Ingen verkar dock ha lyckats med att lyfta fram någon skit utan att du menar att det är feltolkat/ lyft ur sitt sammanhang? Vad finns det för skit som är just skit enligt dig?
Kan vi inte bara låta bli att lyfta ut texter ur böckerna? Det blir bara i slutänden en tråd full av ganska läskiga citat som folk kan slå i huvudet på varandra och det finns ingen ände på det.
resten är knapplån
Lägger in ett par grejor som självklart alla har läst redan, men bara för att det inte ska finnas citat från koranen i tråden enbart. (det känns som en dålig idé egentligen men tvunget på något vis)
deras ansikten bleknar.
9Skoningslös kommer Herrens dag
med vrede och glödande harm.
Jorden skall läggas öde,
syndarna skall han förinta.
10Himlavalvets alla stjärnor
skall sluta att lysa.
Mörk skall solen gå upp,
månen skall mista sitt sken.
11Jag skall straffa jorden för dess ondska,
de gudlösa för deras synd.
De fräckas högmod skall jag kväsa,
kuva tyrannernas stolthet.
12Människor blir mer sällsynta än guld,
ovanligare än guld från Ofir.
13Ja, himlen skall skälva
och jorden skakas ur sitt läge
genom Herren Sebaots raseri
på hans flammande vredes dag.
14Som skrämda gaseller
eller får som ingen håller samman
skall de fly, var och en till sitt eget folk,
var och en till sitt eget land.
15Den som blir fångad skall stickas ner,
den som hinns upp skall falla för svärdet.
16Spädbarnen krossas inför deras ögon,
husen plundras, kvinnorna våldtas.
7Upp, svärd, mot min herde,
mot min förtrogne,
säger Herren Sebaot.
Dräp herden så att fåren skingras!
Jag lyfter min hand mot de svaga.
8I hela landet, säger Herren,
skall två tredjedelar utrotas och gå under,
men en tredjedel skall lämnas kvar.
9Den tredjedelen skall jag låta gå genom eld,
jag skall rena den som man renar silver,
jag skall pröva den som man prövar guld.
De skall åkalla mig
och jag skall svara dem.
Jag skall säga: ”Detta är mitt folk”,
och de skall säga: ”Herren är vår Gud.”
Se, en Herrens dag kommer! Då skall man plundra dig och fördela bytet. 2Jag skall samla alla folk till strid mot Jerusalem. Staden skall erövras, husen plundras och kvinnorna våldtas. Halva staden skall föras bort, men resten skall inte fördrivas. 3Ty Herren skall dra ut och strida mot dessa folk, som förr när han stred på kampens dag.
”Var är männen som kom till dig i kväll? Skicka ut dem till oss, vi skall ligga med dem.” Lot gick ut i porten och stängde dörren bakom sig. ”Bröder”, sade han, ”jag ber er, gör inte något så ont. Jag har två döttrar som ännu är orörda. Låt mig skicka ut dem till er, så kan ni göra med dem vad ni vill, bara ni inte gör något mot dessa män som har fått en tillflykt under mitt tak.”
31Mose och prästen Elasar gjorde som Herren hade befallt Mose. 32Krigsbytet, det som återstod av vad soldaterna hade tagit, utgjordes av 675 000 får, 3372 000 kor, 3461 000 åsnor 35och allt som allt 32 000 människor, de flickor som inte hade legat med någon man.
Då gick mannen som rådde om huset ut till dem och sade till dem:
»Nej, mina bröder, gören icke så illa. Eftersom nu denne man har
kommit in i mitt hus, mån I icke göra en sådan galenskap.
24. Se, jag har en dotter som är jungfru, och han har själv en
bihustru. Dem vill jag föra hitut, så kunnen I kränka dem och
göra med dem vad I finnen för gott. Men med denne man mån I icke
göra någon sådan galenskap.
25. Men männen ville icke höra på honom; då tog mannen sin bihustru
och förde henne ut till dem. Och de kände henne och hanterade
henne skändligt hela natten ända till morgonen; först när
morgonrodnaden gick upp, läto de henne gå.
26. Då kom kvinnan mot morgonen och föll ned vid ingången till
mannens hus, där hennes herre var, och låg så, till dess det
blev dager.
27. När nu hennes herre stod upp om morgonen och öppnade dörren till
huset och gick ut för att fortsätta sin färd, fick han se sin
bihustru ligga vid ingången till huset med händerna på tröskeln.
28. Han sade till henne: »Stå upp och låt oss gå.» Men hon gav intet
svar. Då tog han och lade henne på åsnan; sedan gjorde mannen
sig redo och reste hem till sitt.
29. Men när han hade kommit hem, fattade han en kniv och tog sin bi-
hustru och styckade henne, efter benen i hennes kropp, i tolv
stycken och sände styckena omkring över hela Israels land.
30. Och var och en som såg detta sade: »Något sådant har icke hänt
eller blivit sett allt ifrån den dag då Israels barn drogo upp
ur Egyptens land ända till denna dag. Övervägen detta, rådslån
och sägen edert ord.»