M
MissCrazy
Långt att läsa, men jag uppskattar om ni vill ta er tid!
Igår satte jag igång mitt fullblodssto, som stått länge. Hon gick jättebra, hon har inte blivit så mycket skolad i ''vanlig'' ridning, då hon gått på bana förrut. Och har sen dess bara ridits fåtal gånger utan krav på sig.
Så jag satt upp på henne igår och red henne som en vanlig unghäst i princip, och det gick ganska bra, hon förstod mycket mer än jag trodde, av ''ridhäst-språket''.
Så jag fortsatte idag, vi höll oss till skritt då hon inte är igång, men idag red jag lite längre bort från de andra hästarna (red i vår stora hage, då jag vill att hon ska vara tryggare) och då började hon konstra, hon vägrade gå framåt och sådär, och jag skänklade ju till henne ordentligt, och försökte vara bestämd. Vi kom fram en bit, hon fick beröm, och det gick bra en stund, sen började hon igen, och jag manade på henne lungt, men bestämt. Och gav henne ett litet rapp med tygeln på halsen, hon skulle FRAM.
Efter ett tag så börjar hon konstra och bocka utav bara den, men jag har ju som tur är en relativt god balans, så jag sitter kvar. Då börjar hon istället backa, fort, fort, fort, och sen minns jag inte riktigt, men på något sätt går hon ju omkull. Jag hinner tänka massor av saker, som '' nu kommer hon ramla rätt över mig'' , eller ''nu bryter hon ryggen'' . Men vi klarade oss utan skador.
Sen var det som om jag fick en stunds minnesförlust, för nästa sak jag minns är att jag suttit upp igen och så minns jag inte vad det är för tid på året, m.m. så jag fick nog en mildare hjärnskakning (dock kände jag inte av värken förrän jag ridit klart både henne plus en häst till). Jag red henne då en stund till, men utan krav alls, vi höll oss nästan bara hos de andra hästarna, och jag vågade inte använda skänklarna när hon stannade, jag vågade bara använda min röst.
Nu vet jag inte riktigt hur jag ska fortsätta med henne. Jag är inte rädd för att sitta upp igen och rida, jag är med rädd för att begära något av henne igen, i fall hon konstrar börjar backa igen, eller så, det kanske inte slutar lika väl.
Förrut så har jag inte direkt begärt något av henne, har behandlat henne lite för 'snällt' , låtit henne gå rakt fram med ganska lång tygel, etc. Då jag särbehandlat henne eftersom hon ej är omskolad. Det är nu när jag ställer krav som hon börjar sätta sig emot, även om hon varit svår innan också.
Jag tänkte att jag kanske kunde ha någon som leder henne, som kan stoppa henne om hon börjar backa sådär igen, men det är svårt att få tag på någon som har tid att hjälpa.
Igår satte jag igång mitt fullblodssto, som stått länge. Hon gick jättebra, hon har inte blivit så mycket skolad i ''vanlig'' ridning, då hon gått på bana förrut. Och har sen dess bara ridits fåtal gånger utan krav på sig.
Så jag satt upp på henne igår och red henne som en vanlig unghäst i princip, och det gick ganska bra, hon förstod mycket mer än jag trodde, av ''ridhäst-språket''.
Så jag fortsatte idag, vi höll oss till skritt då hon inte är igång, men idag red jag lite längre bort från de andra hästarna (red i vår stora hage, då jag vill att hon ska vara tryggare) och då började hon konstra, hon vägrade gå framåt och sådär, och jag skänklade ju till henne ordentligt, och försökte vara bestämd. Vi kom fram en bit, hon fick beröm, och det gick bra en stund, sen började hon igen, och jag manade på henne lungt, men bestämt. Och gav henne ett litet rapp med tygeln på halsen, hon skulle FRAM.
Efter ett tag så börjar hon konstra och bocka utav bara den, men jag har ju som tur är en relativt god balans, så jag sitter kvar. Då börjar hon istället backa, fort, fort, fort, och sen minns jag inte riktigt, men på något sätt går hon ju omkull. Jag hinner tänka massor av saker, som '' nu kommer hon ramla rätt över mig'' , eller ''nu bryter hon ryggen'' . Men vi klarade oss utan skador.
Sen var det som om jag fick en stunds minnesförlust, för nästa sak jag minns är att jag suttit upp igen och så minns jag inte vad det är för tid på året, m.m. så jag fick nog en mildare hjärnskakning (dock kände jag inte av värken förrän jag ridit klart både henne plus en häst till). Jag red henne då en stund till, men utan krav alls, vi höll oss nästan bara hos de andra hästarna, och jag vågade inte använda skänklarna när hon stannade, jag vågade bara använda min röst.
Nu vet jag inte riktigt hur jag ska fortsätta med henne. Jag är inte rädd för att sitta upp igen och rida, jag är med rädd för att begära något av henne igen, i fall hon konstrar börjar backa igen, eller så, det kanske inte slutar lika väl.
Förrut så har jag inte direkt begärt något av henne, har behandlat henne lite för 'snällt' , låtit henne gå rakt fram med ganska lång tygel, etc. Då jag särbehandlat henne eftersom hon ej är omskolad. Det är nu när jag ställer krav som hon börjar sätta sig emot, även om hon varit svår innan också.
Jag tänkte att jag kanske kunde ha någon som leder henne, som kan stoppa henne om hon börjar backa sådär igen, men det är svårt att få tag på någon som har tid att hjälpa.
