Har ett halvblod f. -99 som testades för Cushings för ett år sedan, svar negativt. Hade enl. hovsl. haft en fångkänning, hade också de typiska fettdepåerna, ödem över ögonen och en störd pälssättning. I augusti testades han positivt för EMS. Vi försökte så gott vi kan se till att han inte får i sig sockerhaltigt foder, och fortsatte motionera honom dagligen. Under vintern har krulligheten i pälsen tilltagit och vi har alltmer misstänkt att han utvecklat Cushings (såvitt jag förstår efter att ha tagit del av några utländska studier så finns det skäl att tro att Cushings kan föregås av EMS). Vi beslöt i samråd med veterinär för ngn månad sedan att testa Prascend, den medicin som finns mot Cushings. Vi valde att inte testa honom innan, av det skälet att provet ibland visar fel, och i så fall hade vi ändå provat medicinering eftersom han uppvisar alla kardinalsymptom på sjukdomen.
Det tråkiga är att han fick biverkningar som gjort att vi varit tvungna att avbryta behandlingen. Vi gav honom 1/2 tablett/dag i en vecka, därefter gick vi upp på full dos 1 tablett/dag. Redan där ungefär märkte vi att hans normalt vansinniga aptit på kraftfoder (Hippo) hade dämpats avsevärt, han kunde lämna lite i krubban för att äta upp vid senare tillfälle. Hade vi varit mer rutinerade hästägare hade vi kanske begripit att vi borde avbrutit behandlingen bums, men eftersom han var pigg och glad och hade en glupande aptit på hö så körde vi ytterligare några dagar...då slutade han dricka. Aptiten på hö var oförminskad, men ingen törst överhuvudtaget. Lite betfor lyckades vi få honom att äta, vi försökte med betforvatten, med äpplejuice, med nyponsoppa, men inget dög. Några liter betforvatten på mer än ett dygn, och han började bli lite matt, och bajset lite torrt. Så natten till påskafton fick veterinären komma ut och slanga i honom vatten, och ge honom några påsar dropp. Därefter förflöt ytterligare mer än 4 dygn då han drack endast ytterst lite betforvatten, snacka om att man går och väntar på koliken...Men sedan kom meddelandet att han druckit i hagen på morgonen, alldeles vanligt vatten!
Nu är givetvis bekymret hur vi skall kunna medicinera på en lagom nivå, kanske behövs en mycket längre tillvänjning. Det verkar som att kunskapen hos veterinärerna generellt är ganska låg när det gäller de här sjukdomarna. Jag kommer att tala med de veterinärkontakter vi har innan vi kör igång igen, möjligen testar vi honom också, har inte bestämt mig.
Även jag är mycket intresserad av andras erfarenheter!