Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Status
Stängd för vidare inlägg.
M

Mariell

Nu vill jag klaga lite igen, och passa på att fråga en sak. Jag är så himla trött. Jag är gravid i v 14 och jag vet att det är normalt att vara trött i början, och att somliga tom är trötta hela tiden. Jag äter järntabletter och sover så mycket som överhuvudtaget är möjligt. Ändå är jag inte riktigt vaken när jag faktiskt är vaken. Det är som att jag går med ett duntäcke virat runt huvudet hela tiden: jag tänker luddigt, jag tappar tråden, jag gäspar, jag vill gå och lägga mig. Samtidigt försöker jag sköta ett jobb. Det säger ju sig självt att det inte går!

Var eller är ni trötta? Vad gjorde ni för att överleva? Ni som jobbade heltid, hur klarade ni av det?

Jag jobbar bara 75%, men mitt jobb går ut på att jag ska uppfinna ett helt nytt projekt. Det finns alltså inga arbetsrutiner eller enkla uppgifter att luta sig på de allra värsta dagarna, utan alltihop hänger på att min hjärna är skarp som en nyslipad kniv. Tyvärr är den just nu trubbig som en falukorv. Jag kan inte tänka i flera led längre. Jag kan inte koncentrera mig längre än fem minuter i taget. Hjälp! Hur överlever man?
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Med första barnet var jag sjukligt trött, det var nog runt v.14 nånting. Som tur var hade jag eget kontor. Tog med mig ett hästtäcke (!) och la under skrivbordet. Stängde dörren och låste och så sov jag ett tag :angel:
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Jag var också sjukt trött i början på graviditeten, den blev dock bättre runt v. 20 och jag hr varit riktigt pigg fram tills nu, v.33 dåjag blivit aptrött igen.
Jag har egen firma och kan planera min tid ganska bra själv, men arbetet det kräver att jag är med och vaken i skallen vilket jag inte alls är just nu.
Jag jobbar kortare stunder och går o vilar, tar en kortare promenad, jobbar lite till... men detta gör att jag ofta jobbar sena kvällar också för att hinna med allt.

Kan du inte gå ner i arbetstid under en period? Passa i så fall på att vila mycket och samla krafter.

Lycka till!
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Ja jösses det minns jag.
Jobbade som nattsyrra på en psykosavdelning och smnade i soffan bland de stackars patienterna vid 23 varenda jobbarnatt.
Då fick jag en dagtjänst och gick och spydde titt som tätt.....
och så vill jag göra om det:confused: :rofl:
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Jag kan inte begripa att man som kvinna skall behöva stå ut med att arbeta under sådana förutsättningar bara för att man vill ha barn.

Männen de bara liksom glider omkring när de skall bli pappor.
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Jag har jätte lågt blodtryck OCH dåligt socker. Vilket resulterat i att jag tuppat av på jobbet :eek:

Jag ser till att äta långsamma kolhydrater och alltid ha dextrosol i närheten, äter frukt vid rasterna.

Jag jobbar heltid och står upp hela tiden förutom när jag har rast då ;)
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Jag kan inte begripa att man som kvinna skall behöva stå ut med att arbeta under sådana förutsättningar bara för att man vill ha barn.

Männen de bara liksom glider omkring när de skall bli pappor.

Ja visst vore det en dröm att "jobbet" med att vara gravid skulle räcka.. eller i varje fall att livet runt omkring skulle anpasas till graviditeten.. Vilket det inte gör.. Men och andra sidan så skall det vara "jämnställt"...

Kvinnor har inte varit så himmla länge i arbetslivet, det var inte så länge sedan att det var vanligt att vara hemmafru... Nu förväntas det ofta att man som kvinna fortfarande skall sköta hem, barn, graviditet och jobb... Personligen tror jag att det finns en biologisk aspekt som säger att kvinnor är bättre på att ta hand om...(anledningen till varför det jobbar så många kvinnor i vården) (självklart finns det en miljöpåverkan också...)

Samhället och dess invånare har inte har hittat på ett jämnställt förhållningssätt mellan könen än.. Svårt att få det att rimma med biologin och traditionerna som vi alla mer eller mindre bidrar till..

Luddiga men intressanta tankar...
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

....eller i varje fall att livet runt omkring skulle anpasas till graviditeten.. Vilket det inte gör.. Men och andra sidan så skall det vara "jämnställt"...

Men det är väl inte jämställt att kvinnor skall behöva göra två jobb på en gång?
Det är oändligt ojämlikt?

Rättvisa existerar inte!
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Å vad skönt att höra att flera av er är/har varit lika trötta som jag! Jag menar det är ju såklart lika synd om er som det är om mig (och det är väldigt synd om mig just nu;) ), men det är skönt att veta att det finns fler och att jag inte behöver känna mig lika mycket som ett ufo när jag nickar till framför datorn, när jag inte fattar vad folk säger till mig, när jag bara sitter och stirrar framför mig och inte kan få en enda tanke att följa ett rakt spår.

Madick: Eget kontor och hästtäcke låter som himmelriket! Tyvärr delar jag kontor med en mycket pratsam bibliotekarie, som om möjligt förvärrar mina koncentrationssvårigheter ytterligare.

Dean: Jag kan också planera min arbetstid och jobba en del hemifrån, vilket är min smala lycka, annars hade det varit helt omöjligt. Problemet är att det inte funkar ändå, är helt enkelt för trött för att tänka. Och det dummaste av allt är att det är en tidsbegränsad projektanställning som bara håller på i tre veckor till. Jag måste alltså visa resultat. Garanterat kommer jag att vara pigg som en lärka runt v 18 för då är jag arbetslös och behöver inte kunna tänka i flera led, i alla fall inte hela tiden...
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Men det är väl inte jämställt att kvinnor skall behöva göra två jobb på en gång?
Det är oändligt ojämlikt?

Rättvisa existerar inte!


Ja, det är fruktansvärt orättvist. Jag har ändå väldigt förstående chefer och helt fria arbetstider, men fortfarande så måste jag orka vara gravid (och bara hormonomställningen känns som ett heltidsjobb!) och prestera resultat på jobbet. Helst riktigt skarpa, bra resultat, eftersom det var därför de anställde just mig. Man är ju en duktig flicka och kan inte låta någon bli besviken på ens arbetsinsats. Även om man går på knäna.

Jag vet inte hur man skulle kunna komma tillrätta med problemet. Graviditetsledighet? Med påföljd att kvinnor skulle komma ännu mer efter på arbetsmarknaden. Det krävs nog att forskarna utvecklar Man 2.0, som kan utsättas för PMS, graviditet, amning och klimakterie, innan vi får nån rättvisa i arbetslivet. Är jag rädd.

Så länge får de män vars kvinnor är upptagna av att vara gravida se till att ta på sig lite mer av jobbet hemma. Men det är nog sällan nåt de tänker på om man inte trycker upp det under näsan på dem...
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Var också trött under en period, men en dag vaknade jag upp och var inte trött längre, dock kom det tillbaka precis innan jag gick på hp, men det kan bero lite på tvåskiftsarbete med tidiga morgonar.
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Jag var också så där sjukligt trött när jag var gravid.

Jag sov så mycket jag bara kunde när jag var hemma. Det var ju inte så roligt för jag bara jobbade och sov, men det är ju en övergående fas.
Kanske kan du hinna med en uppiggande tupplur på lunchen??
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Jag gick utbildning mellan v.10-18 på heltid. Det du ska göra för att må bra för att orka jobba är att äta riktig frukost, mellanmål, riktig lunch, mellanmål, middag, kvällsmål och nattmacka.

Jag har inte gått upp så himla mycket i vikt än, men jag vet att mina värden fortfarande är bra i v.20 (HB 137. socker5,4 och ingen äggvita) trots att jag har bradykardi som drar ner på orken för mig också. Dvs jag har lågt blodtryck och låg puls (115/65 och puls mellan 43-70/min)

Just runt v 14-18 var jag jättetrött och gick och la mig runt 20 på kvällen för att kliva upp igen vid 21.30 för att kissa och äta kvällsmackan och dricka lite te.

Passa på att ta promenader när det är bra väder för minst 40 min/dag håller man sig hyfsat pigg fast man bara helst vill dra täcket över huvudet.
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Jag gör ju allt det där, det är det som känns så orättvist. jag äter så förståndigt (utom de senaste dagarna, jag har varit lite för trött för att orka äta riktigt ordentligt:crazy: ). Lagade mål, frukt och fibrer och järntillskottet och hans moster. Jag promenerar nästan varje dag, går ett lugnt pass på gymmet en gång i veckan och rider en gång i veckan. Och jag går och lägger mig vid åtta och slocknar alltid senast halv tio.

Blä!

Men jag antar att jag helt enkelt måste försöka kämpa mig igenom det. Måste orka!
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Jag har mina dagar jag med...speciellt då min puls ligger på 43 så är inte varken kroppen eller hjärnan igång. Se till att du fått bort all stress hemma också. Städning och matlagning kan gubben sköta om. Själv hade jag inbillat mig att jag skulle klara av att dammsuga och torka golven idag, men får hela tiden ta småpauser, så gubben tar över när han kommer hem.
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Jag kan inte begripa att man som kvinna skall behöva stå ut med att arbeta under sådana förutsättningar bara för att man vill ha barn.

Männen de bara liksom glider omkring när de skall bli pappor.

:rofl: Tack för dagens bästa skratt! Du får väl kräva (men av vem eller var???) att män ska ha det lika jobbigt under graviditeten. Men, vänta! En hel del män har det rätt jobbigt faktiskt, när deras bättre hälft är med barn. Vissa kvinnor förvandlas till hormonstinna monster har jag hört. Inte helt lätt att vara deras män då. För att inte tala om alla förlossningshistorier man har hört, stackars män! :devil:
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Men det är väl inte jämställt att kvinnor skall behöva göra två jobb på en gång?
Det är oändligt ojämlikt?

Rättvisa existerar inte!

Wow! Vilken tanke! Har rättvisa någonsin existerat? :angel:

Å andra sidan lever vi kvinnor i genomsnitt längre, klarar smärta bättre och (misstänker jag) får ut mer av livet. Och det är ju inte helt rättvist heller. :cool:
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Hjälp! Hur överlever man?

Jag var oxå trött vissa perioder under graviditeten, och mådde illa. Längre fram kom foglossningen.

Men det värsta för min del var rädslan för alla dessa graviditetssymtom. När jag var mådde som du beskriver nu tänkte jag typ "hur ska jag klara att jobba om jag ska må så här hela tiden, och kanske må ännu sämre!?":eek: :eek:

Och när jag fick foglossning var den helt klart uthärdlig, men jag stirrade ändå upp mig, för jag trodde den skulle bli värre och värre för varje vecka.

Känslan av att inte klara lika mycket som vanligt var jobbig, tyckte jag. Ibland trodde jag att jag aldrig skulle bli mig själv igen... Men det blev jag!:) Nästa graviditet ska jag inte vara lika rädd.
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Du har nog en poäng där. För visst är jag helt ohanterligt trött, så trött att jag knappt vet vad jag heter ibland och höll på att svimma i kön på coop idag (nu har jag dessutom blivit förkyld och är, om möjligt, ännu tröttare). Men visst kan det vara så att onödig energi går åt till att oroa mig för hur jag ska klara mig när jag är såhär trött, och hur jag ska göra om det blir värre. Härom kvällen låg jag och grät i sängen för jag var så olycklig och orolig över att jag inte kunde sköta mitt jobb ordentligt, för att jag är så trött. Om jag inte oroat mig så hade jag kunnat sova den tiden istället och kanske varit aningen piggare.
 
Sv: Dödstrött, hur klarar man jobbet?

Härom kvällen låg jag och grät i sängen för jag var så olycklig och orolig över att jag inte kunde sköta mitt jobb ordentligt, för att jag är så trött. Om jag inte oroat mig så hade jag kunnat sova den tiden istället och kanske varit aningen piggare.

Lägg din enerig på annat än att oroa dig.
Har du otur kommer tröttheten ersättas av illamående, som kommer ersättas av foglossning som kommer kompletteras med ständig hunger som kommer kompletteras med ryggont, knäont, mer foglossning, förvärkar och/eller problem med blodtrycket....

Jag tycker att det är lika kul som en tunna med skit att vara gravid, men man kan lika gärna släppa oron direkt.
Snart kommer du börja oroa dig för annat i graviditeten, förlossningen, spädbarnstiden, PSB, inköp av barnvagn, mammatiden, försäkringskassan, dagisplatser, första cykeln, första skoldagen, skolresor, fotbollsläger, studenten, kökort, utlandsresor, egna lägenheten... :crazy: :D
Lika bra att vänja sig :D

Skämt å sido (men lite allvar var det i det ;) )...
...Jobbet kan komma att bli lite lidande. Så är det att vara gravid.
Lägg istället fokus på kvällarna på ett fotbad, en varm vetekudde på svanken. Tänk på livet som växer inom dig, sov ut, gå på promenader och försök krama ut det positiva ur graviditeten.

Har du berättat på jobbet "borde" de ha förståelse.
Har du inte berättat? Då kommer du behöva berätta förr eller senare och då kommer de (troligen) att visa förståelse!

Lycka till!! :banana:
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp