Det här om att hålla tiden ...

[Asko]

Jag är till skillnad från de flesta andra här tidsoptimist och får kämpa för att komma i tid. Det är inte av respektlöshet, och jag meddelar alltid i så god tid jag kan om jag blir sen. Får ångest av att just folk känner att jag är respektlös. Men oftast lyckas jag komma i tid, även om jag som sagt får kämpa.
Däremot avskyr jag när folk är tidiga. Framförallt om jag bjudit hem personen i fråga. Så jag kan tycka det är lika illa att knacka på hemma hos någon fem minuter tidigt som fem minuter sent

Fem minuter tidiga tycker jag inte är så illa men om någon kommer 20 minuter tidigare så kan jag inte lova att jag är påklädd Så då skulle jag nog också klaga.
Mvh tidsoptimisten.

 

[Bison]

Jag är tidsoptimist men samtidigt väldigt noga med att hålla tider, brukar sluta med att jag stressar röven av mig för att hinna

Avskyr folk som inte kan komma i tid! De kan få sitta i stupstock

 

[godisklubba]

Hon brukade komma runt en timme för sent varje gång. Umgicks man var och varannan vecka under flera års tid blev det många timmar som slösades bort på meningslös väntan.

Jisses...
Hur går det ens till att bli så sen? Visst kan tåg och bussar vara försenade, men det är ju inget man rår för och inte heller något som händer varje gång man ska någon stans.

 

[AraSlei]

Jag har jättesvårt att hålla tider och är oftast sen, även om jag sliter med att vara i tid. Meddelar alltid!

Fullständigt avskyr folk som kommer För tidigt och tar mycket hellre att de är en kvart sena

 

[godisklubba]

Jag fullkomligt avskyr att vara sen, så jag är oftast i tid. För att känna mig lugn vill jag vara på plats 10-15min innan och de få gånger jag är sen beror det sällan på mig utan snarare på att bussen jag åker med är försenad, tex pga en olycka och köerna som bildats efter den eller helt enkelt vanliga förseningar i kollektivtrafiken.
Blir jag sen/tror att jag kommer bli hör jag alltid av mig så fort jag inser det.
Min pappa är tidsoptimistisk, jag brukar få säga att sak X är kl Y, mellan 15-20min före att det egentligen är, så kommer han in någon minut innan det egentligen börjar.
Att någon annan är sen stör mig inte så mycket om det är en engångshändelse och bara handlar om några minuter, men sker det varje gång skulle jag nog lessna på personen i fråga.
Bara för att jag är tidig beror det dock inte att jag tex knackar på dörren om jag ska hem till någon, utan då väntar jag utanför/någon stans tills det är lagom tid - för att inte stressa personen jag ska till om hen inte är färdig än

 

[Araminta]

Jag är i botten tidsoptimist men har blivit bättre. För mig beror det lite på tillfälle. På jobbet så försöker jag ta in patienter på klockslaget så långt jag bara kan. Står någon och fryser i ett gathörn så är jag också väldigt mån om att vara i tid. Träffas vi å andra sidan hemma hos någon eller möter upp flera stycken inomhus någonstans så kan jag ge mig själv 5-10 minuter "drop-in".

Bussar, flyg etc är jag i stort sett alltid tidig till. Och jag säger alltid till när jag blir sen, oavsett situation.

 

[Killaloe]

Jag är till skillnad från de flesta andra här tidsoptimist och får kämpa för att komma i tid. Det är inte av respektlöshet, och jag meddelar alltid i så god tid jag kan om jag blir sen. Får ångest av att just folk känner att jag är respektlös. Men oftast lyckas jag komma i tid, även om jag som sagt får kämpa.
Däremot avskyr jag när folk är tidiga. Framförallt om jag bjudit hem personen i fråga. Så jag kan tycka det är lika illa att knacka på hemma hos någon fem minuter tidigt som fem minuter sent

Jag har också svårt att komma i tid - det är inte för att jag inte tycker att andras tid är viktig utan jag får bara inte ihop mig själv. Men jag blir å andra sidan inte upprörd när folk kommer för sent heller (eller när folk är för tidiga men då lär jag inte vara klar )

Lite halvt kl
Dock lyckas jag i princip alltid komma i tid till är jobbet - men det innebär att jag är orolig, blir stressad och får ångest bara av att tänka på när jag måste åka för att vara i tid (vi har ingen flex eller så på jobbet så det är viktigt att vi är på plats när vi börjar). Handlar det om morgontider så är jag vaken hela natten innan i princip för jag är så rädd för att komma för sent. Och när det blir så mentalt tufft, då är det svårt att motivera sig till att må så dåligt för att passa en tid för ex en fika - vilket innebär att jag hellre ställer in och inte träffar folk alls om allt hänger på att jag är i tid.

Förut var jag alltid i tid eller för tidig, men efter att ha gått in i väggen så har också de här svårigheterna kommit. Så ja, det är trist om folk tror att det är för att jag inte bryr mig om andras tid när det handlar om att alls kunna komma iväg ibland.

 

[Hallonsoda]

Jag är tidsoptimist med nån typ av gråskala! Kommer sällan för sent till jobbet men om man är ett gäng som ska ses på stan för att dricka öl (dvs. jag vet att de som kommer i tid roar varandra) kan jag vara en timme sen. Har mkt pulshöjande aktivitet i vardagen när jag joggar till spårvagnar och bussar hehe.

 

[Sasse]

Jag är tidsoptimist och är ofta sent ute. Numera jäktar jag och kommer då precis på minuten, men förr kunde jag vara upp emot en halvtimme sen.

Själv bryr jag mig inte ett dugg om andra kommer sent, men det är pest om någon kommer för tidigt.

 

[lambero]

Jag är också en tidsoptimist och är ofta något försenad. Jag planerar alltid så att jag tänker mig att jag kommer att hinna i tid. Det fungerar sällan särskilt väl. Var mycket värre när jag var yngre och min familj brukade säga att vi skulle ses en timme tidigare än planerat för då var jag oftast i tid

Fast handlar det om bokade tider osv. så brukar jag passa dem. Eller meddela så fort jag märker att det kanske blir en försening. Jag stör mig heller aldrig på att andra är sena. Jag tänker att det sällan är någon som gör det med flit.

 

[Görel]

Jisses...
Hur går det ens till att bli så sen? Visst kan tåg och bussar vara försenade, men det är ju inget man rår för och inte heller något som händer varje gång man ska någon stans.

Man är nonchalant. Vi bodde båda i Stockholms innerstad, under lång tid bodde båda på Södermalm, så det handlade inte om avstånd utan att gå hemifrån alldeles för sent.

 

[TinyWiny]

Hem till folk kommer jag på utsatt tid. Att komma innan bjuden tid ser jag som riktigt oförskämt. Det är knappast så att de som bjudit in som regel sitter klara en halvtimme innan utan man stör helt enkelt om man kommer innan utsatt tid.
Andra tider än just hem till folk vill jag vara iallafall fem minuter innan utsatt tid och jag hör alltid av mig om jag skulle bli sen så snart jag inser att jag kommer bli sen och då ungefär hur sen. Saker och ting kan hända utanför ens kontroll men då ser jag det som självklart att meddela det så att folk slipper vänta.
Att komma fem minuter försent ser jag inte som någon katastrof men folk som kommer försent varenda gång och då inte fem minuter utan en halvtimme eller mer stör jag mig på. Det är lika oförskämt och respektlöst som att komma förtidigt när man är hembjuden till någon.

 

[Linn-Nora]

Jag har också svårt att komma i tid - det är inte för att jag inte tycker att andras tid är viktig utan jag får bara inte ihop mig själv. Men jag blir å andra sidan inte upprörd när folk kommer för sent heller (eller när folk är för tidiga men då lär jag inte vara klar )

Lite halvt kl
Dock lyckas jag i princip alltid komma i tid till är jobbet - men det innebär att jag är orolig, blir stressad och får ångest bara av att tänka på när jag måste åka för att vara i tid (vi har ingen flex eller så på jobbet så det är viktigt att vi är på plats när vi börjar). Handlar det om morgontider så är jag vaken hela natten innan i princip för jag är så rädd för att komma för sent. Och när det blir så mentalt tufft, då är det svårt att motivera sig till att må så dåligt för att passa en tid för ex en fika - vilket innebär att jag hellre ställer in och inte träffar folk alls om allt hänger på att jag är i tid.

Förut var jag alltid i tid eller för tidig, men efter att ha gått in i väggen så har också de här svårigheterna kommit. Så ja, det är trist om folk tror att det är för att jag inte bryr mig om andras tid när det handlar om att alls kunna komma iväg ibland.

Det är lite samma här. Och jag kan också känna igen mig i att hellre inte ses alls.
Jag tror ytterst få människor är sena av nonchalans eller illvilja. Vi är helt enkelt olika med olika förutsättningar.

 

[starcraft]

Jag är till skillnad från de flesta andra här tidsoptimist och får kämpa för att komma i tid. Det är inte av respektlöshet, och jag meddelar alltid i så god tid jag kan om jag blir sen. Får ångest av att just folk känner att jag är respektlös. Men oftast lyckas jag komma i tid, även om jag som sagt får kämpa.
Däremot avskyr jag när folk är tidiga. Framförallt om jag bjudit hem personen i fråga. Så jag kan tycka det är lika illa att knacka på hemma hos någon fem minuter tidigt som fem minuter sent

Fast även jag som tycker om att vara i tid - har någon bjudit hem mig till ett visst klockslag är det ju det som gäller och där kan jag tycka att den akademiska kvarten passar fint utan att man räknas som sen - skillnad om någon står och väntar i ett gatuhörn. Skulle aldrig knacka på hemma hos någon 20 min före utsatt tid utan att fråga om det är okej. Då går man en promenad runt kvarteret.

 

[Linn-Nora]

Fast även jag som tycker om att vara i tid - har någon bjudit hem mig till ett visst klockslag är det ju det som gäller och där kan jag tycka att den akademiska kvarten passar fint utan att man räknas som sen - skillnad om någon står och väntar i ett gatuhörn. Skulle aldrig knacka på hemma hos någon 20 min före utsatt tid utan att fråga om det är okej. Då går man en promenad runt kvarteret.

Då är du mer taktfull än vissa av mina bekanta

 

[Sel]

Är det bara i min bekantskapskrets som en hembjudning innebär ett ungefärligt klockslag? Typ "halv sex på pricken" skulle aldrig förekomma utan det är mer "jamen dyk upp runt sexsnåret" eller "före klockan sju" eller "efter åtta för att vi vill se GoT"
Ska man däremot ses på stan eller på restaurang blir tiderna viktigare och så tycker jag att det är rätt oförskämt att inte komma i tid utan god anledning.

 

[Gnist]

Jag är ganska punktlig av mig och stör ihjäl mig på såna där som "är ute i god tid" och därmed dyker upp 15-20 minuter tidigt

 

[helena_hamrerk]

Tidiga gäster när man bjuder hem kan i vissa fall funka, men för några månader sen när vi skulle ha kalas för vår tvååring kom majoriteten av gästerna ca 15 minuter före utsatt tid och det blev inte alls bra

Barnet var relativt nyvaken då vi med flit väntat rätt länge (uppenbarligen FÖR länge) med att väcka honom ur middagsvilan - för att han skulle få sova ut ordentligt och vara på bra humör.
Jisses. Han var inte helt påklädd och på superdåligt humör när de tidiga gästerna kom De fick hålla till godo utan välkomstkramar kan man säga

Som tur är blev han glad och hade roligt när han vaknat till liv och fått sitta och iaktta den första timmen!

 

[Pancakes]

Jag sliter som ett djur för att komma i tid, jag kan ofta vara den där som är 2-3 minuter sen och jag avskyr det. Har dessutom en kompis som är precis tvärtom, hen har flera gånger kommit hem till mig en halvtimme innan utsatt tid (”jag hade ändå inget att göra hemma”) och då är det inte ens säkert jag hunnit hem själv än. Oerhört frustrerande!

 

[Killaloe]

Jag sliter som ett djur för att komma i tid, jag kan ofta vara den där som är 2-3 minuter sen och jag avskyr det

Den frustrationen att komma för sent fast en verkligen försökt kan iaf få mig att börja gråta. Dela för att saker inte går som dom ska men också för att det så ofta uttrycks (generellt då) att om en är sen är en respektlös. Det blir liksom vara ännu värre av att ha den bilden i bakhuvudet också