Dejtingtråden 31

Status
Stängd för vidare inlägg.
Mitt inlägg baseras inte enbart på er interaktion den senaste tiden utan på hur jag uppfattat er relation över tid med alla vändor fram och tillbaka och att du verkar vänta på ett svar jag inte tror att du kommer få. Eller som @Eurydome skrev, ett svar som inte efterlevs. Men jag hoppas jag har fel och du kan få den sinnesro du behöver och förtjänar.

Nej det kommer förmodligen aldrig ske. Men livet är ju till störst del ett självplågeri så varför inte även detta? Jag har gett upp tanken om att det skulle bli min tur att ha det lite lättsamt nån gång. Men det gör ju inte att jag önskar det mindre. Det hade varit jäkligt skönt att få prova det för omväxlings skull nån gång. Måste verkligen ha ett värdelöst karma med mig, för jag tycker inte att jag lever så illa så att jag förtjänar det.
 
Nej det kommer förmodligen aldrig ske. Men livet är ju till störst del ett självplågeri så varför inte även detta? Jag har gett upp tanken om att det skulle bli min tur att ha det lite lättsamt nån gång. Men det gör ju inte att jag önskar det mindre. Det hade varit jäkligt skönt att få prova det för omväxlings skull nån gång. Måste verkligen ha ett värdelöst karma med mig, för jag tycker inte att jag lever så illa så att jag förtjänar det.
Fast livet behöver ju verkligen inte bestå av en massa självplågeri. Livet kan vara och är många gånger jäkligt tufft. Vissa saker kan man påverka och andra inte. Att behålla en relation till en man som verkar tillföra dig mer huvudbry än glädje (åtminstone just nu) är absolut något du kan påverka. Hur han ska agera i er relation kan du inte påverka däremot.
 
Fast livet behöver ju verkligen inte bestå av en massa självplågeri. Livet kan vara och är många gånger jäkligt tufft. Vissa saker kan man påverka och andra inte. Att behålla en relation till en man som verkar tillföra dig mer huvudbry än glädje (åtminstone just nu) är absolut något du kan påverka. Hur han ska agera i er relation kan du inte påverka däremot.

Ja det var ju därför jag aktivt valt bort kärleksrelationer innan han då dök upp. Men att välja bort relationer gör också att möjligheten att leva i en som tillför något positivt är noll. Synd att han dök upp så jag fick börja vackla i det. Ensam och olycklig eller olyckliga relationer verkar vara min buffe att välja på och egentligen vet jag ju om det, inget har förändrats där. Men det är rätt sugit att påminnas om det varje gång en får nåt hopp. Det är bäst att bara harva på i gråskalan de år man har kvar.
 
Ja det var ju därför jag aktivt valt bort kärleksrelationer innan han då dök upp. Men att välja bort relationer gör också att möjligheten att leva i en som tillför något positivt är noll. Synd att han dök upp så jag fick börja vackla i det. Ensam och olycklig eller olyckliga relationer verkar vara min buffe att välja på och egentligen vet jag ju om det, inget har förändrats där. Men det är rätt sugit att påminnas om det varje gång en får nåt hopp. Det är bäst att bara harva på i gråskalan de år man har kvar.
Jag förstår dig till viss del, jag har själv upplevt livet så i perioder, men jag tror inte det gagnar oss att måla upp det så svart/vitt och omöjligt att ändras eller att hålla kvar i några strimmor av hopp (lättare sagt än gjort!). Bara för att denna man dök upp och du fick hopp om något annat, något som han inte verkar kunna leva upp till, betyder inte att du inte någonsin ska få uppleva det.

Men jag kommer avsluta det här, för jag känner att det blir lite rundgång på det hela.
 
Är sjukt glad för The Guy. Han känns som definitionen av en person med trygg anknytning. Eller så är han bara trygg i sig själv på något vis. Förstår inte hur allt kan vara så himla enkelt. Hade ett mentalt breakdown häromdagen. Jag blir så sjukt otrevlig då, orkar sällan svara alls, har inget tålamod för missförstånd, tjat eller folk som själva drar sig undan. Inte så att jag uttrycker det till dem utan jag bara stänger ner allt och alla. Han lyckas ändå på något vis alltid liksom bara finnas kvar där i periferin. Inget frågade eller oroande utan bara lite lågmäld kontakt som vanligt även om jag svarar på 1 av 10 saker kanske. Bekräftar bara att han märker att jag är upprörd och hoppas jag mår bättre snart, frågar om vi ska ses men pratar om annat när vi gör det, håller med mig utan att ändå bara spä på min frustration osv. Fortsätter liksom retas som vanligt och skratta åt mina inlägg men ändå vet man att han förstår och så behöver det liksom bara inte vara mer än så. Som svar på "Hur mår du?" Räcker "Dåligt." Så jäkla skönt. Vi ska ses I morgon igen och fortsätta titta på en serie vi hittade igår. Ser så himla mycket framemot det ❤ Sedan ska jag försöka ta mig till jobbet på fredag igen.
 
Jag förstår dig till viss del, jag har själv upplevt livet så i perioder, men jag tror inte det gagnar oss att måla upp det så svart/vitt och omöjligt att ändras eller att hålla kvar i några strimmor av hopp (lättare sagt än gjort!). Bara för att denna man dök upp och du fick hopp om något annat, något som han inte verkar kunna leva upp till, betyder inte att du inte någonsin ska få uppleva det.

Men jag kommer avsluta det här, för jag känner att det blir lite rundgång på det hela.

Nej det är ingen ide att ens diskutera det vidare. Hela livet är en värdelös rundgång. Men det är mindre slitsamt att älta det här på buke än i verkligheten och det är väl oxå anledningen att jag gör det. Inte för att jag tror att saker ska ändras. Jag får äta en näve piller dagligen tills värsta PMS-ångesten är över och sen är det mer likgiltigt ett tag tills det börjar om. Livet är härligt och ännu bättre som kvinna, grädden på moset är att ha en ytterligare sjukdom som rubbar hormonbalanserna. Karma I said. Känner verkligen hur framtidstron sprudlar :up::grin:
 
Är sjukt glad för The Guy. Han känns som definitionen av en person med trygg anknytning. Eller så är han bara trygg i sig själv på något vis. Förstår inte hur allt kan vara så himla enkelt. Hade ett mentalt breakdown häromdagen. Jag blir så sjukt otrevlig då, orkar sällan svara alls, har inget tålamod för missförstånd, tjat eller folk som själva drar sig undan. Inte så att jag uttrycker det till dem utan jag bara stänger ner allt och alla. Han lyckas ändå på något vis alltid liksom bara finnas kvar där i periferin. Inget frågade eller oroande utan bara lite lågmäld kontakt som vanligt även om jag svarar på 1 av 10 saker kanske. Bekräftar bara att han märker att jag är upprörd och hoppas jag mår bättre snart, frågar om vi ska ses men pratar om annat när vi gör det, håller med mig utan att ändå bara spä på min frustration osv. Fortsätter liksom retas som vanligt och skratta åt mina inlägg men ändå vet man att han förstår och så behöver det liksom bara inte vara mer än så. Som svar på "Hur mår du?" Räcker "Dåligt." Så jäkla skönt. Vi ska ses I morgon igen och fortsätta titta på en serie vi hittade igår. Ser så himla mycket framemot det ❤ Sedan ska jag försöka ta mig till jobbet på fredag igen.
Jag älskar verkligen att läsa om din relation till The Guy! Det ger mig hopp om att jag kanske nån gång också kan få träffa någon och ha det så där enkelt :)
 
Jag älskar verkligen att läsa om din relation till The Guy! Det ger mig hopp om att jag kanske nån gång också kan få träffa någon och ha det så där enkelt :)

Håller verkligen med. Det ger hopp om att företeelsen finns öht. Även om det i mitt fall känns som ytterligare en sån där grej som händer andra men inte mig, så är det fint att se att det faktiskt finns sånt på riktigt och inte bara på film <3
 
Håller verkligen med. Det ger hopp om att företeelsen finns öht. Även om det i mitt fall känns som ytterligare en sån där grej som händer andra men inte mig, så är det fint att se att det faktiskt finns sånt på riktigt och inte bara på film :heart

Är helt enig med dig.
Jag har helt gett upp :(
Känns rätt hopplöst här med ska jag säga, men tänker att en dag kanske det bara smäller till...
 
Jag har ibland funderat på om jag har en skylt I pannan där det står att dom ska behandla mig som skräp 😅
På 4 år har jag träffat en?! vettig kille, och det var E.
Som jag förstörde det totalt med tyvärr.
Och på mig en skylt med att jag är helt ointressant :(
Den enda person som visat intrese för mig de senaste 6åren är en 20år äldre manlig kollega som sjukskrev sig dagen efter jag tackat nej till en dejt?
 
Jag har också gett upp hoppet lite. Behöver någon som jag tycker är intressant och ger mig en utmaning, vill ha lite friktion och motstånd. Tappar intresset snabbt för en person om jag inte känner att vi kan ha stimulerande samtal. Hittar jag det är dom straight eller man, då blir de vänner istället.

Men sedan ligger väl problemet hos mig också då jag lätt blir otålig och inte tar mig tiden att lära känna de jag dejtar för att se om det jag söker hos en tjej dyker upp efter ett tag. Det försöker jag dock bli bättre på.
Just nu ligger dock allt sånt på is då jag befunnit mig i ett känslomässigt kaos länge och tänkte ta mig ur det innan jag drar in någon annan.
 
Jag tror att jag kommer att kunna träffa fina människor, men att jag aldrig kommer bli kär! Vilket känns jobbigt på något vis, känner mig bara allmänt svår på det viset.

Det trodde inte jag heller.
Men tänker att du är "nyseparerad" ? och att det inte var så kul i slutet?

Det tog mig ÅR innan jag kunde börja känna något för nån annan.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
10 544
Senast: Imna
·
Relationer Hej alla kloka bukepersoner! Undrar lite hur ni upplever det här med att bli kär? Jag har alltid haft svårt att släppa in folk och rätt...
2
Svar
22
· Visningar
2 325
Senast: Triangul
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp