Nu känner jag mig helt efter här som drar upp en överstökad diskussion igen, men fick nån reflektion kring detta som jag aldrig fick tid att skriva...
Även jag har noterat att många icke-monogama verkar inne på ickevaniljgrejer. Men måste det vara uteslutet att de kan gilla vanilj också? En av de fina sakerna med flersamhet är väl att inte en person måste uppfylla allt. Och så upplever jag det med J som jag förstått utifrån generellt snack att han är inne på olika kinky grejer. Med mig har han aldrig ens hintat om nåt annat än vanligt soft sex, eftersom han förstått att det är vad jag gillar eller kanske lämnat åt mig att ta initiativ om jag skulle vilja nåt annat (vilket jag tycker är mycket bra. att nån föreslår/försiktigt ber om något kan räcka för att det ska bli en jobbig press när man inte är helt trygg i situationen). Jag känner mig aldrig tråkig med honom (som jag annars dumt nog kan tendera att göra tyvärr), det märks att han är väldigt nöjd med hur vi har det.
Men visst, hade han skrivit "finns på DS" i sin pres hade jag ju säkert blivit avskräckt och dragit vänster på honom helt i onödan. Så man kanske ändå som vaniljare kan ge det en chans om det inte uttryckligen står "allergisk mot vanilj"?