Det är för sent att ångra sig va?

Sv: Det är för sent att ångra sig va?

Vi sitter i nästan samma sits du och jag (går ni i v 29 i morgon och har ett 20-årigt sto). Jag har iofs en medryttare som aktiverar konditionsmässigt ca 2 dgr/v men hon tränas inte i dressyr och hon faller ut en del muskulärt, det märks redan nu. Vi, min sambo och jag, har börjat att göra fler övningar i NH, och vi ska träna dressyr på långa tyglar. Vi är nybörjare så det blir mest start, stopp och svängar nu i början. Men jag ser det som att det är bra om hästen kommer ut ur boxen 15-20 minuter än inget alls. Vissa dagar får hon stå ändå då min kropp är för trött. Du tror inte du kan få sambon att gå på promenad med hästen och du kanske cyklar bredvid - om det går? Så ni gör något tillsammans menar jag.

Jag förbereder min omgivning, stallpersonal och stallkompisar om att jag kanske måste få hjälp när BF närmar sig. Det kommer kosta, men det blir övergående och så får det bli. Jag kan bara inte välja en annan väg, jag kan bara inte tänka tanken på vare sig avlivning eller sälja eller fodervärd, för det finns inget som gör mig så avslappnad, lycklig och avstressad som ett par timmar tillsammans med hästen. :love: Så jag förstår verkligen din hjälplöshet och oro.

Synd att vi bor långt ifrån varandra, skulle gärna träffas så vi kan peppa varandra!
 
Senast ändrad:
Sv: Det är för sent att ångra sig va?

JO faktiskt.
Och alla äro vi olika, TS har tydligen problem som vi nu får ta hänsyn till.
Kan TS kanske låna ut sin pålle till en ridskola i närheten?:confused:
Haha, den där fick faktiskt mig att skratta lite mitt i eländet. Fast det kunde ju inte du veta, men det är faktiskt en fd ridskolehäst jag har, men hon blev väldigt billig den dagen även ridskolechefen fick närkontakt med ridhusväggen. Tror inte det är lönt att försöka alltså.
 
Sv: Det är för sent att ångra sig va?

JO faktiskt.
Och alla äro vi olika, TS har tydligen problem som vi nu får ta hänsyn till.
Kan TS kanske låna ut sin pålle till en ridskola i närheten?:confused:

Inte visste jag att du fått barn, missat totalt.

Då blev ditt första inlägg om än mer dömande. Att gå igenom en graviditet rent generellt är inte en dans på rosor. Jag hade en helt komplikationsfri graviditet och var väldigt rörlig ända fram till dagen D, ändå skulle jag aldrig drömma om att sätta mig upp till häst sista månaden..
 
Sv: Det är för sent att ångra sig va?

Tack allesammans, det känns bättre nu när jag sovit några timmar.
Det är väl hormonerna som ställer till det, antar jag, jag brukar inte skälla ut telefonförsäljare heller men den stackaren som ringde mig här om dagen lär nog försöka byta yrke nu...
För hästens del så kommer hon att vara barnponny varannan helg, blir skritt i skogen och kanske lite dressyr med en nioårig tjej, de två trivs bra ihop. Och så ska hon få prova att gå med som handhäst när stallägaren kör, funkar det så är det bara att jag väljer vilket tempo hon ska gå i, då hans häst vanligtvis går två pass om dagen.
Och sambon tar gärna med henne på promenad tillsammans med hunden. Hon gillar ju även att löshoppa och det kan ju jag göra med henne, dock får hon inte hoppa så mycket.
Det finns ju faktiskt några lösningar när man börjar tänka efter!
Försöker vara rädd om bebisen, däremot slarvar jag nog lite med mig själv, även om barnmorskan fick mig att tänka till när hon sa att jag faktiskt ska orka vara mamma i många år framöver, både när liten ska lära sig gå och när h*n är en olyckligt kär tonåring.
 
Sv: Det är för sent att ångra sig va?

Att sova lite brukar lugna ner hormonsvängningarna. ;)

Som du säger, det finns lösningar på allt. Själv stod jag med en häst som helt plötsligt inte blev riden de sista månaderna av min graviditet så jag tömkörde lite grann. Hittade ingen ny ryttare som vill rida.
Nu är min häst ung och jävligt busig så jag red inte pga det. Annars var jag nästan som Malin B, förutom att jag hade förbaskat stor mage.
 
Sv: Det är för sent att ångra sig va?

Beror på vad för typ av häst du har (ev skador)

Jag har två hästar och fick barn i våras. Jag kunde rida till vecka 30 (mest skritta i skogen) därefter blev jag inlagd på sjukhuset och fick mitt barn i vecka 34. Allt som allt var jag på sjukhus i ca 6 veckor. Därefter fick/kunde/orkade jag inte rida på 8 veckor.
mina hästar är tävlingshästar som tävlats på hög nivå.

Min valack var/är konvalicent och medans jag var gravid åkte vi in och ut till kliniken och åkte iväg och lösgalopperade honom hela vintern. Han var faktiskt fräsch och fin men tyvärr blev han sämre av att vila och ser inte rolig ut nu. Han är 14 år och har problem med rygg och knä, ska helst gå varje dag men vem kunde ge honom det? Han har inte tagit vilan bra, tyvärr.

Mitt sto däremot tyckte nog bara det var skönt med vila! Hon är 13 år. Min man red henne sopradiskt medans jag var på sjukhuset men sen har hon fått ta det väldigt lugnt. På henne märks det inte alls på att hon har fått vila aldeles för länge.

De har gått på stora beten i sommar så de har fått röra på sig i hagen i alla fall.
 
Sv: Det är för sent att ångra sig va?

Ta det nu lugnt och ta inte bort hästen om den är pigg o fräsh! Visserligen stämmer det väl att det kan ha sina bekymmer att sätta igång äldre hästar som varit avställda länge, men det behöver ju inte vara det! Och det handlar ju bara om ett par, tre månader dessutom. Pållen behöver kanske inte upp i full tävlingskondition igen efteråt heller?

Min gamla ponny fick en senskada som 20- åring, vilade helt ett halvår, sattes sedan igång försiktigt och reds överlag lite (kanske promenadridning 2-3 ggr i veckan) i ytterligare något år då jag hade fullt upp med jobb och unghäst och tävlingshäst. Sedan dök en grannflicka upp och blev medryttare. Jag hade väl tänkt lugn promenadridning för henne mest, men Bolla svarade fint på träning, så mellan att hon var 22 och 24 år reds hon återigen för fult och var t o m ute och tävlade såväl hoppning, dressyr som fälttävlan på lokal nivå med goda resultat och många placeringar. När hon var 25 hade rýttaren vuxit ur henne, och nästa medryttare fick bara promenadrida. En spark i hagen sommaren som 25- åring gjorde sedan tyvärr att hon "började bli gammal", och i våras, 26 år gammal, fick hon galoppera till Trapalanda :(. Men som sagt att sätta igång henne till tävlingskondition som 22- åring var inga bekymmer!

Alltså, ta det lugnt och ställ av hästen! Om medryttaren vill rida den här månaden när hon bor kvar kan hon ju göra det så blir avställningen kortare. Kanske kan du eller någon annan gå en promenad med henne ett par gånger i veckan? Dock inte nödvändigt det heller om hon går i rejäl hage med kompisar. Och sedan vet du ju inte hur du mår efter grav och förlossning - du kanske mår bra och kan och vill börja rida lite försiktigt några ggr i veckan redan efter en månad. Själv red jag knappt 3 veckor efter förlossingen o det var LYCKA!

Ta det nu lugnt och lycka till med både bebis och häst! Det kommer att gå bra! Se det positivt att du har en äldre häst som säkert nöjer sig med lugnare arbete och ridning varannan dag eller så äen när bebben är ute. Mycket värre om man har en tävlingshäst som man ska ha dåligt samvete för att man inte hinner med att håla i gång tycker jag!

Kram
 
Sv: Det är för sent att ångra sig va?

Jag har också en gammal häst & är medveten om att mitt beslut att skaffa ett tredje barn kanske innebär att han blir pensionär för alltid.
Men vet du? Vi kan inte låta våra HÄSTAR bestämma hur/när vi ska bilda familj.
Själv tror jag inte hästar i allmänhet lider av att ha en längre viloperiod & om de aldrig kommer tillbaka till där de var innan så är väl inte det hela världen? Då tar vi väl det då OM det dyker upp?

Njut av din graviditet & släpp ditt dåliga samvete för din häst! Hästar är hästar & har kanske inte de krav på motion som vi tror att de har?
 
Sv: Det är för sent att ångra sig va?

*hugger sista*

Sådär, nu har jag andats, ätit godis och pratat med min kloka hästmassör.

Pålla blir kvar i stallet där hon står, hon trivs jättebra där och jag har fullt förtroende för stallägarna, i och med att hon har en kronisk sjukdom så ska hon medicineras varje dag vilket de kommer att sköta, jag har nämligen möjlighet att köpa till full skötsel.

Hon kommer att ridas ut av lilltjejen varannan helg, blir säkerligen mer under jullovet. Hon kommer att få gå som handhäst med travaren 2-3 gånger i veckan. Jag kommer att longera, lösgaloppera och jobba vid hand när jag är där, och så länge det funkar fortsätter jag förstås att rida (problemet är bara att ta mig upp, ska försöka hitta nåt högre än pallen så jag slipper belasta vänsterbenet så mycket), och sambon ska ta henne på promenader.
Eventuellt kan min tränare även tömköra henne ibland, nån gång i månaden i alla fall.

Hästmassören, som har knådat henne de senaste 10 åren, ser inga hinder för att jag ska kunna sätta igång henne efter en såpass aktiv vila. I och med att hon bland annat pga sin sjukdom redan är pensionerad från hårdare träning så är det inte hela världen om det tar tid och om hon inte riktigt skulle komma tillbaka på samma nivå.
Jag är nöjd om hon kan vara min sötmule och ta skritturer i skogen med mig till våren :love: Och lära lill-husse hur en riktig häst ska vara! (Tror att det är en lill-husse jag väntar iaf, barnmorskan råkade visst försäga sig lite :D)
 
Sv: Det är för sent att ångra sig va?

Om nu pålle mår dåligt av att bli stående, longera? Tömkör? promenera?
 
Sv: Det är för sent att ångra sig va?

Jag förstår att det är en jobbig sits du befinner dig i men deppa inte ihop nu ;)
Allt ordnar sig på ett eller annat sätt. Försök att hitta en ny medryttare. Om denna bara kan rida 2-3 dagar i veckan så är det ju bättre än inget. Du kanske kan promenera/tömköra/longera utefter dina förutsättningar någon gång/vecka?

Att ta några risker gällande bebisen är dumdristigt tycker jag och du kommer aldrig förlåta dig själv om något händer. Var rädd om både dig själv och ditt barn!

I värsta fall får väl hästen vila tills du har hittat en ny medryttare eller kan rida själv, vad är faran i det? Hästen ramlar ju inte ihop och dör av en viloperiod :confused:
Visst, det är inte optimalt att ställa av en äldre häst men värre saker har ju inträffat, eller hur? Om du tvingas låta henne vila en period så får du väl försöka hålla henne så fräsch som möjligt med de förutsättningar du har. Se om du kan ha henne på lösdrift samt försöka se om du kan motionera och aktivera henne på annat sätt än genom ridning.

Lycka till! Det kommer ordna sig, alla gånger ;)
 
Sv: Det är för sent att ångra sig va?

*kl*
(har inte läst den andra tråden)

När jag var gravid så fick jag väldigt besvärligt med foglossning och jag hade svårt att rida. Då var min gammelman 26, så han fick gå med mig på lugna skritt-turer, gå på stort bete och uppfostra småglinen (dottern är född i september så han drällde mest runt och blev tjock under betesperioden) och bara få en massa mys och pyssel. Sen var han så gammal att han ändå skulle 'pensioneras' och bli promenadhäst sen.

Det gick hur bra som helst. :) Och min bufflige store fjording (han var över 1.50 med världens hingstnacke så han var verkligen stor) blev så otroligt försiktig när han fick se bebis sen. Brukade ha honom i grimskaft och gå med barnvagnen på promenad. Ingen främling skulle komma nära hans bebis inte.
Vissa går ju med hunden och jag gick med hästen ;)

Nu där jag står så hjälps vi åt när någon är skadad/gravid/bortrest osv så att hästen får det den behöver i motion och skötsel. Tycker det är jätteskönt att man kan hjälpa varandra så. :)

Lycka till!
 
Sv: Det är för sent att ångra sig va?

Har inte läst din andra tråd och bara skummat igenom denne. Har en 25 årig valack och när jag blev gravid förra året så red jag väldigt lite pga ligamentsmärtor plus att jag var inblandad i en trafikolycka i v. 20

Skaffade en medryttare som red ca 1-2 ggr i veckan, vissa veckor stod han helt. Hon rider bara ut på honom.
Han har inte tagit skada av att haft vila, han har varit värsta unghästen när han blivit riden. Busat som han inte gjort på flera år och mår väldigt bra!

nu vaknade A, fortsätter i morgon...
 
Sv: Det är för sent att ångra sig va?

*hugger sista*

(problemet är bara att ta mig upp, ska försöka hitta nåt högre än pallen så jag slipper belasta vänsterbenet så mycket), och sambon ska ta henne på promenader.

du får träna på att sitta upp från höger sida! Det mår både du och hästen bra av:angel:
 
Sv: Det är för sent att ångra sig va?

du får träna på att sitta upp från höger sida! Det mår både du och hästen bra av:angel:
Jotack, det skulle jag verkligen behöva träna på. Fast just för tillfället kvarstår då problemet att få vänsterbenet över hästryggen istället. Funderar på att hyra en skylift :-)
 
Sv: Det är för sent att ångra sig va?

Vad skönt att du ser lite ljusare på saken idag. :)

Jag grät minst en gång i veckan för att jag saknade min häst så under de två år han var utlånad på foder (hade inte tid i slutet av gymnasiet+inte råd utan jobb), när jag väl hämtade honom i april -08 var lyckan total.

I månadsskiftet aug-sept blir jag (oplanerat) gravid. Eftersom min häst är den stabilaste både psykiskt och fysisk (ett ben i varje hörn) så tänkte jag glatt att jag skulle rida fram till förlossningen typ, jag var ju så glad över att äntligen få pyssla med min häst igen.

I mitten på december, dvs inte fullt 20 veckor gången, red jag ett tufft dressyrpass på söndagen, inget ovanligt med det, vi båda vilade på måndagen när jag jobbade länge och sedan på tisdagsförmiddagen när vi skulle ta ett lättare träningspass kommer vi inte ens en långsida i ridhuset för att det gör så överjävligt ont i fogarna. Bara att sadla av och släppa ut hästen i hagen. :( Jag försökte rida ett par gånger senare men samma resultat varje gång... (så nej, jag vet också att det inte bara är en dålig ursäkt med graviditet)

Jag lyckades få tag på en bra medryttare som dock bara kunde rida 2 ggr veckan, resterande dagar löslongerade jag honom i ridhuset, tömkörning är varken jag eller hästen bra på... Till påsk -09 flyttade jag hem hästen till mina föräldrar där han går på frigång med stor och rejäl hage. Förmodligen kommer han aldrig att ridas igång ordentligt (han är 20 år nu) men han mår bra och klarar utan problem lite mysturer när jag kommer på besök.

Oj vad långt det blev. :o Jag ville bara berätta hur det blev för mig och att min gamling mår toppen trots att saker och ting inte blev som jag tänkt...
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2025
  • Uppdateringstråd 31
  • kattförsäkring

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp