W
wearst
Sv: Det gick fort...
Att bara titta på snitthastigheterna kan bli vilseledande. Det finns banor med bra underlag, rak och tydlig sträckning som även kan vara backiga där snittfarten kan bli hög.
Och banor som kan få låga snittfarter även fast de går på banor utan backar. Om man tittar på snittfarter i Danmark och jmf med Sverige är det inte bara beroende på att vi rider snabbare i Sverige än danskarna, att orientera sig på en dansk bana genom snirkliga skogspartier tar tid. Väg övergångar, kallhyggen, vägar med stenkross och asfaltvägar drar ner hastigheten. Också utformningen av vetgaten kan göra 15-20 minuter längre total tid på en ritt på 120 kmer.
Men mitt inlägg kommer att handla om kombinationen av fart, skador och totalt antal tävlingskilometer på livstid .
Jag talar självfallet om Eliten vilket jag antar att den arabiska man som tråden handlar om tillhör…....
Varje gång de internationella hastigheterna kommer upp på Bukefalos är kommentarerna;
- så fort går inte att rida
- usch och fy
- hästarna går sönder
- hästarna blir förbrukningsvara
- och den svenska modellen är att "genomföra är att vinna"
Problemet är att på internationella ritter är att genomföra att rida 12 km i timmen på 160 km och på senaste EM var att genomföra att rida 14 km/ tim. Att genomföra idag är att rida betydligt fortare än de hastigheter man vann en nationell 160 km i Sverige för 15 år sedan. Sporten utvecklas såsom alla sporter gör. Och de extremt snabba hastigheterna rids av elitryttare som har hästar tränade för dessa hastigheter.
Trav hästarna springer fortare, flera av hopphästarna hoppar högre och inom distansritten, internationellt, går ritterna snabbare. Inom de flesta sporter kallas detta utveckling och man försöker ta lärdom av de länderna som är bäst. Vad gör de för att kunna rida så här fort?
Rätt träning och kloka ryttare behöver inte med automatik "rida sönder" sina hästar bara för att hastigheten ökar. Men hastigheten "sliter" så vill man uppnå flest antal tävlingskilometer bör ryttaren även titta på snitthastigheterna på tävlingarna och få hästar kan prestera över 3500 tävlingskilometer under en total tävlingskarriär oavsett hur långsamt du som ryttare rider…..
Endast ett fåtal svenska hästar har historiskt kommit upp i 3000 tävlings kilometer och över. Dessa hästar var alla oftast uppe i topp placeringarna.
1 Poem ox 4608 0
2 Sazzal Afas ox 4184
3 Radi C ox 4154
4 Dancing Queen 4028
5 Dybbuc ox 3558
6 Prince Aussie 3511
7 Zoomat ox 3373 0
8 Kapudan ox 3314
9 Martec C 3307
10 Isolde 3230
11 Amigo El Caballo ox 3193
12 Delicat ox 3193
13 Monark ox 3092
14 Yosemite ox 3089
15 Ztefan ox 3070
16 Zingaro ox 3039
Våra hästar i Sverige går inom en livskarriär kanske fem 160 kmers ritter.
I Australien finns det en häst som heter Justice som har en enastående karriär bakom sig. Då ryttaren Penny Toft och jag red 5 mil tillsammans under VM i Frankrike har jag följt karriären. Hennes häst Justice var då ung 7-8 år och min häst Kapudan betydligt äldre( 14 år): Jag följt denna häst och nu har den fått en stor utmärkelse för sina prestationer. De totala antalet tävlingskilomete har jag inte hittat men bara de 18 stycken 160 km ritterna blir 2880 tävlimgskilometer.
Hämtat från Australiska förbundets sida:
"Justice has a career that is outstanding in any country.* 18 160klm rides, some which are;
5 x Tom Quilty Gold Cup
2 x Tevis Cup
World Champs:
Compiegne*2000** Team Gold
Jerez**********2002*** Team Bronze
Dubai *** *** 2004 *Team Silver
Aachen***** 2006*** completion
Så betydligt högre hastigheter, jag har kikat på resultatet för Justice och många av ritterna på 160 km ligger över 15 timmen, går at kombinera med en extrem lång tävlingskarriär och många internationella mästerskap. Om du tränar rätt, tävlar rätt och har en extremt stark och passande individ för distansritt.
Men tillbaka till tråden bara för att eliten och de internationella ritterna går fortare behöver inte alla rida fortare men de som satsar på en elitkarriär bör nog ta tills sig budskapet och träna långsiktigt samt för hållbarhet men också för högre hastigheter även på de längre distanserna. Självfallet väljer man hästar som lämpade för ändamålet och som har de rätta fysiska som psykiska förutsättningarna.
Ingrid
Att bara titta på snitthastigheterna kan bli vilseledande. Det finns banor med bra underlag, rak och tydlig sträckning som även kan vara backiga där snittfarten kan bli hög.
Och banor som kan få låga snittfarter även fast de går på banor utan backar. Om man tittar på snittfarter i Danmark och jmf med Sverige är det inte bara beroende på att vi rider snabbare i Sverige än danskarna, att orientera sig på en dansk bana genom snirkliga skogspartier tar tid. Väg övergångar, kallhyggen, vägar med stenkross och asfaltvägar drar ner hastigheten. Också utformningen av vetgaten kan göra 15-20 minuter längre total tid på en ritt på 120 kmer.
Men mitt inlägg kommer att handla om kombinationen av fart, skador och totalt antal tävlingskilometer på livstid .
Jag talar självfallet om Eliten vilket jag antar att den arabiska man som tråden handlar om tillhör…....
Varje gång de internationella hastigheterna kommer upp på Bukefalos är kommentarerna;
- så fort går inte att rida
- usch och fy
- hästarna går sönder
- hästarna blir förbrukningsvara
- och den svenska modellen är att "genomföra är att vinna"
Problemet är att på internationella ritter är att genomföra att rida 12 km i timmen på 160 km och på senaste EM var att genomföra att rida 14 km/ tim. Att genomföra idag är att rida betydligt fortare än de hastigheter man vann en nationell 160 km i Sverige för 15 år sedan. Sporten utvecklas såsom alla sporter gör. Och de extremt snabba hastigheterna rids av elitryttare som har hästar tränade för dessa hastigheter.
Trav hästarna springer fortare, flera av hopphästarna hoppar högre och inom distansritten, internationellt, går ritterna snabbare. Inom de flesta sporter kallas detta utveckling och man försöker ta lärdom av de länderna som är bäst. Vad gör de för att kunna rida så här fort?
Rätt träning och kloka ryttare behöver inte med automatik "rida sönder" sina hästar bara för att hastigheten ökar. Men hastigheten "sliter" så vill man uppnå flest antal tävlingskilometer bör ryttaren även titta på snitthastigheterna på tävlingarna och få hästar kan prestera över 3500 tävlingskilometer under en total tävlingskarriär oavsett hur långsamt du som ryttare rider…..
Endast ett fåtal svenska hästar har historiskt kommit upp i 3000 tävlings kilometer och över. Dessa hästar var alla oftast uppe i topp placeringarna.
1 Poem ox 4608 0
2 Sazzal Afas ox 4184
3 Radi C ox 4154
4 Dancing Queen 4028
5 Dybbuc ox 3558
6 Prince Aussie 3511
7 Zoomat ox 3373 0
8 Kapudan ox 3314
9 Martec C 3307
10 Isolde 3230
11 Amigo El Caballo ox 3193
12 Delicat ox 3193
13 Monark ox 3092
14 Yosemite ox 3089
15 Ztefan ox 3070
16 Zingaro ox 3039
Våra hästar i Sverige går inom en livskarriär kanske fem 160 kmers ritter.
I Australien finns det en häst som heter Justice som har en enastående karriär bakom sig. Då ryttaren Penny Toft och jag red 5 mil tillsammans under VM i Frankrike har jag följt karriären. Hennes häst Justice var då ung 7-8 år och min häst Kapudan betydligt äldre( 14 år): Jag följt denna häst och nu har den fått en stor utmärkelse för sina prestationer. De totala antalet tävlingskilomete har jag inte hittat men bara de 18 stycken 160 km ritterna blir 2880 tävlimgskilometer.
Hämtat från Australiska förbundets sida:
"Justice has a career that is outstanding in any country.* 18 160klm rides, some which are;
5 x Tom Quilty Gold Cup
2 x Tevis Cup
World Champs:
Compiegne*2000** Team Gold
Jerez**********2002*** Team Bronze
Dubai *** *** 2004 *Team Silver
Aachen***** 2006*** completion
Så betydligt högre hastigheter, jag har kikat på resultatet för Justice och många av ritterna på 160 km ligger över 15 timmen, går at kombinera med en extrem lång tävlingskarriär och många internationella mästerskap. Om du tränar rätt, tävlar rätt och har en extremt stark och passande individ för distansritt.
Men tillbaka till tråden bara för att eliten och de internationella ritterna går fortare behöver inte alla rida fortare men de som satsar på en elitkarriär bör nog ta tills sig budskapet och träna långsiktigt samt för hållbarhet men också för högre hastigheter även på de längre distanserna. Självfallet väljer man hästar som lämpade för ändamålet och som har de rätta fysiska som psykiska förutsättningarna.
Ingrid