Dottern rädd för sin Ponny!

[Blubbis]

Hej!
Så fel allting blivit
Jag har köpt en 17 årig C-ponny till dottern. Vi var och provred henne 6 ggr i olika miljöer. Utan några problem. Ponnyn var lite lat och dottern fick kämpa på rätt mycket för att få henne att trava och ponnyn stannade själv och dottern fick skänkla på henne för att hålla traven.
När vi hämtat hem henne blev hon efter 4-5 dagar jättebrunstig och slog med alla ben åt alla håll. Ställde sig på bakbenen i stallgången, kissar och skriker en massa. Hon är helt omöjlig att leda. dottern blev jätterädd när hon hoppa upp och ner på alla fyra benen när hon red på henne. Dottern är jätte ledsen att hon inte kan hantera henne själv. Dottern är 11 år och 152cm och väger 45kg så hon är ju inte liten. Ponnyn är som en tickande bomb när dottern rider. Blir jätte stark och drar iväg. Ponnyn får lite mat 1 dl uppblöt betfor och 0,75 dl müsli b-vitamin och mineraler 2ggr om dagen. Tips på hur man får ponnyn att lugna ner sig och hur bygger man upp dotterns självförtroende igen.
Hon är verkligen jätterädd för ponnyn

 

[nickan1]

@Blubbis Ta kontakt med den gamla ägaren och kolla om detta är normalt för hästen vid brunst och hur länge det brukar hålla i sig. Lite beroende på svaret kan det sen vara aktuellt med att kolla med en veterinär. Ta hjälp av en duktig tränare och få det att funka på marken mellan dottern och ponnyn först. Låt någon duktig ryttare rida hästen under förutsättning att den är frisk. En duktig ryttare kan driva igenom det som behövs på ett bra sätt oftast och det låter som att det behövs såvida det inte blir en total förändring hos hästen efter brunsten.

 

[fickan]

Hur länge har ni haft ponnyn? Vissa hästar behöver lite längre tid på sig att landa, sen skulle jag nog ta bort både betforn och muslin tills hon lugnat ned sig

 

[stjarnfrugt]

Hur är ponnyn normalt vid brunst? Frågade ni säljaren? Vissa ston är såhär alltid, andra bara ibland. Min egen häst är den senare sorten, hon kan reagera precis som er ponny vid vissa brunster. Speciellt på våren. förra året blev hon ungefär som eran ponny är nu, trots att hon inte varit det innan eller efter. Hormoner är en komplicerad historia Men i hennes fall kom denna superbrunst i samband med flytt, hon var inte i balans.

Att hästar ändrar beteende när de flyttar är inget ovanligt. Även om man provridit i olika miljöer osv så har ju grundrutinerna ändå varit de gamla vanliga för ponnyn. Helt plötsligt ska den både flytta, byta rutiner, miljö, hästkompisar, ryttare, människor... you name it. Det tar tid för vissa individer att acklimatisera sig och återgå till sitt normala beteende igen. under tiden kan det behövas en fast han, tydlig struktur och Rutiner.

Är det ens första häst är det såklart svårt, man har inte egen rutin och man vet inte hur "det brukar vara". Därför behöver man alltid hjälp av de som varit med förr, i mitt tycke Alla som köper sin första häst behöver någon som kan agera lite handledare, om inte annat så i bakgrunden. Har ni ingen sådan i erat stall? Någon som kan vara med din dotter och ponnyn, som kan hantera ponnyn och sätta gränser och dottern får vara med och se att det går. Dottern kan behöva se detta, och känna att hon kan kliva in när hon själv känner sig mogen utan någon press. Att bli osäker och rädd med en ny häst är inget ovanligt, gör ingen stor grej av det tycker jag utan låt någon annan hantera och motionera ponnyn i dotterns närvaro tills dess att ponnyn landat och dottern känner egen vilja att hantera den.

Jag förutsätter att den är ordentligt besiktigad osv så att ni kan utesluta att den har några sjukdoms- eller smärttillstånd.

 

[Blubbis]

Jag har bra kontaktat med förra ägaren hon är en arbetskamrat och vän till mig. Ponnyn har aldrig haft svåra brunstar tidigare. Men hon har alltid gått med ston tidigare och nu flyttades hon till ett litet stall med endast 2 boxar så hon står bara med en sent kastrerad vallack.
Förra ägaren vill komma och rida henne hos oss, Det tycker jag låter bra. Dottern vill inte det.

Hon vägrar äta sina mineraler och vitaminer om de inte blandas i mat. De är ju speciellt viktiga till en äldre ponny.

Vi har haft ponnyn i 10 dagar. Pratade med min far som är gamal travtränare. Han lät alltid sina sto vila under brunst. Min far tyckte jag skulle låta henne bara vara i 1 vecka till. Bara ta in och ut rykta. Inte ställa några krav på henne. Är hon fortfarande besvärlig efter dessa dygn då är det ett problem som man får ta i från annat håll med annan hjälp.

Kollad av vet innan försäljning och inga problem.

 

[Forest Autumn]

Det låter inte som en rolig början!
Finns det någon hästvan person i närheten som kan hjälpa till? Se till så att hon inte hanterar ponny ensam. Sedan beror det ju på hur pass van hon är vid hästar. En C-ponny kan säkert verka stor och stark för ett barn i den åldern.

Jag hade nog som ngn redan föreslår tagit kontakt med förre ägaren, läste nu att hon gärna kommer vilket är en jättebra ide.

Det kan ta tid för hästar att vänja sig vid nytt ställe. Ponnyer kan ha lite egna ideer och de är inte alltid så lätta att handskas med för den som är lite osäker, speciellt inte för den som blivit rädd.

 

[akleja]

En pappa/morfar som varit travtränare är en bra början. När det gäller brunsten kan du testa att ge munkpeppar, det kan hjälpa. 10 dagar är ingenting, så med lite klok strategi kommer ponnyn säkert att bli hanterlig.

Du är den vuxna här. Ta den hjälp du anser att du behöver. Dottern är bara ett barn, och en elvaåring är ett litet barn. De behöver hjälp med strulande ponnier. Mitt bästa råd är att du lär dig att hantera ponnyn själv, för att hantera henne och motionera henne är viktigt (dock håller jag med din pappa om att hon kan få ta det lugnt en tid först). Promenera, longera, tömkör, rid - beroende på vad du kan och hur stor du är. När dottern sen ska rida kan du hålla ponnyn i lina och gå sakta framåt. Det viktiga är att din dotter känner att hon har stöd från dig eller någon annan vuxen och kontroll på sin ponny. Hon ska inte sättas i situationer där hon behöver vara rädd för sin ponny, för det kommer inget gott ut av det. Dessutom kan det bli farligt.

 

[Rugge]

Det är väldigt vanligt att ston hamnar i brunt när de byter stall, ibland räcker det att de får nya hagkompisar i hagen bredvid.
Mitt sto har som tur är väldigt enkla brunster, på sin höjd kan hon ställa sig och kissa/blinka om vi har med en valack på träningen, men är inte alls otrevlig att hantera eller rida.
Sen är ju hästar också individer och reagerar olika. Det är viktigt att man lär sig hur sin egen häst blir vid dessa tillfällen och agerar därefter. En del ston påverkas väldigt av sina brunster och mår egentligen bäst av att bara få vara under dessa perioder.
I ert fall låter som klokt att låta ponnyn landa och hitta sin plats, låt brunster passera innan dottern ger sig på att hantera eller rida ponnyn.
Kanon att du har kontakt med förra ägaren. Det är nog bra om denna kan komma ut och stödja er till en början.

 

[Vogue]

Hej!
Så fel allting blivit
Jag har köpt en 17 årig C-ponny till dottern. Vi var och provred henne 6 ggr i olika miljöer. Utan några problem. Ponnyn var lite lat och dottern fick kämpa på rätt mycket för att få henne att trava och ponnyn stannade själv och dottern fick skänkla på henne för att hålla traven.
När vi hämtat hem henne blev hon efter 4-5 dagar jättebrunstig och slog med alla ben åt alla håll. Ställde sig på bakbenen i stallgången, kissar och skriker en massa. Hon är helt omöjlig att leda. dottern blev jätterädd när hon hoppa upp och ner på alla fyra benen när hon red på henne. Dottern är jätte ledsen att hon inte kan hantera henne själv. Dottern är 11 år och 152cm och väger 45kg så hon är ju inte liten. Ponnyn är som en tickande bomb när dottern rider. Blir jätte stark och drar iväg. Ponnyn får lite mat 1 dl uppblöt betfor och 0,75 dl müsli b-vitamin och mineraler 2ggr om dagen. Tips på hur man får ponnyn att lugna ner sig och hur bygger man upp dotterns självförtroende igen.
Hon är verkligen jätterädd för ponnyn

Stackars dottern, sådan kunde mitt sto också vara, en riktig slampa som la ut sig för killarna!

Gav "Stroppy Mare" ifrån Dodson&Horell under hennes brunster för att hålla henne hanterbar, hon gjorde aldrig något mot mig men kunde vara väldigt dryg och rent av jävlig mot andra! (En enmanshäst utan dess like, lilla skruttan! )

Kanske kunde vara ngot?

 

[terrific]

Men, 10 dagar är ju ingenting i sammanhanget! Det tar tid för en häst att ställa om sig, byta hem , miljö och ryttare. Den är ju ingen maskin utan en levande varelse med känslor och behov. Fint att gamla ägaren vill ställa upp för er, så ta emot den hjälpen.
Det tog nästan ett år innan min nuvarande häst riktigt landade hos mig. Han var då 15 år. Nu förstår vi varandra fullkomligt på alla plan, men det tog som sagt tid.

 

[Aionee]

Jag håller med om att det tar tid att landa. Vissa hästar går det snabbare för än andra, men jag tycker att några veckor minst borde någon vuxen ta ansvaret för ponnyn tills den landat ordentligt. Jag var smått rädd för min häst de första 2-3 månaderna när han kom hit (han var stressad, på tårna, okontaktbar ibland pga allt nytt osv), men sen efter 4-6 månader så kände jag att allting är helt rätt. Nu har vi flyttat stall igen (dock är jag fortfarade ägare) och nu när han går ute dygnet runt och äter sig mätt och belåten så är jag otroligt förvånad över hur lugn och trygg hästen är. Verkligen en stor skillnad på från när han kom till mig. Så ge inte upp än, låt det ta tid och om dottern är rädd så ska hon inte behöva ta hand om ponnyn förrän den känner sig mer hemma.

 

[skuggi]

Munkpeppar absolut, en flirtig valack kan lätt sätta fart på hormonerna, och sen även flytten på det.

Och som andra skrivit, nu får du hantera och motionera ponnyn och ta ansvar för den tills den landat. det är säkert en bra ponny om den funkade så bra på provridningen. Och om förra ägaren kan/vill komma ut så är det bara att tacka och ta emot, vad dottern vill kan inte vägas in här. Hon är för liten för att ta såna beslut.

 

[stjarnhimmel]

Ponnyn har inte ens varit hos er två veckor. Ta det lugnt och låt den landa först...
Låt brunsten gå över. Sen börja hantera från marken. Promenera etc
Ta ut gamla ägaren och ta hjälp av denne.
Låt dottern gradvis göra mer och mer. Så hon får bygga upp självförtroende.

 

[stjarnhimmel]

OT- det är många liknande trådar man läst här. Önskar att folk kunde tänka på att det är ett djur som totalt ändrar rutiner, flock, människor.
Det är klart att beteende etc kan förändras innan den har fått hitta din trygghet etc

 

[Görel]

Jag tror att valacken och flytten är anledningarna till reaktionerna. Jag skulle börja med att försöka ordna annat sällskap åt henne. Har ett eget gammalt sto som är karltokig vid brunst och bjuder ut sig till alla valacker. När hon bara går med ston mildras beteendet betydligt. Med valacker är hon nästan kronisk brunstig.

Det andra är som så många andra påpekat omställning vid flytten och att ni bara haft hästen någon vecka. Mitt egna gamla sto behöver ett par månader på sig att landa och vid byte av stall, och då har ändå hon och jag hängt ihop i över 15 år.

Låt hästen landa och ge henne ett sto som sällskap så tror jag att hästen ni köpte kommer tillbaka.

 

[ameo]

Jag har en dotter i samma ålder, som är lite osäker och lätt blir skrämd om hästen hon rider inte känns 100% trygg.
Jag vet inte om din dotter är likadan som min, men i mitt fall är det så att OM det har hänt något som skrämt dottern så räcker det sen att hästen snubblar lite för att hon ska bli rädd igen.
Vi har haft en lånehäst "på prov" ett tag och den har lyckats skrämma dottern. Det är möjligt att det skulle kunna gå att komma över det, men istället för att chansa och riskera att dottern blir ännu mer rädd så väljer vi bort den här hästen och letar vidare efter en ponny som är ännu tryggare än denna varit.

Översatt till Er situation - även om ponnyn slutar brunsta och börjar bete sig vettigt, så har den redan sått ett skrämselfrö hos dottern. Är det verkligen värt att utsätta dottern för den rädslan för att kunna behålla just den ponnyn?

 

[ridtravare]

Du har gjort allting rätt- och så blir det fel ändå säg åt din dotter att det är sånt som händer, ibland blir man bara förvirrad och vet inte vad som händer.... Nu menar jag ponnyn! Se om ponnyn kan landa med valacken annars måste ni byta stall så hon går med ston igen - välkommen tillhästvärlden

 

[animalasia]

Jag har bra kontaktat med förra ägaren hon är en arbetskamrat och vän till mig. Ponnyn har aldrig haft svåra brunstar tidigare. Men hon har alltid gått med ston tidigare och nu flyttades hon till ett litet stall med endast 2 boxar så hon står bara med en sent kastrerad vallack.
Förra ägaren vill komma och rida henne hos oss, Det tycker jag låter bra. Dottern vill inte det.

Hon vägrar äta sina mineraler och vitaminer om de inte blandas i mat. De är ju speciellt viktiga till en äldre ponny.

Vi har haft ponnyn i 10 dagar. Pratade med min far som är gamal travtränare. Han lät alltid sina sto vila under brunst. Min far tyckte jag skulle låta henne bara vara i 1 vecka till. Bara ta in och ut rykta. Inte ställa några krav på henne. Är hon fortfarande besvärlig efter dessa dygn då är det ett problem som man får ta i från annat håll med annan hjälp.

Kollad av vet innan försäljning och inga problem.

Du har fått många bra tips av andra. Att ponnyn inte äter sina mineraler just nu är inget du behöver oroa dig för, de klarar att vara utan mineraler en period. Sedan hade jag också tagit emot hjälp av den förra ägaren som känner ponnyn.

 

[stjarnfrugt]

@ameo Om man har såna rädsloproblematik som du beskriver så tror jag det är svårt att ha en egen ponny/häst öht. För eller senare reagerar de flesta hästar på nånting oväntat och det känns ju inte helt enkelt att byta ut den varje gång. Jag tror mer att man får lära sig att så är livet med egen häst, saker kan hända.
Jag förstår givetvis problemet, man kan inte tvinga bort rädslor, men då är ju frågan om man verkligen är mogen för egen häst/ponny? Möjligtvis då om man har en förälder som är beredd på att få ponnyn helt i egen regi, och dessutom är kunnig och intresserad nog för att ha en egen ponny. Med barnet då mer som nån form av skötare som hänger med på det man gör.

@Blubbis Hur går det för er?

 

[ameo]

@ameo Om man har såna rädsloproblematik som du beskriver så tror jag det är svårt att ha en egen ponny/häst öht. För eller senare reagerar de flesta hästar på nånting oväntat och det känns ju inte helt enkelt att byta ut den varje gång. Jag tror mer att man får lära sig att så är livet med egen häst, saker kan hända.
Jag förstår givetvis problemet, man kan inte tvinga bort rädslor, men då är ju frågan om man verkligen är mogen för egen häst/ponny? Möjligtvis då om man har en förälder som är beredd på att få ponnyn helt i egen regi, och dessutom är kunnig och intresserad nog för att ha en egen ponny. Med barnet då mer som nån form av skötare som hänger med på det man gör.

@Blubbis Hur går det för er?

Nu har jag inte skrivit hela historien ovan. Min dotter har haft otur med hästar och blivit skrämd. Vi söker en stadigare häst än de hon har provat hittills, då de helt enkelt varit fel individer för henne.
Det handlar inte om att hon är livrädd, utan att hon just nu behöver bygga upp sitt självförtroende på en häst som inte kastar av henne för att en imaginär fågel flyger i skogen bredvid. Hästen vi provar nu är egentligen jättesnäll, men den är tittig. Och det är dottern för grön för att reda ut, just nu.

Huruvida hon bör ha egen häst eller inte tänker jag inte diskutera här, men jag är fullt kapabel att avgöra det eftersom jag vet alla förutsättningar.