Dela upp sömnen?

[Elo]

Tack! Ska läsa! Den är visst 4 år gammal, men lär väl knappast ha kommit totalt annorlunda rön sedan dess.

Jag har läst nyare (som sagt typ samma sak) men har tappat bort vart jag hittade dem

 

[Katti]

När var detta "förr i tiden"? Om vi säger att folk gick och la sig när det blev mörkt, det innebär vid 16-tiden på vintern där jag befinner mig. Ljust börjar det bli vid 8-tiden på morgonen. Det är alltså sexton timmars mörker. Självklart kan man då gå upp mitt i natten och sedan sova igen men hur många gör så idag? Jag tror inte en sekund på dessa förespråkare för mindre sömn. Jag tror att det är än viktigare idag med alla intryck och den ständiga stress de flesta lever med att vi verkligen ser till att stänga ute omvärlden och sova den tid vi själva behöver och det oavsett om det är 6 eller 10 timmar. Jag tror att man mår bäst när kroppen får sina behov tillgodosedda och jag rekommenderar inte någon att börja laborera med sömnen. Sömnens cykel är känslig och rubbas den så har man problem som kan ta evigheter, om ens någonsin, att komma tillrätta med.

Nej, jag tror inte att många går och lägger sig när det blir mörkt och går upp när det blir ljust. Att man tydligen gjorde så "förr i tiden" betyder naturligtvis inte i sig att det är bra att dela upp sömnen. Jag tror hela poängen i citatet jag postade var att sömn också är kulturellt, att det inte är hugget i sten att man måste sova 8 h i streck, vilket förespråkas i vår kultur idag.

Jag känner inte till några "förespråkare för mindre sömn". Jag vet inte om det finns någon sådan "rörelse"? Men jag tycker själv att jag har svårt att hinna med allt jag skulle vilja och om jag kunde sova t.ex. 7 h och känna mig helt pigg så vore det bra för mig. Men jag är väl också inne på samma bana som du: att det inte är speciellt vettigt att mixtra med sömnen. Jag har diskuterat grejen med en kompis som är psykolog och han kunde inte direkt se någon risk (men han är ju inte läkare precis).

Jag har ingen aning om hur många timmar "jag behöver". Jag inser själv att det låter lite sjukt, men det är faktisk så. Jag går aldrig upp när jag vaknar, för jag måste ju hinna till jobbet och jag vaknar inte kl 6.30 av mig själv. Vem vet hur länge jag skulle sova om jag inte hade väckare? Eller hur jag skulle må om jag gick upp 5.30? Sedan hänger känslan av trötthet helt uppenbart inte bara ihop med antal sömntimmar. Exempelvis var jag extremt trött när jag var deprimerad och när jag åt gluten (har celiaki) och det hade ju inte gått att sova bort. Ganska ofta känner jag en stress att jag borde sova mer. Fast det är mest för att det är så itutat att man måste sova 8 h. I praktiken sover jag nästan aldrig 8 h och fungerar på dagarna ändå (men är morgontrött). Jag skulle kanske kunna gå upp ännu tidigare och fortfarande fungera. Det skulle jag också kunna testa faktiskt.

 

[hollypolly]

Häftig tråd här.
Min kille delar upp sömnen pga jobb och sover 11.30-4.30 och 8.30-10 ungefär och han är pigg.
För min egen del blir jag totalt förstörd de nätter jag inte får sova 7 sammanlagda timmar.

 

[TinyWiny]

Nej, jag tror inte att många går och lägger sig när det blir mörkt och går upp när det blir ljust. Att man tydligen gjorde så "förr i tiden" betyder naturligtvis inte i sig att det är bra att dela upp sömnen. Jag tror hela poängen i citatet jag postade var att sömn också är kulturellt, att det inte är hugget i sten att man måste sova 8 h i streck, vilket förespråkas i vår kultur idag.

Jag känner inte till några "förespråkare för mindre sömn". Jag vet inte om det finns någon sådan "rörelse"? Men jag tycker själv att jag har svårt att hinna med allt jag skulle vilja och om jag kunde sova t.ex. 7 h och känna mig helt pigg så vore det bra för mig. Men jag är väl också inne på samma bana som du: att det inte är speciellt vettigt att mixtra med sömnen. Jag har diskuterat grejen med en kompis som är psykolog och han kunde inte direkt se någon risk (men han är ju inte läkare precis).

Jag har ingen aning om hur många timmar "jag behöver". Jag inser själv att det låter lite sjukt, men det är faktisk så. Jag går aldrig upp när jag vaknar, för jag måste ju hinna till jobbet och jag vaknar inte kl 6.30 av mig själv. Vem vet hur länge jag skulle sova om jag inte hade väckare? Eller hur jag skulle må om jag gick upp 5.30? Sedan hänger känslan av trötthet helt uppenbart inte bara ihop med antal sömntimmar. Exempelvis var jag extremt trött när jag var deprimerad och när jag åt gluten (har celiaki) och det hade ju inte gått att sova bort. Ganska ofta känner jag en stress att jag borde sova mer. Fast det är mest för att det är så itutat att man måste sova 8 h. I praktiken sover jag nästan aldrig 8 h och fungerar på dagarna ändå (men är morgontrött). Jag skulle kanske kunna gå upp ännu tidigare och fortfarande fungera. Det skulle jag också kunna testa faktiskt.

Att ta en siesta är absolut inget fel utan det jag tror blir fel är om man plockar bort sömn på natten först för att lägga till den tiden vid annat tillfälle på dagen. Jag tror mer på att testa sig fram för att hitta när man bör gå och lägga sig för att vakna i lagom tid till klockan ringer. Vanligtvis fungerar kroppen så att man vaknar samma tid men har man ständig sömnbrist så är det inte konstigt om det inte fungerar. Morgontrött kan man såklart vara men det är skillnad på morgontrötthet när man är utsövd och när man inte är utsövd. Vi människor är generellt rutinbundna och mår oftast bättre om livet är samma varje dag vad gäller tider för mat och sömn. Lägger man sig samma tid varje kväll så går det vanligtvis snabbare att somna och sömnen blir av bättre kvalité än om man lägger sig olika tider. Våra kroppar har sin rytm och behov och vi kan liksom inte bortse från det utan att det förr eller senare blir märkbart.

Eftersom du inte vaknar före klockan så borde du snarare prova att lägga dig en timme tidigare än gå upp en timme tidigare. Jag tror att du behöver mer sömn, inte mindre.

Det är sömnens kvalité som är viktig också såklart men att ständigt sova för lite försämrar också sömnen eftersom kroppen ständigt har sömnbrist.

Att din psykologvän inte ser några risker med att mixtra med sömnen är anmärkningsvärt! Så enormt många människor som har sömnproblem med allt elände det drar med sig så hade jag aldrig vågat säga så till någon som vill börja mixtra med kroppens behov.

8 timmar är ju ett snitt, vissa behöver 6 timmar och vissa behöver 10. Precis som vi har olika behov av allt annat är även sömnbehovet individuellt. Man får prova sig fram till det man mår bra av helt enkelt.

 

[Sel]

Jag har sömnsvårigheter (icke diagnostiserade) och sover generellt inte mer än tre timmar i stöten. Ibland mindre. Oftast med två till fem timmars vakentid emellan, beroende på när jag somnar. Jobbar heltid dagtid och funkar hyfsat bra. Fast ibland händer det förstås att kroppen bara säger 'tackochgoodbye' tidigt på kvällen, vilket innebär att jag vaknar runt tio eller elva och är tokvaken igen.
Jag vet inte vad man gör för att bryta ett sådant här mönster. Samtidigt känner jag de få gånger jag lyckats sova fem-sex timmar som om någon lagt opium i tekoppen eller slagit mig i huvudet med en slägga - och om det är så vanliga människor känner sig när de vaknar vill jag inte vara med. ^^

 

[hastflicka]

Tack för alla svar. Kul att höra era erfarenheter! Det kanske inte är så vanligt att medvetet välja att dela upp sömnen.. Men det verkar ju onekligen funka för alla er som jobbar natt och så. Jag ska nog våga testa nästa vecka. Får se om det ger något. Hehe.

Manga kulturer har tva langre sov perioder per dygn. Man gar och lagger sig nar man kommer hem (3-5) och gar upp och har sin "kvalls period" med handling, besok hos bekanta, tv tittande, etc nar man stigit upp igen vid 10-tiden pa kvallen. sedan gar man och lagger sig efter midnatt igen for att vakna 5-6 pa morgonen.
Jag diskuterade det en hel del med en del kvinnor med smabarn, hur barnen orkade med dagis och skola ... men faktum var att de klarade det precis lika bra som mina barn som la sig och sov 8+ timmar per natt.

 

[Katti]

Att ta en siesta är absolut inget fel utan det jag tror blir fel är om man plockar bort sömn på natten först för att lägga till den tiden vid annat tillfälle på dagen. Jag tror mer på att testa sig fram för att hitta när man bör gå och lägga sig för att vakna i lagom tid till klockan ringer. Vanligtvis fungerar kroppen så att man vaknar samma tid men har man ständig sömnbrist så är det inte konstigt om det inte fungerar. Morgontrött kan man såklart vara men det är skillnad på morgontrötthet när man är utsövd och när man inte är utsövd. Vi människor är generellt rutinbundna och mår oftast bättre om livet är samma varje dag vad gäller tider för mat och sömn. Lägger man sig samma tid varje kväll så går det vanligtvis snabbare att somna och sömnen blir av bättre kvalité än om man lägger sig olika tider. Våra kroppar har sin rytm och behov och vi kan liksom inte bortse från det utan att det förr eller senare blir märkbart.

Eftersom du inte vaknar före klockan så borde du snarare prova att lägga dig en timme tidigare än gå upp en timme tidigare. Jag tror att du behöver mer sömn, inte mindre.

Det är sömnens kvalité som är viktig också såklart men att ständigt sova för lite försämrar också sömnen eftersom kroppen ständigt har sömnbrist.

Att din psykologvän inte ser några risker med att mixtra med sömnen är anmärkningsvärt! Så enormt många människor som har sömnproblem med allt elände det drar med sig så hade jag aldrig vågat säga så till någon som vill börja mixtra med kroppens behov.

8 timmar är ju ett snitt, vissa behöver 6 timmar och vissa behöver 10. Precis som vi har olika behov av allt annat är även sömnbehovet individuellt. Man får prova sig fram till det man mår bra av helt enkelt.

Jag har inte tänkt sova på dagen istället för på natten, även om det i och för sig verkar vara så de flesta lägger upp det när de delar upp sömnen (t.ex. på grund av nattjobb). Det enda jag är ute efter är att få bättre sömnkvalitet, vilket man eventuellt kan få av att sova 2 kortare pass och därmed få två omgångar djupsömn, som jag har tolkat det.

Jag har svårt att tro att folk i allmänhet vaknar av sig själva istället för av klockan. Jag tror (obs: tror, för jag är ingen sömnexepert eller läkare, som sagt) heller inte nödvändigtvis att det är sunt att ligga och dra sig tills man vaknar. Jag vet att jag ofta gjorde så som tonåring, men det genererade främst huvudvärk. Det är inte hälsosamt att sova för länge (heller). Sedan håller jag såklart med dig om att det är viktigt att få tillräckligt med sömn och att ha rutiner.

Jag har som sagt inga sömnproblem, även om jag tar tid på mig att somna och även om jag känner mig trött på morgonen. Jag bedömer inte att jag behöver sova mer. Att jag blev nyfiken på den här grejen med att dela upp sömnen handlar främst om att jag som sagt vill testa om att det går att få ännu bättre kvalitet på sömnen. Att sova en timme till med lågkvalitetssömn tror jag inte ger mig så mycket. För mig handlar det inte i första hand om att sova mindre, utan om att sova "bättre".

 

[As_Vegas]

Jag har testat att dela upp sömnen pga jobb. Sov mellan 02:00/03:00 - 07:30 och sen mellan 11:00/12:00 - 14:00/15:00.
Det fungerade väl okej när det kommer till tröttheten, men för mig som person var det helt åt skogen. Jag är en riktig morgonperson, en sån gräslig typ som vaknar senast 8, men helst runt 7. Sen vill jag gärna ha i alla fall en halvtimmes lugn och ro med en kopp kaffe innan jag gör något. Allra helst en timme. När jag sov i två sjok blev det ju också två "morgnar", och för att inte spendera två timmar med att dricka kaffe så kändes det alltid lite stressigt. Särskilt på eftermiddagen. Jag trivs bäst med att vara uppe vid 7 och börja dagen vid 8.

@Katti
När jag hade ett jobb som innebar att jag behövde gå upp kl 7 så behövde jag inte ställa klockan. Jag vaknade kvart-tio i, precis som jag fortfarande gör på helgerna. Jag tror verkligen inte att det är unikt att vakna av sig själv i vettig tid på morgonen och inte behöva ställa klockan.

 

[Katti]

När jag hade ett jobb som innebar att jag behövde gå upp kl 7 så behövde jag inte ställa klockan. Jag vaknade kvart-tio i, precis som jag fortfarande gör på helgerna. Jag tror verkligen inte att det är unikt att vakna av sig själv i vettig tid på morgonen och inte behöva ställa klockan.

Nej, unikt är det väl inte. Fast jag är nog inte ensam om att vakna av väckarklockan. När jag var liten och gick i skolan vaknade jag ofta i "skoltid" de första dagarna på sommarlovet. Så jag har också vaknat en viss tid en gång i tiden. Det är möjligt att jag inte gör det längre p.g.a. att jag sover för lite, men jag tror inte det. Tror faktiskt att jag sover normalt mycket. Men vad vet jag! Jag har ingen lust att testa att stänga av väckarklockan och se när jag vaknar. :P Idag vaknade jag till vid 9 och hade då sovit i ca 7 h. Så det verkar ju vara så länge min kropp vill sova.

 

[As_Vegas]

Nej, unikt är det väl inte. Fast jag är nog inte ensam om att vakna av väckarklockan. När jag var liten och gick i skolan vaknade jag ofta i "skoltid" de första dagarna på sommarlovet. Så jag har också vaknat en viss tid en gång i tiden. Det är möjligt att jag inte gör det längre p.g.a. att jag sover för lite, men jag tror inte det. Tror faktiskt att jag sover normalt mycket. Men vad vet jag! Jag har ingen lust att testa att stänga av väckarklockan och se när jag vaknar. :P Idag vaknade jag till vid 9 och hade då sovit i ca 7 h. Så det verkar ju vara så länge min kropp vill sova.

Jag har ju väckarklocka till vardags, för säkerhets skull. Men inte på helgerna. Menar du att du ställer klockan på helgen normalt?

 

[TheRedLightning]

Jag sover nog också i två omgångar då jag vaknar ibland runt 3-4 snåret och sen somnar om.

 

[Katti]

Jag har ju väckarklocka till vardags, för säkerhets skull. Men inte på helgerna. Menar du att du ställer klockan på helgen normalt?

Nej, det gör jag väl inte, men ofta vaknar jag av att min sambo går upp eller av något annat. Och jag tillåter inte riktigt mig själv att somna om och ligga och dra mig..

 

[Thaliaste]

Menar du att du ställer klockan på helgen normalt?

Det låter som att du tycker att det skulle vara något konstigt med det? Varför då?

 

[Meggan]

Jobbade också natt i ett par år la mig 22 upp 00.30 jobbade 01-04.30 somnade om vid 06 sov till 10 funkade bra för mig fick mycket gjort om dagarna de åren. Nu när jag enstaka ggr jobbar 12-05 och börjar igen 10 är jag helt väck och radiostyrd, händer som tur är bara ett par 3ggr per år. Tror inte det är farligt att experimentera lite m sina sovvanor om man lyssnar på kroppen?

 

[Alexandra_W]

Jag kan få kortsiktigt bra resultat av att dela upp sömnen men det leder ofelbart till att jag efter ett tag kraschar och sover, sover och sover - helt utmattad.

Samma sak händer om jag får för lite sömn, går fint en period, sen kraschar jag.

Då totaltiden för den uppdelade med råge var nog kan jag bara se att det var delningen som skapade problemet.

 

[Trott]

Jag delar på sömnen ibland pga nattjobb och det fungerar förvånansvärt bra. Jobbar 21-07, sover allt som oftast 08-16 (har 30 min restid och sen dusch plus borsta tänder på det) vilket ger mig 8 timmar. ibland vaknar jag tidigare. Men ibland måste jag dela sömnen på pga ärende/möte på dagen och då sover jag ca 08-13/14 och sedan ca 18-20 på kvällen. Däremot märker jag att dagen efter kan jag behöva sova 30-60 minuter längre och brukar då ställa klockan på 17 istället och går då upp om jag vaknar tidigare.
Nått som jag tycker är lustigt är att jag sover så mycket bättre med tiden 08-16 än tex 22-06. Sover djupare och är utvilad istället för att ha problem att somna, sova oroligt och vara fruktansvärt trött på morgonen när man vaknar. Det är intressant hur olika det kan vara med sömnen

 

[Inte_Ung]

Jag har en sömnstörning som innebär att jag sover alldeles för mycket.
Eller tror i alla fall att jag sover.
Genom att dela upp sömnen under dagen så har jag lyckats med att få ner sovtiden till mer normala antal timmar.
Jag går helt enkelt och lägger mig när jag blir trött och går upp när jag vaknar.
Och om jag jobbar borta så ser jag till att jobba delade pass så att jag kan sova emellan.

 

[As_Vegas]

Det låter som att du tycker att det skulle vara något konstigt med det? Varför då?

Om man jobbar eller har annat som gör att man måste upp tidigare än man rimligen vaknar av sig själv så tycker jag inte att det är konstigt att ställa klockan. Men att ställa klockan och gå upp istället för att sova tills man vaknar när man har tid till det, ja det tycker jag är lite konstigt. Det var så jag uppfattade @Katti, att hen ställer klockan bara för att och inte tillåter sig själv att sova ut.

 

[Katti]

Om man jobbar eller har annat som gör att man måste upp tidigare än man rimligen vaknar av sig själv så tycker jag inte att det är konstigt att ställa klockan. Men att ställa klockan och gå upp istället för att sova tills man vaknar när man har tid till det, ja det tycker jag är lite konstigt. Det var så jag uppfattade @Katti, att hen ställer klockan bara för att och inte tillåter sig själv att sova ut.

Nej, jag ställer inte klockan bara för att. Däremot vill jag inte sova bort halva dagen, så jag vill inte ligga och dra mig på helgerna "bara för att" heller..

 

[Thaliaste]

Om man jobbar eller har annat som gör att man måste upp tidigare än man rimligen vaknar av sig själv så tycker jag inte att det är konstigt att ställa klockan. Men att ställa klockan och gå upp istället för att sova tills man vaknar när man har tid till det, ja det tycker jag är lite konstigt. Det var så jag uppfattade @Katti, att hen ställer klockan bara för att och inte tillåter sig själv att sova ut.

Katti kanske inte gör det (som jag tolkar svaret), men så gör jag. Jag sover väldigt sällan så länge som jag skulle göra utan klocka, ställer dem även på helgen. Dock ringer de senare än på vardagar. Varför? Jo, eftersom samhället kräver att jag ska gå upp en tid som inte passar mig 5 dagar i veckan så funkar det inte att skjuta på dygnet de övriga 2 dagarna. Tyvärr, för det är skönt att somna och veta att man inte behöver vakna till en väckarklockas tjut.

Trist ja, men en anpassning till samhället.