Forumet har ju varit fullt av jämmer och gny över de förfärliga dressörerna som visats på TV.
Jeppe Strid han ryckte i kopplet så hundarna pep och dessutom så skorrade karlen när han pratade. Cesar han har ju använt både el, stackel,stryp och så sitt eget koppel, usch så farligt och hemskt. Barbro B. hon både rycker i koppel och kastar påsar med tomburkar, det måååste ju vara farligt. Fredrik Steen ja han är ju så hemsk att den kan man ju inte ens titta på, men det måste var något farligt han håller på med.
Anledningen till farligheten är ju att de får hundarna att lyda och då måste ju något hemskt ha skett.
Hur mycket kan då "deras" hundar ha lidit? Ett koppelryck om det är rätt timat tar kanske ett par tiondels sekund, men säg att man har vissa sämre timade koppelryck så kanske tiden i genomsnitt tar en halv sekund.
Hur många sådana koppelryck görs per dag? Ja kanske ett hundratal, men räkna gärna med det dubbla, mer är det inte. Det blir då två hundra gånger en halv sekund, alltså hundra sekunder.
Alltså mellan en och en halv till två minuter per dag.
Efter några dagars sådan dressyr så behövs i praktiken aldrig något koppelryck över huvud taget.
Det är vad ni skriker er blåa om.
Så kommer samma människor och skriver snyftrapporter om att deras älskling är sjuk och de har varit till veterinär som konstaterat cancer, fel på höfter, artroser, artriter, psykiska problem och många andra fel. Men man gör si och så för att hunden ska kunna leva vidare, för det är ju min älskling som jag vuxit upp med. Han kan nog leva vidare om jag är snäll med honom, möblerar om och bär honom så han slipper röra sig själv.
Vilket tragiskt liv för hunden dygnet runt.
Men då kommer inga fördömanden, utan bara medlidande för ÄGAREN!!!!
Man har ju konstaterat att det är fel på hunden, ändå struntar man i att förkorta lidandet för hunden. De hundarna lider tjugofyra timmar om dygnet, men det skiter ni i, men ett koppelryck det kan man vända upp och ner på hela världen för.
Den typen av ägare som är medvetna om att hunden har obotliga fel, och inte tar bort hunden direkt, utövar ju kvalificerat djurplågeri mot hunden.
Ett liv ska inte mätas i kvantitet utan i kvalitet
Jeppe Strid han ryckte i kopplet så hundarna pep och dessutom så skorrade karlen när han pratade. Cesar han har ju använt både el, stackel,stryp och så sitt eget koppel, usch så farligt och hemskt. Barbro B. hon både rycker i koppel och kastar påsar med tomburkar, det måååste ju vara farligt. Fredrik Steen ja han är ju så hemsk att den kan man ju inte ens titta på, men det måste var något farligt han håller på med.
Anledningen till farligheten är ju att de får hundarna att lyda och då måste ju något hemskt ha skett.
Hur mycket kan då "deras" hundar ha lidit? Ett koppelryck om det är rätt timat tar kanske ett par tiondels sekund, men säg att man har vissa sämre timade koppelryck så kanske tiden i genomsnitt tar en halv sekund.
Hur många sådana koppelryck görs per dag? Ja kanske ett hundratal, men räkna gärna med det dubbla, mer är det inte. Det blir då två hundra gånger en halv sekund, alltså hundra sekunder.
Alltså mellan en och en halv till två minuter per dag.
Efter några dagars sådan dressyr så behövs i praktiken aldrig något koppelryck över huvud taget.
Det är vad ni skriker er blåa om.
Så kommer samma människor och skriver snyftrapporter om att deras älskling är sjuk och de har varit till veterinär som konstaterat cancer, fel på höfter, artroser, artriter, psykiska problem och många andra fel. Men man gör si och så för att hunden ska kunna leva vidare, för det är ju min älskling som jag vuxit upp med. Han kan nog leva vidare om jag är snäll med honom, möblerar om och bär honom så han slipper röra sig själv.
Vilket tragiskt liv för hunden dygnet runt.
Men då kommer inga fördömanden, utan bara medlidande för ÄGAREN!!!!
Man har ju konstaterat att det är fel på hunden, ändå struntar man i att förkorta lidandet för hunden. De hundarna lider tjugofyra timmar om dygnet, men det skiter ni i, men ett koppelryck det kan man vända upp och ner på hela världen för.
Den typen av ägare som är medvetna om att hunden har obotliga fel, och inte tar bort hunden direkt, utövar ju kvalificerat djurplågeri mot hunden.
Ett liv ska inte mätas i kvantitet utan i kvalitet