Dejtingtråden 31

[pepp]

Tror snubbar verkligen att dom kommer få napp av sånt här?

 

[Zinfernia]

Tror snubbar verkligen att dom kommer få napp av sånt här?
Visa bifogad fil 68291

Och män som bara "amen tjejer får ju såååå många mail, det är orättvist!!!"

Ja, jo, men merparten är ju rena komedin!

 

[the_connemara]

Jag är för gammal för att försöka tänka på vad jag pratar om och ta ansvar för vad en som har fem katter känner. Det är så sjukt befriande eller kanske hänsynslöst men han tar ansvar i sin ände på samma sätt - hittills har det varit extremt uppskattat att inte väja får något. Vi pratar om jobbiga saker och det ska gudarna veta att på dessa månader har det mesta lyckats hända. Dödsfall av nära anhörig, cancerbesked och tillhörande behandling hos nära, återfall av jävla cancer, älskade djur som dör, psykisk ohälsa hos barn you name it. Vi tycker båda det är så konstigt att det fanns en liten glitch i universum när båda hade balans i livet och just precis då lyckades vi hitta varandra, nu skulle det definitivt varit stängt pga elände. Istället blev vi något att luta sig emot.

Jag tror dessutom att dejtingtrådarna på buke och alla ni som verkligen luftat era funderingar här på olika sätt har hjälpt mig massor att hitta ett sorts jag i en relation som jag (iallafall just nu) verkligen kan stå för och gillar.

Hänsynsfull behöver en nog inte vara så mycket. En ska ju vara som en är så att en vet att relationen fungerar, hänsynsfull eller inte!

Men precis så menar jag. Vi måste kunna prata om jobbigare saker också utan att jag ska behöva gå på äggskal runt henne, annars blir det aldrig bra. Så jag får ha is i magen när jag skriver något som hon kanske tycker är jobbigt, och kan hon inte hantera det så är det ju en röd flagg. Jag har dejtat för många vars känslor behövts lullas med så nej tack på den fronten.

Jag måste uttryckt mig antingen konstigt eller så vill jag inte alls ha samma bemötande som er Jag är ju rätt klen Jag tror främst jag tidigare saknat en typ av förståelse och reflektion i samtal av hur ämnen och uttalanden kan uppfattas. Inte som i att gå på äggskal eller vara undvikande, egentligen tvärtom. Men att inkludera att visa att förståelsen och reflektionen finns typ och samtidigt vara totalt rak och ärlig och inte en sekund undvikande? Att det inte hela tiden ligger enbart på mig att hantera att tolka saker rätt men inte heller att inte reagera alt att alltid behöva visa och kunna uttrycka det. Egentligen bara sådana där simpla saker som att den andre frågar om det är jobbigt att prata om ett ämne snarare än att jag alltid måste behöva säga det själv typ. Alltså vet inte riktigt hur jag ska uttrycka känslan men för mig känns det viktigt med nya människor att liksom själv kunna checka av lite att vi är på samma nivå.

 

[Nahar]

Jag måste uttryckt mig antingen konstigt eller så vill jag inte alls ha samma bemötande som er Jag är ju rätt klen Jag tror främst jag tidigare saknat en typ av förståelse och reflektion i samtal av hur ämnen och uttalanden kan uppfattas. Inte som i att gå på äggskal eller vara undvikande, egentligen tvärtom. Men att inkludera att visa att förståelsen och reflektionen finns typ och samtidigt vara totalt rak och ärlig och inte en sekund undvikande? Att det inte hela tiden ligger enbart på mig att hantera att tolka saker rätt men inte heller att inte reagera alt att alltid behöva visa och kunna uttrycka det. Egentligen bara sådana där simpla saker som att den andre frågar om det är jobbigt att prata om ett ämne snarare än att jag alltid måste behöva säga det själv typ. Alltså vet inte riktigt hur jag ska uttrycka känslan men för mig känns det viktigt med nya människor att liksom själv kunna checka av lite att vi är på samma nivå.

Jag tror vi jobbar mot samma mål men från lite olika sidor av spektrat? För det som har varit problemet för mig är ju att jag alltid varit den som frågat om något är jobbigt att prata om, istället för att lita på att motparten säger ifrån. För dig verkar det mer varit att du behövt säga ifrån för att ingen varit inkännande?

Det är ju viktigt att hitta en balans oavsett. Klart att en ska försöka vara inkännande men jag har i tidigare relationer varit den som från dag 1 verkligen bara varit hur mån som helst om min partners känslor/reaktioner vilket resulterat i att jag gjort allt emotionellt och socialt arbete. Totalt ohållbart verkligen.

 

[cirkus]

Jag måste uttryckt mig antingen konstigt eller så vill jag inte alls ha samma bemötande som er Jag är ju rätt klen Jag tror främst jag tidigare saknat en typ av förståelse och reflektion i samtal av hur ämnen och uttalanden kan uppfattas. Inte som i att gå på äggskal eller vara undvikande, egentligen tvärtom. Men att inkludera att visa att förståelsen och reflektionen finns typ och samtidigt vara totalt rak och ärlig och inte en sekund undvikande? Att det inte hela tiden ligger enbart på mig att hantera att tolka saker rätt men inte heller att inte reagera alt att alltid behöva visa och kunna uttrycka det. Egentligen bara sådana där simpla saker som att den andre frågar om det är jobbigt att prata om ett ämne snarare än att jag alltid måste behöva säga det själv typ. Alltså vet inte riktigt hur jag ska uttrycka känslan men för mig känns det viktigt med nya människor att liksom själv kunna checka av lite att vi är på samma nivå.

Ah jag tror bara vi uttrycker samma sak fast lite olika.
I våra samtal har jag kollat av med jämna mellanrum i känsliga ämnen om det just är jobbigt att prata om och jag förväntar mig bara ett ärligt svar - är det jobbigt så måste just det ämnet inte avhandlas, nu har det iofs knappt hänt.

Det viktiga för mig är att jag blir mottagen och bekräftad när jag vill prata - om den andra då väjer undan för att det är jobbigt blir det svårt att mötas.

 

[the_connemara]

Jag tror vi jobbar mot samma mål men från lite olika sidor av spektrat? För det som har varit problemet för mig är ju att jag alltid varit den som frågat om något är jobbigt att prata om, istället för att lita på att motparten säger ifrån. För dig verkar det mer varit att du behövt säga ifrån för att ingen varit inkännande?

Det är ju viktigt att hitta en balans oavsett. Klart att en ska försöka vara inkännande men jag har i tidigare relationer varit den som från dag 1 verkligen bara varit hur mån som helst om min partners känslor/reaktioner vilket resulterat i att jag gjort allt emotionellt och socialt arbete. Totalt ohållbart verkligen.

Ah jag tror bara vi uttrycker samma sak fast lite olika.
I våra samtal har jag kollat av med jämna mellanrum i känsliga ämnen om det just är jobbigt att prata om och jag förväntar mig bara ett ärligt svar - är det jobbigt så måste just det ämnet inte avhandlas, nu har det iofs knappt hänt.

Det viktiga för mig är att jag blir mottagen och bekräftad när jag vill prata - om den andra då väjer undan för att det är jobbigt blir det svårt att mötas.

Jamen vi tänker nog lika ändå! Och ja, precis så @Nahar

 

[Fibusen]

Jag ska tydligen på dejt i morgon....

Känner mig absolut INTE pepp! Jag har lite lätt panik över att det blir bara drygt att ev börja träffa någon, när ska jag hinna med det, och hur ska jag orka?

MEN, eftersom han är kanske en av hundra som var värd att ”dra åt höger” på så ger jag det en chans. Vet inte ens varför jag drog höger för han (av enbart bilderna att döma) är inget ”WOW”, och han hade inget skrivet alls på ”om mig” så ja, jag vet inte vad jag hajade till över ens om jag ska vara ärlig!

Ett plus är iaf att han bor riktigt nära (cykelavstånd) och har egna barn. Men jag har noll förhoppningar om detta!

Går dessutom helt emot det gamla vanliga där vi skriver en halv evighet och jag vet väldigt mycket om människan innan vi ens börjar diskutera att ses. Jag vet nästan ingenting om han inser jag nu!

Jaja, vi får väll se i morgon hur det blir, om jag åker eller om jag bangar!

 

[pepp]

Jag ska tydligen på dejt i morgon....

Känner mig absolut INTE pepp! Jag har lite lätt panik över att det blir bara drygt att ev börja träffa någon, när ska jag hinna med det, och hur ska jag orka?

MEN, eftersom han är kanske en av hundra som var värd att ”dra åt höger” på så ger jag det en chans. Vet inte ens varför jag drog höger för han (av enbart bilderna att döma) är inget ”WOW”, och han hade inget skrivet alls på ”om mig” så ja, jag vet inte vad jag hajade till över ens om jag ska vara ärlig!

Ett plus är iaf att han bor riktigt nära (cykelavstånd) och har egna barn. Men jag har noll förhoppningar om detta!

Går dessutom helt emot det gamla vanliga där vi skriver en halv evighet och jag vet väldigt mycket om människan innan vi ens börjar diskutera att ses. Jag vet nästan ingenting om han inser jag nu!

Jaja, vi får väll se i morgon hur det blir, om jag åker eller om jag bangar!

Hahah, du låter exakt som mig innan en dejt

 

[Fibusen]

Hahah, du låter exakt som mig innan en dejt

Haha, ja men vad fan! Vad ska man göra då? Jag är inte ens nervös, känner mest bara som sagt!

Mitt problem är ju det att jag trivs ju så sjukt bra själv! Alldeles för bra! Men på ett sätt så saknar jag ju att dela saker med en partner. Eller bara sakna någon, det där pirret i magen. MEN ORKA behöva börja anpassa sig efter någon annan människa och ”boka upp” sig efter att ha jobbat en hel dag... Jag som dessutom kan gå från hundra till noll i energi får alltid dåligt samvete när man har planerat att ses sen känner jag att jag orkar inte så jag måste avboka allt...

Gud så omständigt det blir!

Det ska då till ett riktigt WOW för att jag ens ska tänka tanken att offra min fritid framöver, och man kan ju inte veta om det är ett WOW innan man börjar träffa folk!

På ett sätt är det skönt att vi inte har skrivit så mycket eftersom det känns lättare att säga tack men nejtack då.

Vi ska ses kl 19 i morgon, på en promenad. Det skrämmer mig liiiite att han ville bjuda på middag dock, eftersom vi båda jobbat och behövde äta
, men jag sa ungefär ”Hold your horses” och föreslog promenad lite senare så han hann äta innan!

Annars så verkar han ok, skriver nån enstaka gång per dag, lugnt och skönt och ingen som trackar en.

 

[pepp]

Haha, ja men vad fan! Vad ska man göra då? Jag är inte ens nervös, känner mest bara som sagt!

Mitt problem är ju det att jag trivs ju så sjukt bra själv! Alldeles för bra! Men på ett sätt så saknar jag ju att dela saker med en partner. Eller bara sakna någon, det där pirret i magen. MEN ORKA behöva börja anpassa sig efter någon annan människa och ”boka upp” sig efter att ha jobbat en hel dag... Jag som dessutom kan gå från hundra till noll i energi får alltid dåligt samvete när man har planerat att ses sen känner jag att jag orkar inte så jag måste avboka allt...

Gud så omständigt det blir!

Det ska då till ett riktigt WOW för att jag ens ska tänka tanken att offra min fritid framöver, och man kan ju inte veta om det är ett WOW innan man börjar träffa folk!

På ett sätt är det skönt att vi inte har skrivit så mycket eftersom det känns lättare att säga tack men nejtack då.

Vi ska ses kl 19 i morgon, på en promenad. Det skrämmer mig liiiite att han ville bjuda på middag dock, eftersom vi båda jobbat och behövde äta
, men jag sa ungefär ”Hold your horses” och föreslog promenad lite senare så han hann äta innan!

Annars så verkar han ok, skriver nån enstaka gång per dag, lugnt och skönt och ingen som trackar en.

Du är jag det hör jag ju!
Helst av allt vill jag att min drömsnubbe bara kommer och knackar på dörren en vacker dag. Det låter väl rimligt?

 

[Fibusen]

Du är jag det hör jag ju!
Helst av allt vill jag att min drömsnubbe bara kommer och knackar på dörren en vacker dag. Det låter väl rimligt?

Bara han säger till i förväg. Jag tycker inte om oväntade besök!

 

[sorbifolia]

Du är jag det hör jag ju!
Helst av allt vill jag att min drömsnubbe bara kommer och knackar på dörren en vacker dag. Det låter väl rimligt?

Helt rimligt tycker jag med, fast om han gör det så kommer jag nästan garanterat tycka att han är för "på".....

 

[Tranan]

Du är jag det hör jag ju!
Helst av allt vill jag att min drömsnubbe bara kommer och knackar på dörren en vacker dag. Det låter väl rimligt?

Det skulle vara så mycket enklare om ens drömpartner bara ramla förbi en dag.

 

[Tonto]

Tror snubbar verkligen att dom kommer få napp av sånt här?
Visa bifogad fil 68291

Haha alltså jag får också helt galna meddelanden ibland. Långa utläggningar osv. får nog hellre en GIF än sådana.

 

[Tonto]

En person jag dejtade förra året hörde av sig. Frågade rakt ut om det skulle kännas konstigt att ses igen någon gång. Sa att nej, det skulle det nog inte, men att jag inte kan lova att samma kemi osv finns kvar. Så får väl se om vi ses någon mer gång.

Annars har jag väl planer på att börja dejta nya människor igen. Var skönt att ta en liten paus och bara träffa O ett tag.

 

[pepp]

Nu har jag skrivit till promenadkillen att jag tyvärr inte kände pirr eller nåt speciellt, och att det är skittrist eftersom han är så vettig.

 

[pepp]

Nu har jag skrivit till promenadkillen att jag tyvärr inte kände pirr eller nåt speciellt, och att det är skittrist eftersom han är så vettig.

Han tog det väldigt bra och uppskattade att jag var ärlig känns bra!
Nu är det väl bara påt igen.... snark.

 

[Kerry]

Jag ska tydligen på dejt i morgon....

Känner mig absolut INTE pepp! Jag har lite lätt panik över att det blir bara drygt att ev börja träffa någon, när ska jag hinna med det, och hur ska jag orka?

MEN, eftersom han är kanske en av hundra som var värd att ”dra åt höger” på så ger jag det en chans. Vet inte ens varför jag drog höger för han (av enbart bilderna att döma) är inget ”WOW”, och han hade inget skrivet alls på ”om mig” så ja, jag vet inte vad jag hajade till över ens om jag ska vara ärlig!

Ett plus är iaf att han bor riktigt nära (cykelavstånd) och har egna barn. Men jag har noll förhoppningar om detta!

Går dessutom helt emot det gamla vanliga där vi skriver en halv evighet och jag vet väldigt mycket om människan innan vi ens börjar diskutera att ses. Jag vet nästan ingenting om han inser jag nu!

Jaja, vi får väll se i morgon hur det blir, om jag åker eller om jag bangar!

Får viben att det här kan vara något minsann.
Var han ej snygg?
Han kanske "gick genom rutan" som man brukar säga.. intressant!

Till övriga tråden: Diskvalificerar ni killar som tar bilder i spegeln med naken överkropp och fokus på magrutor med bajsnödig hålla-andan-min?

 

[pepp]

Till övriga tråden: Diskvalificerar ni killar som tar bilder i spegeln med naken överkropp och fokus på magrutor med bajsnödig hålla-andan-min?

Japp, dom ryker!

 

[Kerry]

Japp, dom ryker!

Hatar när man bläddrar så kommer det en snygging som verkar normal sen när man kollar alla bilderna är den sista utan tröja med allvarlig ansträngd min framför badrumsspegeln med toalettborsten i bakgrunden. Noo!