Den perfekta sällskapshunden

[Regn]

Du får nog skilja på påståendet som börjar med "Många vill ha" och "Jag själv vill", för det är två helt olika påståenden. Jag har inget emot att klippa ner hundar, men min uppfattning är att gemeneman tycker att det är påfrestande.

De dvärgraserna som finns tilltalar inte mig. Dels finns de inte i helsvart modell sist jag kollade och så har de ofta lite knepig kroppsbyggnad, lång rygg och kortare ben.

Löwchen finns inte i svart och jag har ingen aning om hur de egentligen ser ut runt huvud/hals då det verkar omöjligt att hitta nerrakade bilder. Men min gissning är att den är ganska grov då den ska väga 6 kilo till sina 26 cm-32 cm. Och jag vill ha en nättare hund.

Löwchen finns i svart

 

[Fetaost]

De är otroligt lika, första gången jag såg en bild på en markiese så trodde jag det var min hund de hade tagit bild på! Enda är att jag brukar klippa bort örontoffsarna då det ibland blir tovor i dessa. Otroligt silkig päls just där.

Du får åka till Holland och shoppa en

 

[Ainon]

En trevlig ej övertypad korthårig chihuahua passar väll fint in på korthårig enkel sällskapshund modell mini.

Jag håller med, men skulle vilja lägga till mini också. Många vill ha riktigt små hundar som ändå är trevliga och enkla hundar och som inte kräver massa pälsvård.

 

[SiZo]

Löwchen finns i svart

Helsvart? Jag har bara sett varianter i delvis svart. Och så var det detaljen att de är för grova för min smak. Men bra att veta för någon annan!

En trevlig ej övertypad korthårig chihuahua passar väll fint in på korthårig enkel sällskapshund modell mini.

Enkel? Mja. Min bild av chihuahua är att det är väldigt mycket hund, att de har en hel del rädslor och väldigt nära till både skall och bett. Det kallar jag inte enkel. Plus då korvformen av dem.

Du får åka till Holland och shoppa en

Nästa hund ska inte fälla, annars hade det absolut varit ett alternativ.

 

[Jollanlollan]

Vet inte vad det skulle vara om man spåna fritt! Enligt mig då, så tycker jag cavaliern är den perfekta sällskapsrasen en cavalier minus alla problem som finns idag hade varit perfekt enligt mig. Tycker om temperamentet, pälsen, storleken. Jag har inget emot lite pälsvård så länge det inte är jobbiga trimningar osv.

Alldeles för Korthåriga hundar brukar oftast inte dra mig. Gillar inte att se klorna av någon anledning. En konstig grej som jag har. samtidigt vill jag inte ha helt och hållet fluff heller. Så en liten, men inte för liten, vänskaplig, social, lättlärd, fin päls, helst inga jobbiga trimningar mer än kanske någon gång per år. Inte för skällig. Dessa egenskaper hade varit ”perfekta” i en sällskapsras för min del.

 

[Ainon]

Därför jag skrev en trevlig, man får bara vara selektiv eftersom det avlas på mycket skit temperamentsmässigt då de drar till sig fel folk som vill föda upp.

Min jag hade var den enklaste hunden någonsin, lagomt pigg med leklust, social, bra avknapp, nästan ingen jaktinstinkt, trygg, inte skällig, behövde typ inte tränas för vardagslydnad för han var enkel och följsam. Totalt okomplicerad faktiskt.
Träffade flera liknande när jag ’var i chihuahua svängen’.

Enkel? Mja. Min bild av chihuahua är att det är väldigt mycket hund, att de har en hel del rädslor och väldigt nära till både skall och bett. Det kallar jag inte enkel. Plus då korvformen av dem. .

 

[Silver Girl]

Jag skulle kunna tänka mig en lite mindre skällig mittelspitz. På pappret skulle det vara en perfekt hund för mig, jag gillar det fluffiga utseendet och har hellre mjuka pälsstrån hemma på golvet i tussar än små vassa som kilar sig in i strumpan. Och de verkar inte ha så mycket jaktlust.

Men av det dryga dussinet jag träffat har flertalet haft olika osäkerheter. Svårt att vara ensam, rädd för män, rädd för andra hundar, ljudrädsla. Men flera har haft samma ägare så de kan ju också haft samma uppfödare och att det finns de som är bättre mentalt. Men det är inte många jag sett på tävlingsplan heller och det vill jag ju syssla lite med i alla fall.

 

[linnsan]

Du får nog skilja på påståendet som börjar med "Många vill ha" och "Jag själv vill", för det är två helt olika påståenden. Jag har inget emot att klippa ner hundar, men min uppfattning är att gemeneman tycker att det är påfrestande.

De dvärgraserna som finns tilltalar inte mig. Dels finns de inte i helsvart modell sist jag kollade och så har de ofta lite knepig kroppsbyggnad, lång rygg och kortare ben.

Löwchen finns inte i svart och jag har ingen aning om hur de egentligen ser ut runt huvud/hals då det verkar omöjligt att hitta nerrakade bilder. Men min gissning är att den är ganska grov då den ska väga 6 kilo till sina 26 cm-32 cm. Och jag vill ha en nättare hund.

Löwchen finns i svart. Alla färger som ger svart eller brun nos är godkända.

Det är ABSOLUT inte en grov hund snarare tvärtom. En nättare mer långbent hund jämfört mot de andra bichonraserna.

6 kg är ju dessutom "medel".

Min fd tik som blev utställd med excellent och very good:

 

[Fetaost]

Jag skulle kunna tänka mig en lite mindre skällig mittelspitz. På pappret skulle det vara en perfekt hund för mig, jag gillar det fluffiga utseendet och har hellre mjuka pälsstrån hemma på golvet i tussar än små vassa som kilar sig in i strumpan. Och de verkar inte ha så mycket jaktlust.

Men av det dryga dussinet jag träffat har flertalet haft olika osäkerheter. Svårt att vara ensam, rädd för män, rädd för andra hundar, ljudrädsla. Men flera har haft samma ägare så de kan ju också haft samma uppfödare och att det finns de som är bättre mentalt. Men det är inte många jag sett på tävlingsplan heller och det vill jag ju syssla lite med i alla fall.

Vi har ett gäng i kvarteret.
En familj som först hadde en. Det var väl ok men asgammal så det kanske var därför den var någorlunda sansad.
När den gick bort skaffdes två nya. Nu har ett av de vuxna barnen också skaffat två som ofta är här i kvarteret. Det är fan kaos när de är ute och går. Har småpratat lite med ägarna sådär som vi hundägare gör när man bor typ grannar och de här hundarna verkar ha precis alla problem du räknar upp.

 

[SiZo]

Löwchen finns i svart. Alla färger som ger svart eller brun nos är godkända.

Det är ABSOLUT inte en grov hund snarare tvärtom. En nättare mer långbent hund jämfört mot de andra bichonraserna.

6 kg är ju dessutom "medel".

Min fd tik som blev utställd med excellent och very good:
Visa bifogad fil 157436

Allt beror på vad man jämför med givetvis. Jag jämför givetvis inte med bichonraserna när jag säger att den är för grov för mig. Jag vill ha en hund på ungefär samma höjd men halva vikten, då förstår du kanske att löwchen helt enkelt inte är något för mig.

Jag säger ju inte att det är en dålig hund, bara att just mig tilltalar den inte.

 

[linnsan]

Allt beror på vad man jämför med givetvis. Jag jämför givetvis inte med bichonraserna när jag säger att den är för grov för mig. Jag vill ha en hund på ungefär samma höjd men halva vikten, då förstår du kanske att löwchen helt enkelt inte är något för mig.

Jag säger ju inte att det är en dålig hund, bara att just mig tilltalar den inte.

Har inte sagt att du menar att det är en dålig hund. Tvärtom skulle jag säga att ditt exempel är rätt dåligt. Halva vikten? Det låter som en väldigt ömtålig hund. Min tik vägde 4,3 kg på bilden och var nog 27-28 cm hög. Du vill alltså ha henne hälften i vikt till hennes höjd? Dom har ungefär samma vikt i förhållande till höjd som en pudel. Aldrig hört någon kalla pudlar tunga

Det syns ju tom i full utställningspäls att det är en lätt högbent hund:

Italiensk vinthund väger max 5 kg till sina 38 cm och dom har problem pga sin lätta byggnad.

 

[linnsan]

Allt beror på vad man jämför med givetvis. Jag jämför givetvis inte med bichonraserna när jag säger att den är för grov för mig. Jag vill ha en hund på ungefär samma höjd men halva vikten, då förstår du kanske att löwchen helt enkelt inte är något för mig.

Jag säger ju inte att det är en dålig hund, bara att just mig tilltalar den inte.

Jag jämför faktiskt med arten hund. Det är ingen tung och kraftig ras. Men den ska vara tåligt byggd (för sin storlek) och inte gå sönder för att den hoppar ner för en soffa.

 

[Nepenthe]

Jag tänker såhär, hund som hund mår bäst att röra på sig? Att vara i bra fysisk form och att aktiveras något med huvudet?

Det är 24 timmar om dygnet och de sover mer än vi men att motionera ett djur som är beroende av oss borde en räkna med när en skaffar djuret?

Så, dessa sällskapshundar. Borde inte det vara de raser som inte just är specialiserade?

Jag undrar ibland lite vad det är som en letar efter i sällskapshund?

 

[SiZo]

Jag jämför faktiskt med arten hund. Det är ingen tung och kraftig ras. Men den ska vara tåligt byggd (för sin storlek) och inte gå sönder för att den hoppar ner för en soffa.

Jag har haft en sån hund som jag beskriver. Hon hoppade upp och ner för metern iaf och gick aldrig sönder. Jag vet faktiskt ingen hund som skulle göra det? Är det något du har stött på?

 

[linnsan]

Jag har haft en sån hund som jag beskriver. Hon hoppade upp och ner för metern iaf och gick aldrig sönder. Jag vet faktiskt ingen hund som skulle göra det? Är det något du har stött på?

Ja. Det är jättevanligt att just italienska vinthundar bryter benen för att dom är för tunna. Att du har haft en hund som vägde 2 kg och var 28 cm hög som kunde hoppa från 1 m höjd gör ju inte majoriteten av den storleken tåliga.

 

[linnsan]

Jag har haft en sån hund som jag beskriver. Hon hoppade upp och ner för metern iaf och gick aldrig sönder. Jag vet faktiskt ingen hund som skulle göra det? Är det något du har stött på?

Som exempel har vi en annan liten ras, Prazský krysarík, som beskrivs såhär: "Rasen kan beskrivas som en liten, elegant och välproportionerlig hund. Mankhöjd är 21–23 cm (med tolerans 1 cm högre eller mindre) och vikt ca 2,6 kg."

Det är alltså också en kraftig hund enligt dig?

Förlåt alltså men det blir ju absurt? Det är helt okej att olika raser inte är ens typ men att kalla dessa raser för tunga blir ju bara bisarrt.

 

[geting]

Därför jag skrev en trevlig, man får bara vara selektiv eftersom det avlas på mycket skit temperamentsmässigt då de drar till sig fel folk som vill föda upp.

Min jag hade var den enklaste hunden någonsin, lagomt pigg med leklust, social, bra avknapp, nästan ingen jaktinstinkt, trygg, inte skällig, behövde typ inte tränas för vardagslydnad för han var enkel och följsam. Totalt okomplicerad faktiskt.
Träffade flera liknande när jag ’var i chihuahua svängen’.

Älskar chihuahuor, det är synd att det ska vara så svårt att hitta en som är bra mentalt och inte extrem i utseendet. Min chihuahuablandis var helt perfekt och hur enkel som helst. Men numer känns det som om många vavvor som verkar röra sig åt mopshållet, korta och tjocka med platta ansikten… Plus dåliga temperament

Deppigt för egentligen är chihuahua typ perfekt för folk som bara vill ha en liten go hund som hänger med på allt. Men hur många orkar trava genom träsket av dålig avel.

 

[__sofia__]

Jag har haft en sån hund som jag beskriver. Hon hoppade upp och ner för metern iaf och gick aldrig sönder. Jag vet faktiskt ingen hund som skulle göra det? Är det något du har stött på?

Min systers ena pomeranian som hon hade för en del år sedan (10 kanske?) bröt ett ben efter att ha hoppat ner från en soffa

 

[Sassy]

Jag tänker såhär, hund som hund mår bäst att röra på sig? Att vara i bra fysisk form och att aktiveras något med huvudet?

Det är 24 timmar om dygnet och de sover mer än vi men att motionera ett djur som är beroende av oss borde en räkna med när en skaffar djuret?

Så, dessa sällskapshundar. Borde inte det vara de raser som inte just är specialiserade?

Jag undrar ibland lite vad det är som en letar efter i sällskapshund?

Just en hund med ett lättsamt temperament, som i jämförelse med många andra raser kan vara mer "förlåtande" i att förutsättningarna inte är bestämda för att passa med exakt den hundens arbetsbehov. Som inte har för hög jaktlust, inte är för benägen att vakta, och som trivs med att "hänga med på lite allt möjligt". En hund vars grundförutsättningar gör det lätt att få den att trivas och fungera bra i tillvaron helt enkelt.

Att ha ett relativt lågt aktivitetsbehov gör det enklare att få den att må bra i vardagen på många sätt. Inte för att man ska ge den på minimigränsen hela tiden, utan för att det inte blir katastrof och strsssad hund om man av någon anledning inte kan hela tiden. Det blir lättare att hitta hundvakt, att ta med hunden på resor, och att klara tex sjukperioder om det inte innebär att hunden klättrar på väggarna och mår dåligt.

De sällskapshundar jag känner hänger med sina ägare i princip all sin vakna tid, och det funkar just för att de är lättsamma hundar som är välkomna överallt. Det är inte varje dag de får en mil i skogen, men det är ju inga väskhundar för det.

 

[Malibu_Stacy]

Vi konstaterar ju då och då på forumet att det saknas en korthårig och riktigt lättsam liten sällskapsras som samtidigt är frisk. En hälsosam ersättare till mops helt enkelt. Låt oss teoretiskt spåna fram den perfekta sällskapsrasen för hundägare som bara vill ha ett sällskap som kan hänga med på allt, och hur vi skulle ta fram den om vi hade obegränsade resurser

Jag hade önskat att det fanns en helt släthårig bichon havanais typ. Trevligt och lugnt temperament, hälsosam med lång livslängd, behändig storlek och minimal pälsvård. Gärna långt till skall också.

Markiesje

Som exempel har vi en annan liten ras, Prazský krysarík, som beskrivs såhär: "Rasen kan beskrivas som en liten, elegant och välproportionerlig hund. Mankhöjd är 21–23 cm (med tolerans 1 cm högre eller mindre) och vikt ca 2,6 kg."

Det är alltså också en kraftig hund enligt dig?

Förlåt alltså men det blir ju absurt? Det är helt okej att olika raser inte är ens typ men att kalla dessa raser för tunga blir ju bara bisarrt.

Ja det blir verkligen bisarrt. Speciellt eftersom en Prazsky också har problem med benbrott pga dess långa, smala ben.
För övrigt är det inte heller helt ovanligt med frakturer på dvärgpudlar.