist. när jag inser hur det låter. Kan nog säga att det är en skilsmässa jag gått igenom....;-p

Nej självklart var det en hemskt dålig idé att ta sista valpen, var inte precis något jag planerat in. Blev ett sent hämtande av flera orsaker, och av andra orsaker så kunde jag heller inte kunna komma ner och träffa valpen innan hämtandet, var uppfödaren som hjälpte till att välja en valp åt mig. Allt det där är ju en perfekt grogrund för att allt ska gå fel, vilket jag också visste då, men kände att jag var så nära nu att detta nog skulle gå bra ändå som den obotliga optimist man är... Skulle aldrig nånsin köpa valp under sådana förutsättningar igen. Nästa gång kommer jag att besöka uppfödaren och valparna åtminstone två gånger innan hämtningen, kosta vad det kosta vill så är det värt i slutändan att få känna sig helt säker på sitt val av valp.

Tack för råd, tips och stöd Metspö!..

Ok, förstod inte att hon hade hjälpt dig att hitta en valp.
Ville du ha denna valpen då, eller kände du: uppfödaren vet nog bäst vilken som passar mig! Och litat på detta?

 

[lessen]

Sv: En tråkig historia - forts.

Jag litade helt på uppfödarens omdöme, kunde inte göra annat när jag varit dum nog att ställa till det så att det aldrig blev ett besök innan hämtningen. När jag väl var där så var "tingningen" betald för länge sen och även om det inte kändes allt för bra då, så tänkte jag att det kommer ju så småningom när vi bara fått chans att lära känna varandra!.. Hade en kompis som skaffat valp och känt detsamma i början, men där hade det ju gått bra senare, så ingenting sa mig då att det inte skulle göra detsamma mellan oss. Jag var ju så ung och dum då, för två år sedan, hehe..;P

 

[Disen]

Sv: En tråkig historia - forts.

Vad är det som lockar speciellt med vit herde som gör att du "måste" ha en sådan igen?

Jag har själv malinois, en omplacering. Han var ca 18 månader när jag tog över honom. Jag kikade noga på hunden, "testade" honom lite på brukshundklubben. Hur han reagerade på joggare, andra hundar, hur han lekte, vad han gjorde när vi satte oss på en stubbe osv. Det klickade direkt, men jag ville ändå vara rationell och fundera, vilket jag också gjorde.
Det kändes bra så jag tog hem honom på prov i en vecka. Jag var hård mot mig själv och sa att jag skulle ge det hela veckan innan jag bestämde mig. På Torsdagen var jag dock övertygad om att han skulle stanna (det var hans ägare också... jag kunde inte dölja min förtjusning det minsta!).

Hunden har allt jag ville ha i en tjänste- (förvarsmaktshund) och tävlingshund, men han är också så himla himla lätt att hantera i vardagen.

En omplacering kanske inte vore omöjligt för dig? Hunden behöver ju inte vara så himla gammal, men jag anser att om det är en valp på kanske 6 månader så ser du iaf betydligt mer än om den är 8v. Är den sen lite äldre så se du ännu mer. Du kan dessutom kanske ta hunden på prov på ett annat sätt innan du betalar den och då känns det inte lika "besvärligt" att lämna tillbaka den om det inte gör det? (Jag menar inte att pengar är ett primärt problem, bara att man binder upp sig på ett annat sätt när man pröjsat valpen/hunden. Lite som "Nu har jag köpt dig och nu SKA det bli du och jag" typ...).

Bara en fundering.

 

[vallhund]

Sv: En tråkig historia - forts.

Jag vet inte vad du har för kriterier, men jag har aldrig köpt en valp som valde mig, eller var sötast i kullen, jag har andra kriterier.
Inte heller har valpspekulanter fått välja fritt när jag sålt valpar.

Skulle inte falla mig in att köpa en valp jag inte vill ha.
Tingningsavgift på osedda valpar är ett ofog.

O andra sidan har jag köpt osedda valpar/unghundar, men då har jag känt uppfödarna o haft stenkoll på stamtavlor etc, inte helt ovanligt med vallhundar.

 

[ako]

Sv: En tråkig historia - forts.

Jag vet inte vad du har för kriterier, men jag har aldrig köpt en valp som valde mig, eller var sötast i kullen, jag har andra kriterier.
Inte heller har valpspekulanter fått välja fritt när jag sålt valpar.

Skulle inte falla mig in att köpa en valp jag inte vill ha.
Tingningsavgift på osedda valpar är ett ofog.

O andra sidan har jag köpt osedda valpar/unghundar, men då har jag känt uppfödarna o haft stenkoll på stamtavlor etc, inte helt ovanligt med vallhundar.

Fast om man är mer hobbyhundägare eller vad man ska säga än vad du är (har ju förstått att du hållit på länge och jobbat med mycket hundar) så kanske den där "klicken" med personkemin känns viktigare? Sedan måste det ju DESSUTOM vara en ras och en individ som passar det man vill göra, förstås.

När vi köpte Tassa, vår lilla cockerflicka, hade vi först bestämt oss för en av de andra valparna (men egentligen spelade det ingen roll- alla tikvalparna (och tik skulle det vara då vi på den tiden även hade en hane som inte trivdes med andra hanar) i kullen var jättegoa, sociala och trevliga när vi var där, men vi måste ju välja en så vi gjorde det. Just den valpen blev dålig efter avmaskningen innan vi skulle hämta den, så uppfödaren ville inte släppa henne än utan behålla några veckor så att allt var OK innan den skulle flytta, och erbjöd oss att antingen vänta eller ta en annan tikvalp som inte var tingad. Eftersom vi egentligen tyckte om alla tikarna så tog vi i stället den andra valpen, och hon är en mycket älskad familjemedlem och har så varit i fem år nu . Om det hade blivit den som det var meningen Det blev hur som helst bra i alla fall . Den andra valpen piggnade till och fick oxå flytta hemifrån, men några veckor senare.

TS: Skönt att det löste sig med din första hund, och hoppas du snart hittar en ny fyrbent kompis som du trivs tillsammans med!

 

[vallhund]

Sv: En tråkig historia - forts.

Mitt inlägg som du citerar var inte ett svar till TS, det var till sign metspo.

 

[Sandra78]

Sv: En tråkig historia - forts.

Varför skulle du inte kunna ta en sista valp? Båda mina hundar jag har hemma är "sista valpar". De var inte kvar hos uppfödarna för att det var något fel på dem utan av helt andra anledningar.

Vi har också en "sista valpen". Vi hade bokat en valp hos en annan uppfödare, där tiken bet ihjäl bägge tikvalparna... Då bestämde vi oss för att ställa oss i kö för en valp ur nästa kull hos en annan kennel istället (som vi kikat på tidigare men då var alla valpar tingade). Det visade sig att de hade tänkt om, de hade tänkt spara en valp ur denna kull men kom fram till att de inte hade tid, så den valpen fick istället vi köpa!
I mina ögon är hon den bästa ur den kullen Korad med 516 p, TJH(FM) och utställd med 2*CACIB bland annat.

 

[ako]

Sv: En tråkig historia - forts.

Det vet jag, jag kommenterade bara vad skillnaden mellan en "hobbyhundägare" och någon som håller på lite mer proffesionellt, kanske kan vara. Jag menade absolut inget negativt! Själv är jag ju så mycket hobby/sällskapshundsmatte man bara kan tänka sig med en familjehund som är promenadkompis och hela familjens älskling men inte gör mycket mer nytta än så , och vi stämmer ju inte in på min tanke, eftersom vi ju faktiskt inte valde henne, utan det blev som jag skrev ovan.

 

[Migo]

Sv: En tråkig historia - forts.

Jag vet inte om jag helt förstår ditt inlägg, eller - det gör jag inte.

Varför skulle du inte kunna ta en sista valp? Båda mina hundar jag har hemma är "sista valpar". De var inte kvar hos uppfödarna för att det var något fel på dem utan av helt andra anledningar. I många fall sparar uppfödarna valpar de tror på speciellt i väntan på en valpköpare som kan göra den valpen rättvisa.

Långt ifrån alla uppfödare som låter spekulanterna välja fritt bland valparna, vilket jag tycker är helt rimligt. Viktigt är att ha en bra kontakt med uppfödaren och hitta en uppfödare som det klickar med. Sedan skall man naturligtvis inte ta hem en valp som man inte gillar. Det lämpligaste är om man kan ha en diskussion så att uppfödaren kan hjälpa spekulanten att välja. Att valet gör man tillsammans, då tror jag det är bäst förutsättningar att det skall passa.

Min Boss var sista valpen i sin kull, och just det ser jag absolut inte som ett problem vid valpköp. Möjligen att man ska försöka träffa alla valparna ändå, så man kan se hur jämn kullen är och hur de agerar mot varandra.

Tycker förövrigt att det är jätteklokt av uppfödarna att råda över vilka valpar som ska flytta vart. Så unga hundar kan ju visa upp beteenden just när spekulanten är där som gör att de kan uppfattas som annorlunda än vad de faktiskt är. Det räcker ju att rövaren i gruppen är lite trött just då för att denne ska framstå som en lugn knähund...

Sen måste det självklart kännas rätt för alla parter!

/Migo
som valde Fridolf när han var åtta dagar gammal, velade lite när han var fem-sex veckor men sen tog förnuftet till fånga och följde hjärtat. Helt rätt beslut så här i retrospektiv!