Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Då jag nyligen blivit kattägare har jag försökt att få reda på en hel del om just foder. Eftersom den ena katten är kräsen har jag fått prova mig fram endel.
På forum finns många högljudda röster om att torrfoder inte är bra. Ingenstans har jag sett uttalanden från veterinär eller forskare om detta. Har jag inte letat nog? De som förespråkar att inte fodra torrt får gärna ge mig källor!
Är så glad att jag hittat den här tråden! Har "alltid" fodrat med torrfoder, har inte alls förstått att det inte är så bra.
Nu blir det burkmat till våra katter hädanefter.
Du kan börja med att läsa Dr. Elizabeth Hodgkin's artiklar som finns lite här och där på internet, du hittar dem nog om du googlar eller via hennes diabetessite. Hon har arbetat för två världsledande fodertillverkare och forskat kring just foder. Hennes teams forskning ligger bakom tex. Purina's "nya" diabetesfoder.
Du kan läsa Dr. Debra L. Zorans artikel som sammanfattar det hela bra (sedan kan du gå vidare och läsa hennes referenser).
Du kan söka på Deborah Grecos forskning i PubMed (sök på cat och greco så dyker det upp en del). Sammanfattande artiklar httar du säkert lätt om du googlar.
Jag skulle dock rekommendera dig att börja sökandet hos Zoran.
Kul att höra... Förbered dig bara på massa kiss i lådan
Vid utfodring av bara blötmat så inser man hur mycket vätska en katt verkligen ska ha i sig, en torrfoderkatt kommer sällan eller aldrig upp i den mängden.![]()
Ja jösses. Mina katter började kissa vad jag tyckte var kopiösa mängder när jag fasade över dem på blötmat. Jag blev faktiskt orolig först - innan jag upptäckte att de dessutom nästan helt hade slutat dricka ur sin vattenfontän, och insåg att köttätande djur faktiskt får i sig så mycket vatten via sin naturliga föda, och att de hade kissat på tok för lite tidigare.
Varifrån kommer denna idé om att forskning måste vara dyrt? Som jag sa förut: ta en sjukdomsgrupp hos veterinären och undersök den. Prata sedan med kennelklubben om du genom deras register kan få till en kontrollgrupp. Simsalabim och med små medel (enkät eller intervju) har du fått underlag till statistik.
Eftersom jag gör ett masterarbete just nu (inom ett helt annat ämne) vet jag att sådana kostnader kan täckas av universitetet/högskolan. I mitt fall står de för 8000 kr som bland annat kan gå till ett visst antal resor. Det är dock inget som institutionen berättar självmant om utan man får kolla upp sådant själv.
Även om en sådan studie görs är det tyvärr (i alla fall inom min gren) ovanligt att rådata sparas på institutionen. Man sparar bara den färdiga rapporten. Synd eftersom man skulle kunna bygga vidare på underlaget och göra det större efterhand.
Varifrån kommer denna idé om att forskning måste vara dyrt? Som jag sa förut: ta en sjukdomsgrupp hos veterinären och undersök den. Prata sedan med kennelklubben om du genom deras register kan få till en kontrollgrupp. Simsalabim och med små medel (enkät eller intervju) har du fått underlag till statistik.
Eftersom jag gör ett masterarbete just nu (inom ett helt annat ämne) vet jag att sådana kostnader kan täckas av universitetet/högskolan. I mitt fall står de för 8000 kr som bland annat kan gå till ett visst antal resor. Det är dock inget som institutionen berättar självmant om utan man får kolla upp sådant själv.