En dag till

Det är lördag. På något sätt har jag lyckats ta mig upp ur sängen trots att jag inte hade lust med det. Jag har ätit frukost också. Men nu då? Inget lockar. Jag är så sjukt omotiverad till precis allting.

Nästa månad är det meningen att jag ska upp på heltid. Jag ska nog be om tjänstledigt i stället. Jag pallar inte att jobba heltid.

Jag känner mig otålig över att jag inte lyckas vända den här negativa trenden. Jag gör tafatta försök att tänka positivt och känna tacksamhet, men sen kommer de negativa tankarna och kör över det och oron över tillvaron och livet i stort gnager och tär. Inte har jag särskilt mycket förtroende för psykologen heller. Jag vet inte vad jag ska göra för att lösa det här eller ens hur lång tid jag ska ge det. Kanske vill jag mest bara fly från alltihop och kanske är det flykt jag har ägnat mig åt hela livet, bara det att allting har kommit ikapp nu.

 

[bettysmatte]

Du har missat vad jag pratar om. Jag har inte snackat om det vanliga sociala samspelet utan om där särskild hänsyn måste ges, t.ex. förklara självklarheter eller stå ut med någon irriterande egenhet.

ALLA människor har irriterande egenheter av något slag.

 

[Magiana]

ALLA människor har irriterande egenheter av något slag.

Du fattar inte vad jag menar tydligen och jag kan inte förklara bättre.

 

[Raderad medlem 120709]

Du har missat vad jag pratar om. Jag har inte snackat om det vanliga sociala samspelet utan om där särskild hänsyn måste ges, t.ex. förklara självklarheter eller stå ut med någon irriterande egenhet.

Jag tror att det är du som missar poängen. Det där jobbiga som du klagar om, det är situationer som kan uppstå i alla sociala situationer, oavsett vilka människorna är och vad de har för funktionsvarianter. Det är liksom så det fungerar när man har att göra med folk. Alla tänker inte och fungerar som du gör, och det är kontraproduktivt att gå omkring och störa sig på det istället för att acceptera att det är så världen ser ut.

Du har fördomar så det skriker om det, eftersom du verkar tro att alla med diagnos är mer eller mindre dumma i huvudet bara för att du själv tycker att ditt syskon är jobbig att ha att göra med (vilket för övrigt är en sjukt känslokall attityd, hen tycker knappast att det är så roligt heller att behöva fråga om "självklara" saker och bli mött med irritation).

 

[Hyacinth]

Du fattar inte vad jag menar tydligen och jag kan inte förklara bättre.

Jag tycker inte du verkar ”hopplös”.
Stort kontrollbehov, ja, men det låter rätt logiskt med tanke på vad du berättat om ditt tidigare liv.
Seniorens ägare och du gillar väl varandra? Det är en vän. Grannen du promenerat med? Det är också en vän. Du har en chef som verkar vilja ditt bästa och bryr sig utöver vad en chef normalt gör. Det är en vän.
Du har ditt hus, din trädgård, är enormt skicklig på massa saker (vilka pärlhalsband liksom!).
Bestämd, men det blir man om man måste.

Deprimerad och ev utbränd däremot låter sannolikt. Att jobba 75% kanske saktar ner dina planer men ger livskvalitet igen?
Var lite snäll mot dig själv hörru.

 

[Magiana]

hen tycker knappast att det är så roligt heller att behöva fråga om "självklara" saker och bli mött med irritation).

Hon har en hjärna. Hon får använda den. Hon är också vuxen. Jag tänker inte vara någon dadda och hjälpa till med självklarheter. Det tar alldeles för mycket energi.

 

[Magiana]

Jag tycker inte du verkar ”hopplös”.
Stort kontrollbehov, ja, men det låter rätt logiskt med tanke på vad du berättat om ditt tidigare liv.
Seniorens ägare och du gillar väl varandra? Det är en vän. Grannen du promenerat med? Det är också en vän. Du har en chef som verkar vilja ditt bästa och bryr sig utöver vad en chef normalt gör. Det är en vän.
Du har ditt hus, din trädgård, är enormt skicklig på massa saker (vilka pärlhalsband liksom!).
Bestämd, men det blir man om man måste.

Deprimerad och ev utbränd däremot låter sannolikt. Att jobba 75% kanske saktar ner dina planer men ger livskvalitet igen?
Var lite snäll mot dig själv hörru.

Grannen? Jag försöker komma på vem du menar men jag går alltid ensam.

Ja, jag har en massa saker och jag är glad över att jag äger mitt boende. Särskilt glad är jag över att jag har en egen dusch! Det är lyx för mig.

Min chef är bra.

Jag har tidigare fått vara både dörrmatta och slagpåse åt folk. Och det står jag inte ut med längre.

 

[EmmaW]

Hon har en hjärna. Hon får använda den. Hon är också vuxen. Jag tänker inte vara någon dadda och hjälpa till med självklarheter. Det tar alldeles för mycket energi.

Fy vilket otrevligt och själviskt uttalande ! Jag hoppas din syster aldrig läser detta.
Det som är självklart för mig är inte självklart för dig. Inte skulle jag behandla dig som skit för det. Vad ger dig rätten att behandla andra så?
Så som man själv vill bli behandlad får man oxå behandla andra.

 

[Raderad medlem 120709]

Hon har en hjärna. Hon får använda den. Hon är också vuxen. Jag tänker inte vara någon dadda och hjälpa till med självklarheter. Det tar alldeles för mycket energi.

Och återigen verkar du bara läsa hälften av mitt inlägg och väljer istället att hugga på en specifik mening...
Du vill inte "vara någon dadda" för att något inte är självklart för en person? Herregud så osympatiskt. Och rakt sorgligt att du inte kopplar själv att det är en bidragande faktor till att relationer inte fungerar för dig. Folk blir mer vänligt inställda till någon med öppet sinne som är villig att vara hjälpsam, bara så du vet.

Du är ju så fast i ditt tänk att alla måste vara helt självgående alltid och aldrig någonsin fråga eller fundera om någonting, för då är de jobbiga och du står inte ut och blaha blaha. Sen får väl vi som råkar ha diagnos en extra skopa eftersom du uppenbart är så himla äcklad av att vi alls finns. Snacka om omogen och egotrippad människosyn.

 

[bettysmatte]

Hon har en hjärna. Hon får använda den. Hon är också vuxen. Jag tänker inte vara någon dadda och hjälpa till med självklarheter. Det tar alldeles för mycket energi.

Om du bara visste hur många "självklarheter" som jag hjälper till med varje dag, och hur många "självklarheter" som jag får hjälp med. Du får nog försöka gå lite utanför din egen "bubbla".

 

[Magiana]

Och återigen verkar du bara läsa hälften av mitt inlägg och väljer istället att hugga på en specifik mening...
Du vill inte "vara någon dadda" för att något inte är självklart för en person? Herregud så osympatiskt. Och rakt sorgligt att du inte kopplar själv att det är en bidragande faktor till att relationer inte fungerar för dig. Folk blir mer vänligt inställda till någon med öppen sinne som är villig att vara hjälpsam, bara så du vet.

Du är ju så fast i ditt tänk att alla måste vara helt självgående alltid och aldrig någonsin fråga eller fundera om någonting, för då är de jobbiga och du står inte ut och blaha blaha. Sen får väl vi som råkar ha diagnos en extra skopa eftersom du uppenbart är så himla äcklad av att vi alls finns. Snacka om omogen och egotrippad människosyn.

Vadå aldrig någonsin fråga? Det har jag aldrig sagt. Vissa saker är en fördel att fråga om. Dit hör inte självklarheter. Jag har helt enkelt inte energi över för sånt.

 

[Magiana]

Vadå aldrig någonsin fråga? Det har jag aldrig sagt. Vissa saker är en fördel att fråga om. Dit hör inte självklarheter. Jag har helt enkelt inte energi över för sånt.

Och varför ska jag bränna ut mig i bägge ändarna genom att serva andra när jag aldrig får något tillbaka?

Jag kan f.ö. inte ens läsa en text längre för jag minns inte vad jag läser men ändå tycker folk att jag ska tänka åt dem? Min hjärna är slut.

 

[EmmaW]

Vadå aldrig någonsin fråga? Det har jag aldrig sagt. Vissa saker är en fördel att fråga om. Dit hör inte självklarheter. Jag har helt enkelt inte energi över för sånt.

Vad är självklarheter i din värld?
Att tacka för maten?
Att hälsa när man möter någon?
Att behandla andra så som man själv vill bli behandlad?
Att kunna lyssna och ställa upp och vara ett stöd för andra människor när dom behöver?
Att erbjuda kaffe vid besök?
Att umgås med andra människor som man har samma intresse som?
Att sova samtidigt?
Att man spolar i toaletten efter sig?
Att man stänger en dörr efter sig?
Att man inte slår någon?
Att man accepterar människor som dom är?
Att man inte talar illa om någon?
Att man diskat efter sig?
Att man tar sig till jobbet i utlovad tid?

Vad är det för självklarheter du syftar på?

Man kan aldrig begära av någon att dom ska se på utsidan hur man mått på insidan även om man själv tycker det står skrivet i pannan på en.

 

[escodobe]

Och varför ska jag bränna ut mig i bägge ändarna genom att serva andra när jag aldrig får något tillbaka?

Jag kan f.ö. inte ens läsa en text längre för jag minns inte vad jag läser men ändå tycker folk att jag ska tänka åt dem? Min hjärna är slut.

Fast om du får stöd i hur du ska hantera relationer så behöver det inte vara så att du "bränner ut dig utan att få något tycka m tillbaka".
Det går att bli bättre på relationer.

 

[Raderad medlem 120709]

Vadå aldrig någonsin fråga? Det har jag aldrig sagt. Vissa saker är en fördel att fråga om. Dit hör inte självklarheter. Jag har helt enkelt inte energi över för sånt.

Hör det till din standardtaktik att bara svara på en bråkdel av vad som skrivs? Jag är nämligen inte pigg på att försöka diskutera med någon som bara verkar läsa 5% av det jag säger och ignorera resten.

Med det sagt, läs om och läs rätt. Det du ser som självklart är inte självklart för alla runtom, för alla kommer inte att dela ditt tankesätt, din världsåskådning eller dina kunskaper om vissa saker. Och att utgå från att de då är puckade och jobbiga för att de inte kan tänka exakt som du gör, det är bara otrevligt. Jag tror att du riskerar att bränna ut dig mer om du fortsätter i det spåret än om du försöker ta till dig en annan och mer syn på saker och ting.

Aldrig får något tillbaka? Är du säker på att det är så? Jag misstänker nämligen att det visst kan vara så att du får men inte på det sätt du önskar, och då känner du att det lika gärna är skit samma. Eller så har du blivit så bränd av tidigare relationer att din syn på dem är helt skev, men då får du söka hjälp för det så att du faktiskt kan bygga hälsosamma relationer i framtiden istället för alltid anta att alla bara är ute efter att ta och ta.

Så jo, som nämnts tidigare i tråden är du väldigt rigid på vissa områden. Du är så stenad på att allt ska vara precis på ditt sätt, annars är det fel och då är det typ det vidrigaste som finns. Inga som helst gråzoner eller nyanser, bara svartvitt tänk.

 

[Magiana]

Vad är självklarheter i din värld?
Att tacka för maten?
Att hälsa när man möter någon?
Att behandla andra så som man själv vill bli behandlad?
Att kunna lyssna och ställa upp och vara ett stöd för andra människor när dom behöver?
Att erbjuda kaffe vid besök?
Att umgås med andra människor som man har samma intresse som?
Att sova samtidigt?
Att man spolar i toaletten efter sig?
Att man stänger en dörr efter sig?
Att man inte slår någon?
Att man accepterar människor som dom är?
Att man inte talar illa om någon?
Att man diskat efter sig?
Att man tar sig till jobbet i utlovad tid?

Vad är det för självklarheter du syftar på?

Man kan aldrig begära av någon att dom ska se på utsidan hur man mått på insidan även om man själv tycker det står skrivet i pannan på en.

Jag vill exempelvis inte behöva förklara för någon om jag är förkyld t.ex. Det syns ju. Den typen av självklarheter. Eller om jag gråter så vill jag inte behöva förklara att jag är ledsen. Det syns ju också. (Orsaken syns däremot inte men det är inte det det gäller här.)

Hör det till din standardtaktik att bara svara på en bråkdel av vad som skrivs? Jag är nämligen inte pigg på att försöka diskutera med någon som bara verkar läsa 5% av det jag säger och ignorera resten.

Med det sagt, läs om och läs rätt. Det du ser som självklart är inte självklart för alla runtom, för alla kommer inte att dela ditt tankesätt, din världsåskådning eller dina kunskaper om vissa saker. Och att utgå från att de då är puckade och jobbiga för att de inte kan tänka exakt som du gör, det är bara otrevligt. Jag tror att du riskerar att bränna ut dig mer om du fortsätter i det spåret än om du försöker ta till dig en annan och mer syn på saker och ting.

Aldrig får något tillbaka? Är du säker på att det är så? Jag misstänker nämligen att det visst kan vara så att du får men inte på det sätt du önskar, och då känner du att det lika gärna är skit samma. Eller så har du blivit så bränd av tidigare relationer att din syn på dem är helt skev, men då får du söka hjälp för det så att du faktiskt kan bygga hälsosamma relationer i framtiden istället för alltid anta att alla bara är ute efter att ta och ta.

Så jo, som nämnts tidigare i tråden är du väldigt rigid på vissa områden. Du är så stenad på att allt ska vara precis på ditt sätt, annars är det fel och då är det typ det vidrigaste som finns. Inga som helst gråzoner eller nyanser, bara svartvitt tänk.

Lägg av. Jag måste inte kommentera exakt allt. Jag har annat att göra.

 

[kevina]

Och varför ska jag bränna ut mig i bägge ändarna genom att serva andra när jag aldrig får något tillbaka?

Jag kan f.ö. inte ens läsa en text längre för jag minns inte vad jag läser men ändå tycker folk att jag ska tänka åt dem? Min hjärna är slut.

Vad är det som du vill få tillbaka av andra? Vad behöver du av andra?

 

[karamelldrottningen]

Precis det skrev jag för flera månader sen o blev totalt utskälld,ner buad o i sista ände bannad.
Äntligen har ögonen öppnats på ett par till.

Nja.. du skrev ganska elaka saker. Inte speciellt konstruktivt.
Du kanske menade väl men sättet du skrev på var inte sjust.

 

[EmmaW]

Jag vill exempelvis inte behöva förklara för någon om jag är förkyld t.ex. Det syns ju. Den typen av självklarheter. Eller om jag gråter så vill jag inte behöva förklara att jag är ledsen. Det syns ju också. (Orsaken syns däremot inte men det är inte det det gäller här.)


Lägg av. Jag måste inte kommentera exakt allt. Jag har annat att göra.

Alltså det är fullt normalt att fråga nån som snorar om dom är förkylda. Det kan ju bero på fysik, pga av pollen och massa andra saker. Det är en rätt vanlig fråga. Många frågar mig det tex, och nej jag är inte förkyld, jag har allergi och det är nåt helt annat men symptomen i näsan är liknande. Hellre att dom frågar än går och tror att jag är nån förkyld smittohärd.

Tar du verkligen illa upp över att nån bryr sig och frågar detta? Du kan inte relatera till att man frågar för att man bryr sig?

Att man frågar ”är du ledsen? ” är oxå ett sätt att bry sig om någon och öppna upp till att den andra ska ha en möjlighet att berätta varför.

Båda frågorna kan ställas i omtanke för att man bryr sig. Annars finns ingen anledning att ställa frågorna. Du föredrar alltså nån som inte ställer omtänksamma frågor utan enbart dömmer dig på vad han eller hon tror?

 

[EmmaBovary]

Jag vill exempelvis inte behöva förklara för någon om jag är förkyld t.ex. Det syns ju. Den typen av självklarheter. Eller om jag gråter så vill jag inte behöva förklara att jag är ledsen. Det syns ju också. (Orsaken syns däremot inte men det är inte det det gäller här.)

Fast det där är ju också exempel på saker som personer frågar varandra i ett socialt samspel. Gällande förkylningen så skulle det ju lika gärna kunna vara allergi, eller så tänker man sig kanske en följdfråga som "Hur länge har du varit dålig, din stackare?" men vill försäkra sig om det verkligen var en förkylning först. Sedan är det lite samma att fråga om någon är ledsen, att man kanske fiskar efter svar på varför men inte vill vara för rättfram.

Men du, hur är det egentligen? Du låter så väldigt mörk, med taggarna utåt igen.

 

[karamelldrottningen]

Jag vill exempelvis inte behöva förklara för någon om jag är förkyld t.ex. Det syns ju. Den typen av självklarheter. Eller om jag gråter så vill jag inte behöva förklara att jag är ledsen. Det syns ju också. (Orsaken syns däremot inte men det är inte det det gäller här.)


Lägg av. Jag måste inte kommentera exakt allt. Jag har annat att göra.

Jag kan fråga ibland även om vissa saker är uppenbara. Det är ett slags bekräftande. Jag har sett dig och jag bryr mig.