memma
Trådstartare
Min whippet kille på snart 2 år är inte en kul hund längre
För att dra allt lite snabbt.
I november fick vi avliva vår tik pga. hjärtfel. Det tog han oerhört hårt, då han är en "klen" individ. Aldrig varit ensam hund, hämtade han hos uppfödaren när han var 3,5 mdr. Han är försiktig o lite av den tillbaka dragna typen.
Jobbat mkt med honom sen han blev ensam (även innan såklart) försökt få han stärka sig själva i sitt psyke. Få han att känna sig tryggare o modigare. Tränat & tävla rallylydnad, vilket han var skit duktig på o tyckte var kul. Får följa med mkt o vi är mkt aktiva på långa promenader, mellan en halv till en mil om dagen.
Dels hade jag stora problem att få han till att äta ordentligt efter förlusten av tiken, innan åt han hetsigt men var ofta lös & gasig i magen, nu äntligen funkar han kanon på Standrdt normal, men har det mest sidan om o äter när han vill av det. Får huvudmålen av färskfoder- VOH & Emmzo.
Några månader efter tiken var borta tyckte jag han verkligen blommade upp o jag såg en hund med mer attityd som jag inte sett innan och jag var verkligen lycklig o folk i omgivningen påpekade att han var gladare.
Nu sista månaden drygt, har jag försökt träna lite rallylydnad med honom men han har inget sug eller intresse, tar knappt korvbitarna.
När vi är ute o går, vänder han sig ofta om o kollar bakåt, lite halv oroligt/ nervöst. Släpper jag han lös, jag då går han konstant vid min sida o hela tiden söker kontakt med mig, går inte i väg för att lukta eller göra sina behov, endast vi nödfall. Känner att han hemskt gärna får springa lite före o vara hund o lukta o sniffa lite här o var i skogen.
Jag tvingar aldrig honom att enbart gå vid min sida, utan kämpar på att få fram honom, skickar fram honom, säger "varsågod", "spring och busar" osv. Då lägger han bara svansen mellan benen o går o tycker vid min sida.
Jag känner smått irritation o tycker han verkar uttråkad/deppad o less på livet.
Han är inte min roliga hund längre. Ingen kul tränings kompis som man blir peppad av. Hemma i trädgården leker han mer än gärna med bollar & pipleksaker, inne sover kan mest, leker lite med sonen annars sover han.......
Vad gör man??
Just nu känner jag mig själv deppad/besviken pga det, jag vill ha en hund att ha kul med, men han vill inte ha kul. Tråkigt att inte träna eller han en glad hund med sig ut på powerwalk. Han bara går där med slagt koppel......Blir alltid så besviken när jag är ute o går.
För att dra allt lite snabbt.
I november fick vi avliva vår tik pga. hjärtfel. Det tog han oerhört hårt, då han är en "klen" individ. Aldrig varit ensam hund, hämtade han hos uppfödaren när han var 3,5 mdr. Han är försiktig o lite av den tillbaka dragna typen.
Jobbat mkt med honom sen han blev ensam (även innan såklart) försökt få han stärka sig själva i sitt psyke. Få han att känna sig tryggare o modigare. Tränat & tävla rallylydnad, vilket han var skit duktig på o tyckte var kul. Får följa med mkt o vi är mkt aktiva på långa promenader, mellan en halv till en mil om dagen.
Dels hade jag stora problem att få han till att äta ordentligt efter förlusten av tiken, innan åt han hetsigt men var ofta lös & gasig i magen, nu äntligen funkar han kanon på Standrdt normal, men har det mest sidan om o äter när han vill av det. Får huvudmålen av färskfoder- VOH & Emmzo.
Några månader efter tiken var borta tyckte jag han verkligen blommade upp o jag såg en hund med mer attityd som jag inte sett innan och jag var verkligen lycklig o folk i omgivningen påpekade att han var gladare.
Nu sista månaden drygt, har jag försökt träna lite rallylydnad med honom men han har inget sug eller intresse, tar knappt korvbitarna.
När vi är ute o går, vänder han sig ofta om o kollar bakåt, lite halv oroligt/ nervöst. Släpper jag han lös, jag då går han konstant vid min sida o hela tiden söker kontakt med mig, går inte i väg för att lukta eller göra sina behov, endast vi nödfall. Känner att han hemskt gärna får springa lite före o vara hund o lukta o sniffa lite här o var i skogen.
Jag tvingar aldrig honom att enbart gå vid min sida, utan kämpar på att få fram honom, skickar fram honom, säger "varsågod", "spring och busar" osv. Då lägger han bara svansen mellan benen o går o tycker vid min sida.
Jag känner smått irritation o tycker han verkar uttråkad/deppad o less på livet.
Han är inte min roliga hund längre. Ingen kul tränings kompis som man blir peppad av. Hemma i trädgården leker han mer än gärna med bollar & pipleksaker, inne sover kan mest, leker lite med sonen annars sover han.......
Vad gör man??
Just nu känner jag mig själv deppad/besviken pga det, jag vill ha en hund att ha kul med, men han vill inte ha kul. Tråkigt att inte träna eller han en glad hund med sig ut på powerwalk. Han bara går där med slagt koppel......Blir alltid så besviken när jag är ute o går.