Dressyr på hästens villkor

fio

Trådstartare
brukar det så vackert heta när det talas om AR , men vad innebär egentligen det för er?
Så fort inte hästen vill arbeta det där extra jobbiga att kanske putta in bakdelen lite till så låter ni den slippa det ?

Om hästen inte arbetar ordenligt sätter den ju inga muskler och ärligt talat så har jag aldrig sett en häst varken i dressyr eller AR som gör det där extra jobbiga helt frivilligt, om dressyren är till för hästen så är den ju till för att gymnastisera hästen för att bli mjukare och för att det skall hända på riktigt krävs det ju lite stretching här och där bla så var går er gräns när ni tycker hästens villkor går över i sk "tvång" ? Ett visst tvång måste jag iallafall använda mig av annars jobbar tex inte min gamla häst särskilt bra ,han var ju tex utlånad i ett år där det verkligen var på hans villkor vilket resulterade i att han säkert tappade 50kg muskler (nästan) och det är ju verkligen inte bra :eek:
 
Sv: Dressyr på hästens villkor

Om vi säger så här. Jag sitter och jobbar på en volt, eller fyrkant och min dam som är en "lat dam" och hellre springer ifrån jobbet (det gjorde hon idag) eller helt enkelt tippar ut med bogen och gör det lätt för sig.

Då försöker jag givetvis peta in bogen igen. Jag upprepar tills jag får igenom det jag vill ha igenom. Om jag ändå inte får henne att peta in bogen utan att hon bara fortsätter ut med bogen, upp med huvudet och rejsa runt. Ja, då sitter jag till och ändrar inställning i sadeln och börjar flytta inner bakdel i stället. Hur lätt är det att fortsätta fladdra ut med bogen då på en skala... *Lång nos - matte vann*

Man får helt enkelt överlista hästarna, så att de kan göra något som kan verka svårt för just den individen att ändå bli lätt. Min dam är nämligen duktig på det där att flytta bakdel, så det kan hon till och med i sömnen. Så jag tycker nog att jag jobbar min häst lite på hennes villkor.

Men det var säkert inte så du menade. Utan det kan stötas, blötas och vändas i all oändlighet.
 
Sv: Dressyr på hästens villkor

För mig betyder det rätt och slätt att jag vill ta tillvara på min häst positiva inställning till arbetet. Typ om vi tänjt på gränsen till den nivå vi befinner oss på å det känns krånglich så avsluta vi me nått lätt, kul. Svårare än så e re inte för mig iaf.

Det e ju svårt att utvecklas om man dag ut och dag in nöjer sig med samma saker. Trist med för den delen.

Det kan ju typ appliceras på allt arbete, från att byta från dressyrande till o skutta ett litet hinder det sista vi gör, till att hoppa av o gå hem när vi intervallat.
 
Sv: Dressyr på hästens villkor

Jo. Ibland känner man sig ju lite som en kinesisk gymnastiktränare... :o

Men rent generellt så betyder dressyr på hästens villkor några konkreta saker för mig, framför allt sedda på lång sikt:
- Dressyren ska stärka hästens kropp och göra den stark, smidig och vacker.
- Dressyren ska även stärka hästens psyke. Det ska finnas visst utrymme även för hästen att påverka hur den vill röra sig (t ex att man uppmuntrar den när den "bjussar" på någon rörelse som man egentligen inte har tänkt rida just då).
- Vid de tillfällen då man behöver använda tvång för att komma vidare i utvecklingen så måste man alltid sträva efter att hålla en tydlig öppen dörr för hästen att göra rätt.
 
Sv: Dressyr på hästens villkor

Jag resonerar med mig själv var gränsen går hela tiden.
En dag med flyt, där både jag och hästen är på topp med en kropp som lyder och hög energi att jobba med, då kan jag släppa på disciplinen och låta ske det som sker. Lite för att öka glädjen i träningen och öka självförtroendet på min häst.

Då det styper i något. Energin, lösgjordheten eller kanske den mentala viljan. Då kan jag stålsätta mig mot det faktum att jag kanske måste gå emot hästens vilja och ta igenom något. För en viss arabdam lärde mig den långa vägen vad det innebär att luras av viljestark häst. Först då jag tog över rodret och gymnasticerade henne trots motvillighet och undanflykter, kom vi igenom spärren både fysiskt och mentalt.

Har hört nu av fodervärden att dom går igenom samma resa. Men det tog inte lika lång tid som för mig att klura ut hästens levnadsstrategi. (spänna varje muskel och sätta huvudet i vädret och "låtsas" balla ur. Mental och fysisk pondus och hon mjuknar och arbetar som om igenting hänt utan stress och med nöjd min)

Idag kan jag vandra mellan olika gränser för vad som är ok. Om jag gissar att en häst har jobbigt med kroppen kan jag släppa kraven tills jag gissar att den är redo för arbete det passet.
Alltså sloppa runt lite med kortare stunder av koncentration och arbete.
Har jag missbedömt läget är hästen i regel så van vid vårt "samtal" att den säger ifrån om det är helt omöjligt. Tar det bara emot lite tar den i och lyder trots besväret.
Det kan bli en bakutspark bara jag råkar tänka galopp om pålle inte är nog uppmjukad.

Och då kroppen är redo lägger han in den växel jag tidigare tänkt på fast jag inte hunnit be om det än.

Har lagt ner den där kadaverdisciplinen nu. Vill ha samtal och samarbetsvilja. Fast jag måste tänja gränsen för att komma framåt.

Det skulle vara mysigt att bara vara med hästarna på deras villkor, men jag vill ha framsteg och framgång förutom nöjet och njutningen. Både tävlings, personligt och fysiskt. Att inte utvecklas alls med sin häst ger ingen njutning heller.. Vill se dem blomstra! Inte förfalla!
Men det är utan andra krav än från oss själva. Ingen annans syn på saken rör mig i ryggen.

Men jag tar nog igenom den plan jag bestämt mig för för dagen. Sedan kan planen ändras. Tex kan jag låta hästen välja väg på uteturen för att den så gärna vill kolla in de där hästarna hos grannen. Vi måste ju leva och njuta oxå.
Jag begränar kraven till de sekvenser under ett pass ute eller på ridplanen jag bestämt mig för att det är jobb. Och pausar med fritt valt arbete...
Vill inte åka häst i onödan. Men den måste ju få pausa mentalt ibland.
Viljan är urviktig tycker jag. Glädjen ska finnas där och hästen ska komma i hagen och vilja jobba och umgås med oss människor.

-Och håller med Ingela. Vill gärna hitta lösningar där det bara blir rätt, utan bråk och dominans. Behålla lättheten och det mentala lugnet trots att det blir svårt och missförstånd/motstånd.
peta till i de rätta ögonblicken där det behövs för att lossa spärrar. Så hästen reagerar men utan att eg fatta att det var för att få igenom ngt jobbigt. Och så massor av beröm.
 
Sv: Dressyr på hästens villkor

-Och håller med Ingela. Vill gärna hitta lösningar där det bara blir rätt, utan bråk och dominans. Behålla lättheten och det mentala lugnet trots att det blir svårt och missförstånd/motstånd.
peta till i de rätta ögonblicken där det behövs för att lossa spärrar. Så hästen reagerar men utan att eg fatta att det var för att få igenom ngt jobbigt. Och så massor av beröm.

*Viftar på svansen* :banana:

Tack för att du förstod vad jag menade. Just så var det ju! :bump:
 
Sv: Dressyr på hästens villkor

All ridning är ju tvång på ett eller annat sätt. Om man inte kräver att hästen arbetar för att den säger "jobbigt" så kommer den nästa gång troligen att säga nej ännu tidigare, det funkar ju att säga ifrån:devil:
Till slut har man i värsta fall en häst som vänder hem till stallet när den har lust eller inte går från stallplanen. :crazy: Och självklart inte med några vidare muskler, utom möjligen i underhalsen...

Frågan är alltså, var sätter man gränsen? När går man emot hästen? Och hur gör man det? För går emot hästens vilja gör man alltid, vare sig man vill eller ej. Därför ser inte jag problem med att kräva även när hästen tycker det är jobbigt.

På hästens villkor blir att inte kräva mer än den har förutsättningar att klara av för tillfället och att ge den en ärlig chans att förstå vad den förväntas göra och tydlighet i vad man vill. Där brister jag nog däremot, många gånger. :o Fast jag är ju inte AR-ryttare, kanske var dem du frågade...
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Dressyr på hästens villkor

För mig som rider en mix av AR, klassiskt, centrerat och tyskt så betyder det att vi ska rida så som hästen mår bra av både psykiskt och fysiskt. Men jag ser hellre att min häst då och då blir lite irriterad än att han får tex inflamationer i kota/knä fram.

Jag strävar efter att göra det till en så trevlig sak som möjligt genom mycket beröm och se till att inte göra mer än vad som behövs. Och att eftergiften måste komma igenom. Tycker min häst att något som är rätt enkelt är för svårt och bråkar om det kan jag tvinga honom att genomföra det. Sen gör han det utan tjafs efter som han fått så mycket beröm.

Om jag anser att det är något hästan måste göra för att må bättre fysiskt och jag vet att den kan så tvingar jag den och berömmer sen. Men det får inte bli nedbrytande för hästen psyke. Då har man gått för fort fram
 
Sv: Dressyr på hästens villkor

Svea, du slår huvudet på spiken där för min del. Dressyren ska ju stärka hästen så att den kan bära oss utan att skadas av det. Det är viktigt att alltid ge hästen ett rätt, eller visa den när den är på rätt väg.
Hur många hästar skulle inte trivas bäst i hagen? ;)

Jag har kommit till en punkt i ridningen där jag märker att jag börjar begära saker som börjar göra det riktigt jobbigt för min häst. Hitintills har det mesta inte inneburit några stora svårigheter, när han väl har förstått så har han försökt att följa mig. Upp till nivån där vi är nu, har vi inte behövt kämpa så mycket, utan det har varit övning, övning och åter övning.
Nu vet min häst ungefär vad jag vill, men han är inte så sugen på det eftersom det kräver mycket mer av honom än tidigare. I detta läge funderar jag givetvis på hur långt som är rätt att gå med honom? Han har nog kapacitet för mer, men frågan är om han själv vill så mycket mer. Berömmet är inte riktigt värt ansträngningen innan verkar han anse. :cool:

Om mina ambitioner sträcker sig högre än min häst tycker att det är värt att arbeta - borde jag då söka mig en annan häst..? Var drar man gränsen? Det är väl detta AR handlar om, att utbilda hästen efter dess förmåga. Alla hästar är inte levade eller terre-a-terre-hästar, men var drar man gränsen när man bara har en häst?
 
Sv: Dressyr på hästens villkor

Jag vet ju inte hur just du jobbar men,

Är det inte läge för dig att backa lite så hästen känner att "Gud vad bra jag är, det där kan jag!" och sen jobba framåt igen bit för bit? Kanske ta kortare utbildningssteg än du gjort hittills med massor av beröm för varje steg?

Eller du kanske redan gör det?;)
 
Sv: Dressyr på hästens villkor

För mig handlar det om glädje och uppbyggande av självförtroende. Hästar tycker ju om att arbeta och använda kroppen. Om man ber hästen vänligt om nya, ibland svåra, övningar och berömmer, så ser inte jag det som tvång om hästen försöker och gör så gott den kan (även om det inte blev perfekt). För mig är tvång när hästen måste utföra övningar som dess kropp och/eller psyke inte klarar och är förberedd för. Dvs, måste jobba mot sin vilja.

Det handlar ju också om att förstå när hästen gör sitt bästa och att vara nöjd då. Man kan inte tvinga hästen att utföra något den inte är förberedd för, för då tappar den lusten, glädjen och självförtroendet.

Och sen kan man ju gå hur djupt som helst i frågan om tvång - ska man ha häst överhuvudtaget? Vill inte alla vara fria? osv... Men jag utgår från att det inte är denna tråds frågeställning.
 
Senast ändrad:
Sv: Dressyr på hästens villkor

Jag pratade med en veterinär intresserad av biomekanik som sa att rida runt i lång och låg hela tiden är verkligen inte häslosamt utan menade att de fick en massa pålagringar av det.
Sedan om man rider lojt - då får man ju aldrig igång musklernas stöddämpande funktion och då sliter det hårt på lederna.

Och får man itne in bakdelen då sliter det hårt på framdelen.

Jag tycker att mankan skilja på på hästens vilkor - och som hästen 'vill'.

För den arbetar inte ergonomiskt av sig själv - det måste man bestämma åt den; för det finns miljoner hål att slinka ut emellan.


Däremot kan jag jag tycka att; Dressyr på hästens vilkor - är när ryttaren inte hindrar det som den ber om.

När ryttaren är så pass föjsam och skicklig i sin koordination att de strävar åt samma håll

Det syns då också på hästen att det är okey för den - det är jobbigt men okey - det syns och hörs
 
Sv: Dressyr på hästens villkor

har också hört det där påståendet om pålagringar. vill veta vad det bottnar i - pålagringar var? i frambenen, pga felbelastning? eller nån annanstans? antar att lång och låg innebär för mkt framvikt och på bogarna, eller?
för att en pålagring skall uppstå så måste det ju ske ngn sorts inflammation/skada. är det så att hästarna rids omkring med såna pågående skador alltså, om de rids i den formen för mycket?

jag är nyfiken som sagt på motivationen bakom påståendet, hur och varför. Lite kan jag tycka att det låter som en skröna, dvs kanske bara en "samlingsslutsats" av div. förslitnings och problem rent allmänt med hästar, men som sagt, det är därför jag frågar vidare om lite mer detaljerade förklaringar bakom påståendet.
 
Sv: Dressyr på hästens villkor

Om mina ambitioner sträcker sig högre än min häst tycker att det är värt att arbeta - borde jag då söka mig en annan häst..? Var drar man gränsen? Det är väl detta AR handlar om, att utbilda hästen efter dess förmåga. Alla hästar är inte levade eller terre-a-terre-hästar, men var drar man gränsen när man bara har en häst?

Jag tycker i alla fall inte att man ska utesluta möjligheten att skaffa sig en ny häst. I alla fall inte när man kommit till det stadium där man ser att man får väldigt små framsteg för väldigt mycket jobb (eller för den delen väldigt lite framsteg men mer bråk än vad man är bekväm med).

Jag fick ge upp med min första häst, en fjording, för att det tog stopp vid bytena. Jag kunde inte heller se att han, trots fin piaff och passage, hade några förutsättningar för skolor över mark, inte ens levad. Hans kroppsbyggnad satte stopp till slut - han var av den tunga långa typen och då är det vackert så att komma så långt som han gjorde. Men tack vare all träning så var han ju ändå väldigt attraktiv för andra. Det innebar att det bara var för mig att ringa till "drömhemmet" och fråga om de ville ha honom, och de blev jättelyckliga och tog honom utan att blinka. Nu är han en mycket uppskattad skolhäst (vilket gör mig väldigt, väldigt stolt). Jag har aldrig grinat så mycket på hästryggen som sista gången jag red honom, men jag har inte ångrat en sekund att jag lämnade bort honom. Han har det toppen, och jag har det jättekul med hästen jag behöll, en häst som inte har några begränsningar (och som glatt byter ner till tvåorna, nu börjar han bjussa på en eller annan etta också så det kanske vi kan börja leka med i vår, så det var uppenbarligen inte bara mitt fel att fjordingen inte bytte).
 
Sv: Dressyr på hästens villkor

Alla får pålagringar runt lederna med åren

Just i det här fallet handlade det faktiskt om ryggraden, och denne vet. menade då att ständig lång och låg gav upphov till mer just på grund av bristen på 'jobb'

hänvisar till muskelns andra funktion; stabilisera och skydda lederna ffa mot ytterlägen.
 
Sv: Dressyr på hästens villkor

kunde bara skratta när jag läste det om araben , känner igen det...

man är så lurad.... när man ger tydliga krav så, så slappnar de av koncentrerar sig och börjar jobba...


tror det viktigaste är att känna den hästen man rider på...

man har hästen som ger allt, den får man inte pressa för den säger aldrig nej, vilket innebär...att ma kan "rida sönder den"

Sen har du hästen som är lite lat och den får motivera med paus... dvs jobba så får du en paus... dessa brukar bli mer arbetsvilliga när det inser att om man är riktigt duktig, så behöver man inte jobba ngt sen...

Sen har du hästarna som automatiskt säger nej, vad du en ber om... dom får man gå långsamt fram sänka kraven, och överdriva med beröm.. dessa hästar brukar vara svaga för fjäsk... (det kan vara en häst som tidigare alltid sagt ja...)

Och sen har du hästarna som helst bara står stilla... extremt låg arbetsmotivation, dessa hästar kan man se i hagen ståendes på ett ställe, knappt ork att vifta med svansen... för mkt besvär...
om denna häst inte är sjuk/skadad/för lite mat/eller för fet och otränad... Får man börja fundera på att sälja hästen till ngn som själv har extremt lite rörelsevilja.. kanske som handikappsponny, eller ngn som gillar att rita/fotografera från hästryggen...

Ibland måste man inse att hästen och en själv inte har samma mål i livet...
 
Sv: Dressyr på hästens villkor

För min del innebär det att träningen läggs upp efter just min hästs förutsättningar. rörelserna rids på det sätt som jag anser är bäst för min häst. Viktigt att kommunikationen mellan häst och ryttare är bra så att hästen förstår vad ryttaren vill.
 
Senast ändrad:
Sv: Dressyr på hästens villkor

All ridning är tvång och vi roar oss på hästens bekostnad.
Men man kan också försöka se så hästen trivs och tycker det är ok.

När det talas om dressyr på hästens villkor eller "dressyren är till för hästen och inte hästen för dressyren" tänker jag på

* Att det ska se lätt och inte plågsamt och jobbigt ut.
* Hästen mår bra av det. sätter muskler och skadas inte av arbetet.
* Hästen håller sig frisk och mår bra psykiskt.
* Kommunikation med sin häst.
* Ingen prestationsridning.
* Mjuk ridning med osynliga hjäper och mjuk hand.

Man ska ha den kommunikation på marken och uppsuttet så att båda mår bra av det.

Just nu ser jag alldeles för många hårda händer, gapande munnar med hårt dragen nosgrimma, gramantyglar, hyperflexion, spö som straff, arga miner, förtvinade muskler vid manken, omusklade och tunna hästar som tydligen ska vara i topptrim för tävling, sår där sporrar går emot och i mungiporna m.m m.m

Dålig ridning är alltid dålig ridning oavsett om det har med Engelsk ridning eller AR att göra. Skillnaden är att oftast så gör ER för mycket och AR inget alls.

Obs! mitt inlägg kan vara lite rörigt hjärnan är inte på topp idag:D så isåfall ber jag om ursäkt.
 
Sv: Dressyr på hästens villkor

Alla får pålagringar runt lederna med åren

Just i det här fallet handlade det faktiskt om ryggraden, och denne vet. menade då att ständig lång och låg gav upphov till mer just på grund av bristen på 'jobb'

hänvisar till muskelns andra funktion; stabilisera och skydda lederna ffa mot ytterlägen.

Det är ju ingen form som är bra om man rider samma hela tiden, det är därför man varierar formen under varje ridpass. Eller som man bör göra det i alla fall...
 
Sv: Dressyr på hästens villkor

Hej!

Jag har faktiskt fått lära mej att tänka om, från att tänka att häst måste tränas i det hon är svag i, till att häst gör sitt bästa, alltid!

Med min häst har åren av "tvång" när hon inte orkat gett en häst som motvilligt arbetat och aldrig kommit till nog ork att galoppera i "korrekt" form, eftersom hon hela tiden tvingats lägga ner energi på att arbeta "mot" mej. Nu när jag lagt om min ridning och mitt tankesätt och börjat erkänna hennes "trots" som svaghet, har jag på bara någon månad fått en häst som orkar bära sej själv i galoppen, som svarar lydigt på hjälperna och inte spjärnar emot. Däremot talar hon på annat sätt om att hon inte orkar mer- men då vet jag vad det betyder och lyssnar, med en paus, för att sen ta upp "svårigheten" igen.

Så nej, jag pressar henne inte "det där steget extra", för hon smiter inte undan arbetet längre- hon orkar inte och hon orkar inte mer för att jag pressar, snarare tvärt om, hon blir frustrerad för att matte inte hajar vad hon menar.

/ Lavinia, som just nu har en sjuk häst som ändå vill jobba..
 

Liknande trådar

Ridning Som rubriken säger, min häst har fått för sig att man kan stegra sig med ryttare på ryggen. Ska dra lite bakgrund först. Köpte hästen...
5 6 7
Svar
125
· Visningar
19 620
Senast: mollyphlox
·
Z
Hoppning Förra sommaren köpte jag ett 6årigt sto med kanon stam (Heartbreaker) som mer eller mindre hade varit vanvårdat i hela sitt liv. Ingen...
2
Svar
23
· Visningar
3 800
Senast: zoowie
·
Hästvård Jag bli bara så less och börjar känna att jag snart nått punkten där jag inte orkar mer. Samtidigt så vetesjutton om jag orkar...
3 4 5
Svar
83
· Visningar
11 593
Senast: ako
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp