En dag till utan familjen

Tankarna snurrar runt och står still på samma gång. Jag vet inte vad som händer. Jag har fått en tid hos en som handlägger boendestöd, men jag vet inte längre vad jag ska säga. Dagen efter har jag en läkartid. Jag vet inte vad jag ska säga där heller. Någon kallelse till någon att prata med har jag inte fått än.

Idag skulle jag ha pratat med min chef. Det glömde jag bort. Jag har i alla fall lyckats jobba ganska hyfsat väl den här veckan. Onsdag och torsdag tog jag ut semester. På onsdagen var jag ute på sjön med en kompis. Det var väldigt trevligt och jag ville knappt åka hem efteråt. Jag trivs bäst ute i naturen.

Igår var det sista gången på depressionsskolan. Det var helt onödigt då det bara var en snabb genomgång av vad vi gått igenom de fyra första gångerna och sen kunde vi lämna feedback. Jag satt tyst i ett hörn och hade inte mycket att säga. Jag skulle ha lämnat in två papper till vårdsamordnaren också. Det var två skattningsformulär som jag ombetts fylla i, men jag glömde att lämna in dem.

Det här med olika diagnoser snurrar runt i min skalle. Jag vet egentligen inte vad det skulle göra för skillnad i mitt liv. Det enda jag egentligen vill ha är en familj. Och ingen diagnos i världen kommer att ge mig en familj. Mamma är dessutom krasslig och ingen vet hur länge hon kommer att hänga med. Kanske kommer det att vara för sent en dag. Som det ser ut nu så kommer vi aldrig att kunna mötas.

 

[vallhund]

Jag har sagt detta till vården i lite varierande ordalag, men det har liksom passerat ganska obemärkt.

Då får du vara tydligare.

 

[Inte_Ung]

Jag har sagt detta till vården i lite varierande ordalag, men det har liksom passerat ganska obemärkt.

Har det varit lika tydligt som det här?
Försök igen med samtalskontakten som du skall få.
Det blir ju svårt att bygga upp ett nytt liv när man inte kan skapa sig en ny flock.

 

[Magiana]

Har det varit lika tydligt som det här?
Försök igen med samtalskontakten som du skall få.
Det blir ju svårt att bygga upp ett nytt liv när man inte kan skapa sig en ny flock.

Ja, jag har varit tydlig. Men jag får väl upprepa och upprepa ända tills det går fram. Nu försvinner det i allmänt brus och vårdens egna spekulationer om vad som felas.

 

[Inte_Ung]

Nu försvinner det i allmänt brus och vårdens egna spekulationer om vad som felas.

Men är det inte vården som har som uppgift att ta reda på vad som felas?
Det är väl proffsen som skall ställa diagnos?

 

[bettysmatte]

Ja, jag har varit tydlig. Men jag får väl upprepa och upprepa ända tills det går fram. Nu försvinner det i allmänt brus och vårdens egna spekulationer om vad som felas.

Fast som @Inte_Ung säger så är det väl meningen att vården ska lista ut vad som felas dig? Anledningen till dina problem måste väl vården försöka lösa, för att i sin tur kunna hitta rätt behandling?

 

[Magiana]

Men är det inte vården som har som uppgift att ta reda på vad som felas?
Det är väl proffsen som skall ställa diagnos?

Förvisso. Men jag känner inte att jag får ut något av det. För egen del räcker det med att tala om vad som inte fungerar.

Vården vill hitta en neuropsykiatrisk diagnos, så som autism och/eller add. Det finns väldigt lite som talar för autism. Det är på sin höjd att jag har drag av det. Gällande add är det mer som stämmer men jag tror ändå inte att jag uppfyller kriterierna för en diagnos.

Vårdsamordnaren menade på att jag ju haft ångest i stort sett hela livet och att det kan bero på autism. Mitt svar på det var att "jaha, så man kan inte få ångest av att bli misshandlad och lämnad av sina föräldrar?" Jo, det kunde man ju men det är nog ändå autism jag har så ångesten beror nog på det . Om jag hade varit neurotypisk så borde ångesten ha försvunnit av sig själv. (Så det är väl därför jag gått i åratal utan hjälp för de väntade på att den skulle försvinna automatiskt utan vårdinsats).

 

[Inte_Ung]

Det finns väldigt lite som talar för autism

Har du provat någon test?
Den här t.ex. https://bokstavsdiagnoser.se/autismtest/
När jag gick i terapi så var Aspergers uppe som förslag, jag är ganska så annorlunda till min personlighet, då så gjorde jag ett antal sådana tester på nätet.
Men det stämde inte på mig, jag är alldeles för intresserad av andra människor för det.
Jag gjorde nyss den testen.
Du får veta mitt resultat om du gör testen.

 

[Inte_Ung]

svar på det var att "jaha, så man kan inte få ångest av att bli misshandlad och lämnad av sina föräldrar?" Jo,

Jo det får man nog helt säkert.
Men sedan så är ju frågan varför du inte får ihop livet efter det och kan gå vidare.
Du är ju vuxen nu och borde med mina referenser om livet kunna klara dig själv och hitta en annan väg framåt.

 

[Magiana]

Har du provat någon test?
Den här t.ex. https://bokstavsdiagnoser.se/autismtest/
När jag gick i terapi så var Aspergers uppe som förslag, jag är ganska så annorlunda till min personlighet, då så gjorde jag ett antal sådana tester på nätet.
Men det stämde inte på mig, jag är alldeles för intresserad av andra människor för det.
Jag gjorde nyss den testen.
Du får veta mitt resultat om du gör testen.

Jag har gjort lite olika test online, men alltid fått väldigt svag indikation på autism.

Men jag kör ett varv till och tar den där testen.

 

[Magiana]

Jo det får man nog helt säkert.
Men sedan så är ju frågan varför du inte får ihop livet efter det och kan gå vidare.
Du är ju vuxen nu och borde med mina referenser om livet kunna klara dig själv och hitta en annan väg framåt.

Jag klarade mig ganska bra ända till hela familjen lämnade mig på ett bräde för drygt 2 år sedan. De åkte från mig utan att tala om att de skulle åka och utan att säga hejdå. Jag var iväg den förmiddagen och när jag kom hem hade alla åkt.

Jag mådde ju inte bra då, men i stället för att stötta mig så blev jag lämnad, så som jag blivit så många gånger förr. För mig ger det signalen att jag får inte må dåligt. Det är förbjudet. Om jag visar att jag mår dåligt så får det väldigt tråkiga konsekvenser.

 

[Snowball]

@Inte_Ung
Jag gjorde testet
Jag är tydligen inte normal

 

[Inte_Ung]

Men jag kör ett varv till och tar den där testen.

Om inte annat så är det bra att kunna säga det till vården.
Jag har provat en massa tester och de visar si och så.
Det hade jag nytta av.
Jag uppfattas inte som helt normal, så det är bra att ha i bakfickan för mig.

 

[Inte_Ung]

@Inte_Ung
Jag gjorde testet
Jag är tydligen inte normal

Ojdå, så det kan gå.
Kan du ha någon nytta av resultatet?
Typ att det förklarar något för dig?

 

[Inte_Ung]

Jag mådde ju inte bra då, men i stället för att stötta mig så blev jag lämnad, så som jag blivit så många gånger förr.

De kanske inte orkar?
Stöttade du dem?
Du skriver ofta att du inte får något ut av olika saker, t.ex. vissa möten med andra människor.
Om du vänder på det, fick de ut något av att umgås med dig?

 

[Snowball]

Ojdå, så det kan gå.
Kan du ha någon nytta av resultatet?
Typ att det förklarar något för dig?

Nej ingen nytta av det
Men förlåt för OT

 

[bettysmatte]

Förvisso. Men jag känner inte att jag får ut något av det. För egen del räcker det med att tala om vad som inte fungerar.

Vården vill hitta en neuropsykiatrisk diagnos, så som autism och/eller add. Det finns väldigt lite som talar för autism. Det är på sin höjd att jag har drag av det. Gällande add är det mer som stämmer men jag tror ändå inte att jag uppfyller kriterierna för en diagnos.

Vårdsamordnaren menade på att jag ju haft ångest i stort sett hela livet och att det kan bero på autism. Mitt svar på det var att "jaha, så man kan inte få ångest av att bli misshandlad och lämnad av sina föräldrar?" Jo, det kunde man ju men det är nog ändå autism jag har så ångesten beror nog på det . Om jag hade varit neurotypisk så borde ångesten ha försvunnit av sig själv. (Så det är väl därför jag gått i åratal utan hjälp för de väntade på att den skulle försvinna automatiskt utan vårdinsats).

Eller så är problemen en kombination av autism/add OCH en inte helt ultimat uppväxtmiljö. Det är väl sällan det bara finns en orsak till stora problem, tänker jag.....

 

[Inte_Ung]

Jag mådde ju inte bra då, men i stället för att stötta mig så blev jag lämnad, så som jag blivit så många gånger förr.

Där så fungerar du och jag olika.
Jag vill bli lämnad helt i fred när jag mår dåligt.
Då så vill jag stänga in mig med dåliga TV-serier och plockmat. Jag kan tänka mig att läsa en bok också. Allt för att fly från mitt eget inre kaos.

 

[Magiana]

Har du provat någon test?
Den här t.ex. https://bokstavsdiagnoser.se/autismtest/
När jag gick i terapi så var Aspergers uppe som förslag, jag är ganska så annorlunda till min personlighet, då så gjorde jag ett antal sådana tester på nätet.
Men det stämde inte på mig, jag är alldeles för intresserad av andra människor för det.
Jag gjorde nyss den testen.
Du får veta mitt resultat om du gör testen.

Nu har jag gjort testet. Svaret var följande:

"Du visar inte symtom på autismspektrumtillstånd

Svaret är baserat på ditt resultat, 13 poäng.

Du fick ett lågt resultat i detta test vilket tyder på att du inte visar symtom på autismspektrumtillstånd.

När detta test har utvärderats på kontrollpersoner är genomsnittsresultatet ungefär 16,4 poäng. Män brukar få något högre, 17 och kvinnor något lägre, 15 poäng.

80 procent av testpersoner med autism får 32 poäng eller mer i detta test."

En del frågor var lite svåra att svara på. Jag hade velat ha ett mittenalternativ.

 

[Inte_Ung]

Du visar inte symtom på autismspektrumtillstånd

Svaret är baserat på ditt resultat, 13 poäng.

Du fick ett lågt resultat i detta test vilket tyder på att du inte visar symtom på autismspektrumtillstånd.

Då så. Tag med dig det resultatet också till vården.
Jag fick 16.

 

[Magiana]

Om inte annat så är det bra att kunna säga det till vården.
Jag har provat en massa tester och de visar si och så.
Det hade jag nytta av.
Jag uppfattas inte som helt normal, så det är bra att ha i bakfickan för mig.

Jag har sagt till vården att jag gjort skattningstester online och att jag inte får någon indikation på att en utredning skulle vara motiverad.

De kanske inte orkar?
Stöttade du dem?
Du skriver ofta att du inte får något ut av olika saker, t.ex. vissa möten med andra människor.
Om du vänder på det, fick de ut något av att umgås med dig?

Jag var jobbig då. Det medger jag. Men det gav dem ingen rätt att bete sig som arslen. De hade bara kunnat tala om att de skulle åka och sagt hejdå. Det hade faktiskt räckt för att jag inte skulle ha tagit illa vid mig.