En tanke slog mig i dag!

[Mysaan]

Sv: En tanke slog mig i dag!

Nu vet jag varför jag var så osäker i hagen härom dagen. Det är/var inte min häst som gjorde mig osäker utan de andra hästarna. Min är lite så att när jag kommer i hagen så jagar han gärna undan de andra för att få ha mig i fred. Vet att det är så för när andra kommer ut i hagen så jagar han inte undan de andra utan bara när jag kommer. När han sedan då följer mig upp till grinden så går han nästan på mig i sin iver att hålla bort de andra hästarna.

I dag kom han och de andra fram när jag kom. Men av någon anledning så gick de andra bort ganska omgående och direkt de hade gjort det så släppte all osäkehet och jag kunde stå och mysa jättelänge med min plutt.

Så de är de andra jag inte litar på som gör mig osäker i kombination med att han lägger öronen bakåt för att hålla borta dem. 2 av hästarna litar jag öht inte alls på eftersom den ena för bara två somrar sedan jagade allt som kom in i hagen. Hon har sedan varit borta så vi sluppit henne men nu är hon alltså tillbaks sedan sommarbetet börja och jag litar öht inte på henne så det är därför jag blir osäker.

Så förhoppningvis blir det bättre nu när jag ska flytta honom och han då bara får sällskap av 1 ponny. Och min förhoppning är att vi då kan komma närmre varandra igen så ridningen också börjar fungera bättre igen

 

[Iaraphel]

Sv: En tanke slog mig i dag!

För det första så ska du ha en för din insikt eller vad man säger, att erkänna flr sigsjälv och andra vad man egentligen känner är inte alltid det lättaste.

Om du tror att du kan "älska en annan häst" så tycker jag absolut att du ska sälja denna och köpa en äldre, tryggare, vet ej vad du har för problem med ryggen? kroppen men ibland kan det hjälpa att byta ras (islänning / PRE har mjukare gångarter än halvblod etc)


Jag satt i lite samma sits, iof hade jag redan fler än en häst.. 7 närmare bestämt.. (satsade för 6-7år sen och började föda upp blivande fälttävlandsstjärnor som jag skulle ha och tävla med)
Men i maj i fjol blev jag sjuk, och kommer natagligen aldrig bli frisk.. och att sitta upp på stora, ibland trotsiga, bockiga halvblod samt att hoppa är en fara för både mig och häst... och jag resinerade även att ska jag ha de bästa bara för att jag vill stå med en drös fina "egentligen tävlingshästar" i hagen utan att ta tillvara..
Nej jag kunde inte det. Så jag säljer av, trodde det skulel kännas MER när vi lämnade bort 5åringen... (han var det jag drömde omnär jag började föda upp och hoppar som en gud och minförsta uppfödning) men han var också den som gav mig dåligt samvete, för han skulle jag inte reda ut så han hade helt enkelt fått stå i ett halvår (innan jag viste att jag aldrig skulel bli frisk), han var 'ven den som var lite unghästbråkigrent allmänt.. och det känns hemskt att säga det men det är nästan skönt nu att han är borta... nästan bara lugna, trygga, rutinerade hästar som man kan göra "vad man vill med"
(kommer dock få sälja årsfölet och sen lämna bort mitt yngre avelsto, kanske...)

Så trots att läkarna sa att jag nopg aldrig skulel kunan rida mer, så håller jag igång en ponny och min spanjor dagligen och mår bättre av det..


Det finns dom bara vill kunna njuta av ridningen, och det finns dom som vill ha utmaninger, om så i form av tävlingar eller i form av unghästar och problemhästar, då kan vill dela upp hästarna så "alla blir nöjda"

jag har ridit in tillräckligt med unghästar i mitt liv.. sen sa kroppen stopp så nu vill jag njuta. för vissa kan det vara tillräcklig utmaning att komm aupp ur sängen varje morgon.. att roka mocka.. sadla och ta en tur i skogen.

 

[Mysaan]

Sv: En tanke slog mig i dag!

Tack för ditt svar! PÅ ditt svar förstår jag att du inte läst hela tråden.

JO jag är tveksam om kroppen håller absolut. Vissa morgon är det fruktansvärt tufft att ta sig ur sängen, ta hand om barnen och sedan orka ta sig till stallet.

Jag och sambon har haft otroligt mycket diskussioner här hemma sedan jag starta tråden. Vi har kommit fram till att utan hästen mår jag inte bra alls. Att jag var osäker i hagen som jag skrev om i något inlägg beror helt och hållet på de andra hästarna som jag inte litar på och som är otroligt påträngande.

Vad vi kommit fram till hitintills är att vi ska behålla denna hästen ett tag till. Jag älskar honom av hela mitt hjärta och både kompisar och min tränare säger att vi är som gjorda för varandra. Vi ska till att börja med se om det inte blir bättre när vi byter stall vilket vi snart ska göra.
Sambon min har lovat att han gärna följer med mig ut om jag känner mig osäker när han kan. Men min sambo tror (och det är inte helt ologiskt faktiskt) att det kommer bli bättre när vi flyttat och jag vågar/vill/kan vara i hagen mer och gosa och att jag då lyckas återskapa den fina kontakten jag och pålle hade i höstas.
Vi har diskuterat massor och beslutat att behålla ett tag och känner jag likadant i vinter sedan då ska vi sälja honom.

Kan tillägga att visst det är en unghäst men han har aldrig bockat eller rest sig (mer än den gång vi gick omkull vilket var helt mitt fel då jag pressa honom för hårt mer än han klara) utan det enda han gör är att stanna och möjligtvis backa

 

[Enya]

Sv: En tanke slog mig i dag!

Ge för allt i världen inte upp om du känner att du egentligen inte vill! Jag har kämpat och kämpat nu med min häst och min egen rädsla och plötsligt så har det släppt massor! Det som hjälpte mig var att jag fick rida på en stor och lugn luns som ALDRIG skulle göra "fel" och som jag nu inte är rädd för att rida ens något Tack vare den hästen, och lektioner på den hästen också så känner jag mig modigare när jag rider min häst. Säkrare!

Så ge inte upp, se om du inte kan hitta någon tryggis att rida lite? Jag red bara den här en gång i veckan i två månader faktiskt. Han flyttar om en vecka och kommer vara SÅ saknad!

 

[Stopek]

Sv: En tanke slog mig i dag!

Jag har försökt och han har blivit bättre mycket bättre. Men eftersom mina smärtor i kroppen ökar stadigt också så känner jag att det nog är bättre att sälja och skaffa en gammal trygg häst/ponny som jag kan ha glädje av.
Jag har helt enkelt inte samma go som när jag var yngre och detta tar för mycket smärta och för mycket energi. Jag behöver ladda batterierna i stallet inte suga ut dem.

Man skall trivas med sin häst och det skall vara ett nöje. Men sedan är det inte det lättaste att hitta den typ av häst du vill ha. Tyvärr är det ju de hästar som inte håller måttet som folk säljer.

Hälsning Maja

 

[Mysaan]

Sv: En tanke slog mig i dag!

Ge för allt i världen inte upp om du känner att du egentligen inte vill! Jag har kämpat och kämpat nu med min häst och min egen rädsla och plötsligt så har det släppt massor! Det som hjälpte mig var att jag fick rida på en stor och lugn luns som ALDRIG skulle göra "fel" och som jag nu inte är rädd för att rida ens något Tack vare den hästen, och lektioner på den hästen också så känner jag mig modigare när jag rider min häst. Säkrare!

Så ge inte upp, se om du inte kan hitta någon tryggis att rida lite? Jag red bara den här en gång i veckan i två månader faktiskt. Han flyttar om en vecka och kommer vara SÅ saknad!

Jag ska kämpa så får vi se vad som händer. Älskar trots allt denna häst och han är så gosig och kelen. En supersocial kille så jag vill kämpa ett tag till i alla fall så får vi se

 

[Twirro]

Sv: En tanke slog mig i dag!

Så härligt att du kan fortsätta njuta utan att vara rädd/osäker för din egen häst. Hoppas det blir bättre med dom andra hästarna så du slipper att det blir ett ångestmoment att hämta hästen i hagen!

 

[Mirre]

Sv: En tanke slog mig i dag!

Har läst hela tråden nu och tänkte på en sak.
Varför inte köra in honom? Då kan du köra de dagar de blir svårt
att rida. Om din sambo inte har möjlighet att köra så du kan få vila från stallet ibland.

Ang att han stannar så tror jag att det går över med tiden och med hjälp av lite miljöträning. Han är ung och behöver bli säkrare i sig själv och på sin omgivning.

Den dåliga stämningen i stallet påverkar säkert er båda också.
Det kan göra vem som helst spänd och orolig men det kanske inte visar sig just i stallet. Sitter du och tänker på det som händer i stallet under ridturen så känner hästen av det. Du kan även vara spänd och stressad över det även om du inte direkt sitter och tänker på det. Han kanske då uppfattar det som att han sas "måste överta ledarrollen" när ni är ute. Blir han osäker då så stannar han.

Bara en tanke.
Jag hoppas det löser sig för er och att ni får det bättre på nya stället

 

[Mysaan]

Sv: En tanke slog mig i dag!

Han är inkörd men jag funderar på att köra in honom igen så att säga. Gammal travare. Jo visst blir det att man sitter och tänker på det när man rider. Speciellt när man rider ut själv.

Men nu flyttar han snart så då ska vi se om det löser sig.