Dilemma.. hund, bebis, smuts, hår...

[Amha]

Reagerade också på det. Och att den hårar så att sofforna blir totalförstörda. Men håller med @hemlig , omplacera eller i värsta fall avliva. Låter inte som att varken hunden eller ni kommer må bra av att fortsätta!

Beroende på päls och material i soffan kan jag tänka mig att soffan blir förstörd om den fäller mycket. Nu har jag aldrig haft närkontakt med den rasen så jag kan inte säga så mycket om den pälsen. Sen är det garanterat människor som tycker att mina soffor är förstörda pga päls medan jag rycker på axlarna och tänker att jag kan dammsuga när säsongen är över, typ

 

[lil-sis]

Dammsugaren går varm här hemma men lite grus och hår på golven är inget mot vad ungen kommer kräla i sen alldeles frivilligt.

Men det där med snoppen tycker inte jag heller låter friskt.

 

[Modest]

@Charmy Vad du ska göra?

1. Ta hunden till veterinär. Den är uppenbart inte "frisk och fin" och jag tror faktiskt inte heller att hunden "vill ha det så" med sjuk snopp och inomhuskissande.
2. Förklara tydligt för din sambo att du inte vill ha hunden kvar. Om han vill ha kvar den, så får han ta ansvar för städning och uppfostran gällande att hunden inte ska vara i soffan t ex.

 

[Lipperta]

Tips mot hundhåret är att alltid ha en sopkvast i hörnen av rummen, enkelt att nå.
Bara ta ett svep när du går förbi så blir det inga mängder.

 

[machafuko]

Omplacera eller avliva. Hunden låter uppenbarligen åsidosatt.

Varför ska den avlivas?
Det är enligt mig ett vettigt alternativ om man som hundägare gjort det mesta för att få hunden att fungera i vardagen men att det till trots detta har misslyckats. I det här fallet verkar det mest handla om att hunden är så pass åsidosatt att den inte får den vård och kärlek den förtjänar. Då anser jag inte att avlivning ska vara ett alternativ. Omplacering låter mycket vettigare i den här situationen.

 

[Kilauea]

Varför ska den avlivas?
Det är enligt mig ett vettigt alternativ om man som hundägare gjort det mesta för att få hunden att fungera i vardagen men att det till trots detta har misslyckats. I det här fallet verkar det mest handla om att hunden är så pass åsidosatt att den inte får den vård och kärlek den förtjänar. Då anser jag inte att avlivning ska vara ett alternativ. Omplacering låter mycket vettigare i den här situationen.

Om de inte lyckas/orkar omplacera.

 

[Migo]

Oj vad vi måste ha olika definition på vad som är nedskitat och förstört... Jag tycker att det låter som att ni borde hitta en ny ägare till hunden, så den får högre livskvalité och blir uppskattad. Gegga från snoppen kan vara förhudskatarr och kan behöva ses över av veterinär. Speciellt om det är återkommande/ihållande som du beskriver.

 

[Ponylove]

Åh, detta är svårt.
Fler som har fått bebis och hade hund sedan innan?
Det har gått bra, sonen är nu 9 månader.

Men.. det är en jättelång historia med denna lilla hund.. men till saken hör att jag hade lämnat iväg han på foder för längesen pga min situation med heltidsjobb , själv osv ingen annan lösning.
Men de hörde av sig efter 1 år ca o sa att de var allergiska och jag fick hastigt ta beslut att hämta hem hunden, höggravid.. hade inte räknat med det.

Nu går det väl hyffsat, men jag hade vant mig utan hund och trivdes så.
Vi har avdelat huset litegrann nu så att hunden inte är i vardagsrum/sovrum utan i resten av huset.
Nu börjar barnet krypa o stå allt mer o ta sig fram, alltså måste denna avspärring bort snart tycker jag.
Då kommer hund vara i soffor, sängar osv. vilket jag inte vill.
problemet är att han fäller något så kopiöst !! Aldrig varit med om en hund som fäller så mycket, o då är detta en liten! Vi har provat ALLT för päls / mot fällning.

Vill inte ha detta i hela huset, att bebis ska krypa runt i det osv. soffor blir totalförstörda om han vistas i dom. Överallt blir hår o skitigt !!
Sen kan han även kissa inne då och då.
plus att han har massa gegga ifrån snoppen som kletar av sig överallt.
Jag vill inte ha det så... =(
Även att man ska räcka till både till hund och liten bebis =/

Vad gör jag !? Var inne på att hitta en ny fodervärd/ägare. Detta är en som han känner sedan innan, hon är kanon med hundar å djur och han har även en hundkompis hos henne.
Problemet är att sambon inte vill lämna bort han.

Annars är det en jättefin hund. Renrasig, frisk fin chihuahua kille på 7 år.

Förhudskatarr låter det som att han har och kanske även urinvägsinfektion om han helt plötsligt börjat kissa inne, små hundar har dessutom större risk för urinstenar som besvärar.
En bra lösing brukar vara veterinärbesök, kontroll av ev urinvägsinfektion samt förhudskatarr som är återkommande (trots periodvis minst daglig rengöring) löses oftast enklast genom att kastrera hunden.
Kanske den börjar kissa innne för att den inte tas ut lika ofta som innan, eller att den är ensam i sin avgränsning och du inte ser när han behöver gå ut?
Börja med att lösa hälsoproblemen och sälj den sedan, finns många som vill ha en trevlig liten vavva i sin familj

 

[Roheryn]

Vi hade hund (en sexårig cairnterrierhane) när vi fick vår dotter för 17 år sedan. Visst blir det skitigare inne om man har hund, oavsett bebis eller ej, men jag såg det aldrig någonsin som ett problem. Hunden var liksom en älskad och önskad familjemedlem både innan dottern föddes och efteråt. Jag tyckte inte heller att det var några problem att "räcka till" för både barn och hund - snarast så fick ju hunden MER tid med familjen, längre promenader osv under småbarnstiden då vi var föräldralediga och/eller jobbade deltid! Och jag såg det som en fördel för vår dotter att få växa upp med djur omkring sig (har även haft häst i hela dotterns liv).

Det låter inte som om du vill ha din hund, som om han inte är välkommen i din familj, och jag tycker inte att en hund skall behöva ha det så. Försök att omplacera honom - för hundens skull!

 

[Problematisk]

Jag tycker det är väldigt tydligt att du inte vill ha hunden kvar. Ta ett allvarligt snack med partnern. Varför vill hen ha hunden kvar? Kan hen ta allt som direkt och indirekt har med hunden att göra? Och framförallt, varför ska ni ha en oönskad hund kvar i familjen? Det mår inte hunden bra av.

Skulle säga att hunden behöver träffa veterinär. Kissa inne (om den varit rumsren), mycket gegga från snoppen och lossar päls i massor, låter inte som en frisk hund. Den behöver kollas upp ordentligt och det är ni skyldiga att göra.

Sen angående smutsen så sällar jag mig till skaran som inte förstår hur det är möjligt att en så liten hund kan skita ner så mycket att soffan förstörs? Vi har två goldens, dvs väldigt mycket hår, och är inte så noga med att torka av dem efter de varit ute. Blir nån lerpöl på golvet ibland om de legat där och varit riktigt skitiga, men inga möbler har förstörts av deras hår och smuts.

Och som flera andra påpekat, det lär inte bli mindre skit av ungen

 

[TinyWiny]

Ur ett annat perspektiv än ditt eget - är du då en pedantisk person? Tänker att i så fall kan hunden träna din toleransnivå lite, för snart har du ett barn som har ålat runt i lera eller ”hjälper till” att baka = lite mer omfattande städning.

Jag har aldrig varit med om eller hört talas om att en chihuahua skulle ställa till med så mycket oreda som du beskriver. Det är liksom inte en sanitär olägenhet.

Jag har två hundar (8 och 7 år) och två barn (3 år och 3 månader), och hundarna skulle nog aldrig ens komma i närheten av barnens stök och nedsmutsning oavsett hur mycket de än försökte.

Det där är så klockrent! Min förra hund var en blandras, bland annat hade han gråhund i sig. Alla som har träffat en gråhund vet att de har underull av rang, dvs. de fäller, mycket! Med en sådan hund (fortfarande saknad 9 år efter sin bortgång ) och två katter varav den ena långhårig trodde jag att det var de som skitade ner mest ända tills den dag då barnen åkte till sin pappa i en hel vecka. Jag som var van att behovet att dammsuga fanns varje dag insåg fem dagar efter senaste städningen att oj, det är faktiskt barnen (Barnen var då i lågstadieåldern.) Min teori är att barn (förutom den lilla detaljen att de är bra på att smutsa ner själva ) rör sig på ett sätt som får varenda litet hårstrå att flytta på sig från sin annars stillaliggande position i hörnen och fara omkring vilket gör att det verkar så mycket skitigare...

Till Ts, se till att hunden får veterinärvård och sälj honom sedan till någon som tycker om honom och vill leva med honom. Att bo i ett hem där man inte är önskad är inte roligt för någon. Hunden ovan förstörde aldrig något alls med sitt hårande och han fällde mer på en dag än vad en chihuahua ens har päls.

 

[Raderad medlem 94602]

Min son föddes till ett hem med en korsningshund av Schäfer/Keeshound och här snackar vi päls
Jag har ryckte om mig att vara städpedant

Den som skitnade ner mest var husse

 

[Ryttla]

Åh, detta är svårt.
Fler som har fått bebis och hade hund sedan innan?
Det har gått bra, sonen är nu 9 månader.

Men.. det är en jättelång historia med denna lilla hund.. men till saken hör att jag hade lämnat iväg han på foder för längesen pga min situation med heltidsjobb , själv osv ingen annan lösning.
Men de hörde av sig efter 1 år ca o sa att de var allergiska och jag fick hastigt ta beslut att hämta hem hunden, höggravid.. hade inte räknat med det.

Nu går det väl hyffsat, men jag hade vant mig utan hund och trivdes så.
Vi har avdelat huset litegrann nu så att hunden inte är i vardagsrum/sovrum utan i resten av huset.
Nu börjar barnet krypa o stå allt mer o ta sig fram, alltså måste denna avspärring bort snart tycker jag.
Då kommer hund vara i soffor, sängar osv. vilket jag inte vill.
problemet är att han fäller något så kopiöst !! Aldrig varit med om en hund som fäller så mycket, o då är detta en liten! Vi har provat ALLT för päls / mot fällning.

Vill inte ha detta i hela huset, att bebis ska krypa runt i det osv. soffor blir totalförstörda om han vistas i dom. Överallt blir hår o skitigt !!
Sen kan han även kissa inne då och då.
plus att han har massa gegga ifrån snoppen som kletar av sig överallt.
Jag vill inte ha det så... =(
Även att man ska räcka till både till hund och liten bebis =/

Vad gör jag !? Var inne på att hitta en ny fodervärd/ägare. Detta är en som han känner sedan innan, hon är kanon med hundar å djur och han har även en hundkompis hos henne.
Problemet är att sambon inte vill lämna bort han.

Annars är det en jättefin hund. Renrasig, frisk fin chihuahua kille på 7 år.

Alltså, som ”normalpedant” (i bemärkelsen att saker har sin plats och saker på golvet ska inte röra på sig) kan jag ändå känna igen mig till viss del i det du skriver: Jag omplacerade vår katt en vecka efter att hon lämnat krypande fästingar i babygymmet. Men jag skulle inte omplacera hunden för att hon löper och lämnar grushögar.

Vår hund är av ras som fäller året om men mer i perioder, då borde jag dammsuga varje dag men det blir snarare en gång i veckan. Drar istället ett svep med sopen om jag ser stora tussar i hörnen. Bebis är snart 5 mån och har ständigt något enstaka hundhår på händerna/i munnen. Det fastnar på leksaker och filtar även om jag har satt det i system att snabbt skaka av eller skölja av. Vi har en soffa i skinn (som vi inte är rädd om), skitlätt att torka av från både grus och bebiskräk! Om ni behåller hunden, försök göra det enkelt för er? Skaffa robotdammsugare? Och stoppa konsekvent hunden från att vara på möblerna.

 

[ako]

Alltså, som ”normalpedant” (i bemärkelsen att saker har sin plats och saker på golvet ska inte röra på sig) kan jag ändå känna igen mig till viss del i det du skriver: Jag omplacerade vår katt en vecka efter att hon lämnat krypande fästingar i babygymmet. Men jag skulle inte omplacera hunden för att hon löper och lämnar grushögar.

Vår hund är av ras som fäller året om men mer i perioder, då borde jag dammsuga varje dag men det blir snarare en gång i veckan. Drar istället ett svep med sopen om jag ser stora tussar i hörnen. Bebis är snart 5 mån och har ständigt något enstaka hundhår på händerna/i munnen. Det fastnar på leksaker och filtar även om jag har satt det i system att snabbt skaka av eller skölja av. Vi har en soffa i skinn (som vi inte är rädd om), skitlätt att torka av från både grus och bebiskräk! Om ni behåller hunden, försök göra det enkelt för er? Skaffa robotdammsugare? Och stoppa konsekvent hunden från att vara på möblerna.

Omplacerade du katten bara så där? Barnet växer ju, det är ju inte bäbis för jämnan...

 

[purity_666]

Det är en chihuahua. Hur lång tid kan det ta att dra en borsta genom pälsen varje dag så du får bort det mesta av den lösa pälsen? Gör man det dagligen kanske det tar vaddå.. 5 minuter?
Snoppen bör kollas av veterinär. Det där är inte normalt.
Hunden är ju inte nu van vid att hoppa upp i soffa/säng så det borde inte vara några som helst problem att lära den att den inte får vara där.
Min kompis har 3 hundar, ingen är i soffan. När jag är hundvakt får de vara i min soffa, men de kan ändå skilja på det så de är inte i sofforna hemma hos sig.

Det låter mest som om du ogillar hunden och vill bli av med den. Så sälj den då. Hitta ett hem där den blir uppskattad och älskad.

 

[purity_666]

Omplacerade du katten bara så där? Barnet växer ju, det är ju inte bäbis för jämnan...

Ja och dessutom finns ju fästingmedel så man slipper fästingar inne

 

[Ryttla]

Omplacerade du katten bara så där? Barnet växer ju, det är ju inte bäbis för jämnan...

Haha, jag hade flera samlade skäl till omplacering men fästingen var faktiskt droppen som fick bägaren att rinna över. Självklart skitjobbigt beslut och självklart fick hon ett fantastiskt hem.

@purity_666 Hunden får Bravecto och det fungerar super! Katten fick Frontline var fjärde vecka och blev sällan biten men hon tog med dem hem i pälsen.

 

[Cocos]

Som många redan skrivit..
1 ta hunden till veterinär och kolla snoppen samt allmäntillstånd.
2 byt foder (färskfoder är för mig enda vettiga men torrfoder finns en hel del bra också)
3 lär hunden att inte va i möblerna, alltså det tar seriöst typ en vecka så fattar dom. Min hund är en 1,5 åring omplacering och va van att va i soffan jag sa bara ner och puffade ner henne mjukt på golvet. Gav en godis när hon la sig i sin bädd ist.
4 är du inte villig att göra dessa saker för hunden så omplacera eller avliva.

 

[Milosari]

Min unge tycker det är fantastiskt roligt när hundarn slickar honom i ansiktet. Bara det att när bebisar pussas så gör de det med vidöppen mun... Han brukar också låta hundarna slicka lite på hans sked mellan tuggorna. Så här delas bakterierna fritt. Jag hatar att städa så det är alltid lite smuts på golvet. Men både barn och de håriga hundarna är nöjda och glada.

Min ena hade problem med snoppdropp men det försvann helt när han blev kastrerad (av annan anledning).

Jag sällar mig till skaran; sälj hunden. Men ta den till veterinär först. Det är dessutom lättare att bli av med en frisk hund.