Sv: Djurskyddet Sverige anmäler reiningfinal
*halvt knapplån!*
Fast det som står i Lucky Rider verkar ju bara vara BS om man ser på videon.
Han gasar som en idiot rakt in i vggen (flera gånger dessutom), hästen stoppar och han drar i tyglarna samtidigt, och när hästen är nästan still (dvs inte alls på väg in i väggen eller något annat panikartat) så stälelr han sig upp och rycker och drar i stången?
Vad kan rättfärdiga det? Ryttaren gör en felbedömning från början, drar som sjutton i tyglarna och straffar sen hästen när den faktiskt står still? Drar ner huvudet och backar den- för mig är en solklar tillrättavisning.
Jag säger inte att det är bättre inom någon annan sport. Inom "min" sport har det varit stora diskussioner om munskador och blåmärken i munnen, och det blev ett väldigt stohej när man inte längre fick ha stångbett med snokrem (Heja!).
Tittade precis på en av Adelinde framridningar till någon stor dressyrklass och blev riktigt illamående.
Så, det händer inom alla discipliner- det som gör mig skräckslagen är att folk runt omkring inte säger till utan tvärtemot håller utövarna av dessa avarter om ryggen!!
Var är tävlingsledning när sånt här händer?
Har våra hästar blivit tävlingsmaskiner?
Som kontrast var jag på agilitytävling i helgen. En hund fick en jäkla åthutning när den gjorde fel i slalomen, och tävlingsledaren var framme hos föraren i tre raska steg och läxade upp honom efter noter.
Det hade inte hänt på en hästtävling, inte någon som jag varit på iaf.
Det allra konstigaste är att alla som beter sig illa mot sina djur har samma argument: Det är ögonblicksbilder/det är korta filmsnuttar/så där såg det inte ut egentligen/jag var tvungen, situationen krävde det
Och de som håller dem om ryggen säger "Vi vet ju faktiskt inte varför han/hon gjorde som han gjorde, det fanns nog en bra anledning!"
Och varje gång någon säger något så ubota dumt tänker jag- vilken anledning kunde det vara? Vad kan rättfärdiga att man använder för grova metoder?
Jag blir mer och mer matt ju mer jag hör från spridda håll i hästvärlden.
Det jag har insett när jag ser hur folk kan få fortsätta med grymma träningsmetoder och hör dem bli uppbackade av folk i sin omgivning är helt enkelt: Kaka söker maka. Rättfärdigar man metoderna så betyder det helt enkelt att man innerst inne tycker att det är OK att bete sig som ett as mot sina djur.
Nu blev det väldigt långt det här, och det är inte riktat till någon i tråden, jag blir bara så allmänt upprörd på att dålig djurhantering verkar vara utspritt inom varenda disciplin. Det finns rötägg överallt, men det borde inte finnas det.