Jag bara gråter och gråter. Det är liksom kaka på kaka med en massa saker, vissa saker jobbigare än andra.
Jag tror inte andra håller med dig i dina känslor, dvs inte tycker det stämmer.
Och då kan det vara bra att få gråta, att inte behålla allt inom sig.
Inget blir bättre av att jag gråter.Och då kan det vara bra att få gråta, att inte behålla allt inom sig.
Hoppas du mår bättre snart
Jag kväver inte saker inombords om det inte är en olämplig situation att uttrycka det.
Magiana, låt dig själv vara ledsen. Sluta hacka på dig själv för allt. Du är mänsklig - då gråter man när det blir för tufft.
Tack för tipset. Det återstår att se om jag orkar lyssna. Jag har lite svårt att orka lyssna på folk som pratar. Koncentrationen och orken räcker inte.@Magiana: Nu vet jag inte hur det är med din ork när det kommer till podcasts, men OM du känner att du någon gång vill, orkar och kan lyssna på sådant så vill jag tipsa om podden Omänskligt av Sofia Ståhl och Anna Cederstam Krantz.
Den handlar mycket om det prestationssamhälle vi lever i, och behandlar en del ämnen som jag tror att du (och jag, och en väldig massa andra människor här i världen) skulle kunna ha nytta av att höra om. Dessutom har de som gör den ett väldigt behagligt sätt att prata på, tycker jag.
Jag brukar lyssna på den ibland när jag ska sova och känner mig lite extra ängslig eller stressad. Det innebär förvisso att jag oftast får lyssna på samma avsnitt flera gånger om för att hjärnan rusar iväg och tappar koncentrationen, men så är det ju.
För övrigt tycker jag att du är en enormt beundransvärd person, och jag önskar så att du får den hjälp du förtjänar snart. Och gråt på för tusan, det är nyttigt!
Det jag läst av dig här på Buke visar att du är en stark, kapabel, generös och omtänksam person. Du behöver inte hålla med men sån är min bild av dig. Och jag vet att många håller med.
Men jag har ingen tillåtelse alls att må dåligt eller inte orka. Jag får inte sitta ner och vara trött. Jag upplever krav på mig att alltid le, alltid vara glad, alltid orka, alltid vara perfekt. När jag misslyckas får det stora konsekvenser. Det har jag fått uppleva gång på gång.
Det märks inte direkt. Men så småningom när jag inte kan leva upp till kraven att vara perfekt, när mina brister kommer upp till ytan, då går det inte längre.Nej, du är inte outhärdlig. Tror du att du hade varit välkommen här igen om du hade varit det?
Jag är ledsen att det alltid varit så för dig. Du har dock ett värde som person oavsett vad du presterar och om du läser vad alla här säger till dig så är det detsamma: man måste inte vara perfekt. det är okej att må dåligt. ditt värde sitter inte i det du gör utan den du är.
Jag trodde det var så förr. Men i verkligheten får jag sitta ensam.
Just nu är det så. Jag har tappat orken. Och egentligen vet jag inte ens hur man gör. Men jag skulle vilja ha några personer i mitt liv som finns där i vått och torrt, som man har kul med, som man kan dela tankar med, som ringer ibland bara för att höra av sig och som stöttar en när det är motigt.
