jag känner faktiskt igen mig i de du säger.. nu har jag inte tränat så mycket för tränare då jag alltid varit skogsmänniska.. men har nu besämt mig att när jag köper ny häst nu så ska jag rida för tränare.. men är LIVRäDD!!
är livrädd för att de ska vara nån som skäller på mig om jag gör fel osv.. fast att de är därför som jag rider för denna personen.. å att jag förstör mig häst.. men jag är väligt bra på att trycka ner mig själv å då blir de att rida i skogen i stället för att rida på banan å träna.. plus att jag har så dålig fantasi på banan.. å så har jag tappat självförtroendet helt nu nästan med min förra häst pga att han hoppade åt sidan för allt å jag kastades av.. han kunde inte ens gå över bommar utan att kasta åt sidan å "kasta av" mig.. så har blivit rädd för att galoppera å rida över bommar å så fort jag rider ute så är jag rädd att hsten ska kasta sig.. (min häst var de fel på visades de sen) kanske inte är helt hur du känner men vet hur de känns när självförtroendet för ridningen har försvunnit.. har tappat all tjusning med ridningen pga att jag är så feg.
så jade känns nästan som att man är en dålig ryttare när man har dåligt självförtroende för så känner jag