Dåligt bemötande av vc eller överdriver jag

[Rosett]

Trodde det finns en regel inom vården att en personal får bara prova sticka tre ggr och går det inte då så ska de byta till en annan personal.

 

[dobbis]

Krafs? Det var ju en attityd att ha.
Att inte vilja ha studenter eller elever i vården respekteras, så bete dig.

MVH,
fd. krafs

Du missuppfattade mig, krafs var inte åt folket utan åt div "titlar" Jag är mer än gärna undervisningsmaterial om man utesluter nålar.

 

[Rosett]

Vid ett akutbesök på min förra vc var det en till person i rummet. Antagligen en student eller nåt. Jag blev aldrig tillfrågad om hon kunde sitta med. Fick bara veta att hon skulle vara med.
Orkade inte ifrågasätta plus att det var inte nåt känsligt jag var där för så lät det vara.

 

[dobbis]

Jag läste det mest som ett sätt att sammanfatta "diverse benämningar" som olika sorters praktikanter o.dyl. kan gå under. Inte som en människovärdering av de som går under dessa benämningar.

Korrekt!

 

[Enya]

Jag brukar inte vara svårstucken, men tydligen var det lite problem att sätta nål när jag gjorde viktoperationen. Det var något fel på den som satt så den fick bytas ut mitt i natten. flera olika personer försökte och bad tusen gånger om ursäkt, men lyckades inte så de fick kalla in någon från medicinavdelningen som var mer van (deras ord) och då gick det efter en stund. Mitt i natten var det och jag lät dem göra det de skulle och ville mest sova.... en sa "hon sover ju nästan", och det gjorde jag ju. De grävde inte runt så jag kände bara något stick och det gör inte ont tycker jag trots många försök. De fick testa båda armarna och vända och vrida på dem, och händerna försökte de med osv, men när de började studera mina fötter blev jag klarvaken... Försökt gärna lite till i resten av kroppen tack!

Blodprov och liknande brukar jag inte ha problem med, är så van nu faktiskt.

Blev sydd på låret en gång av läkare och gode Gud säger bara, han bemästrade konsten att snurra nål i kroppen när han skulle ge bedövning!
Att bli sydd i andra kroppsdelar gör också jävligt ont, speciellt utan bedövning när barnmorskan anser att man precis har fött barn- det är redan så bedövat av det. EH NEJ, jag lovar!

Botox gör faktiskt ont så där tycker jag att bara min läkare ska ge, hennes kollega har givit en gång men jag upplevde honom som lite hårdhänt så det är inget jag gärna gör om, det gör ont redan liksom.

Utöver grävande läkaren och barnmorskan som sydde utan bedövning så har jag aldrig stött på någon okänslig som ska sätta nål eller ta blodprov på mig. Tycker det är bra att det finns de också, de bra och vettiga ju!

 

[lizzie]

Var till vc idag för min andra dos av järn intravenöst, fick en förra veckan också. Fick vänta ett tag efter bokad tid vilket jag förstår, de har nog fullt upp även om mycket talade för motsatsen. Men sedan medan allt förbereddes stod sköterskan och pratade, med ryggen mot mig, med en annan sköterska som inte skulle vara där öhvt. Hon bara stog där och tittade i princip, kan tilläggas att jag hade henne när min nu 15 åring var bebis så hon är absolut inte någon nyanställd på introduktion eller så. Hon verkade helt enkelt inte ha något bättre för sig just då.
De stod och pratade sinsemellan om helt orelevanta privata saker och ena kollade tom sin privata mob mitt i allting. Antar jag, det pep till och jag tänkte att det var jobbet, men direkt sade hon till den andra ssk att det var bara någon ville sälja växter. Kommenterade lite förstrött att det var ju konstigt att jag fick doserna så tätt, svarade att det var för att mina värden var katastrofalt låga (hb 76 och ferritin 4) och fick ett nonchalant "Ja, man brukar ju annars få det när bara järnet är lågt" till svar.

Sedan skulle då infarten till droppet sättas, har aldrig varit några svårigheter att sticka mig förut men den här ssk kände och kände, petade och velade i en halv livstid innan hon ens började försöka. Uppenbart extremt osäker på att sticka och sätta nålar.

När hon väl stuckit höll på gröpa runt med nålen (aj) och petade och petade om och om igen. Till slut började hon äntligen koppla på droppet, medan nålen fortfarande satt uppenbart fel. Efter vad ssk sade till mig så låg den emot kärlväggen vilket gjorde att droppet slutade droppa. Hon fick därmed sitta och hålla i nålen och höll på böka och dra i den hela tiden (mer aj). Jätteskum och spänd stämning att ha någon sitta helt jäkla knäpptyst och böka med en nål i armen på en sådär. Till slut tröttnade hon tydligen på det, mumlade att "oj du börjar bli blå runt nålen" och skulle sätta i andra armen istället. Vilket hon inte lyckades med öhvt, det gjorde bara jäkligt ont. Rätt som det var tröck hon bara dit ett plåster och gick utan ett ord. Så där låg jag som ett jäkla frågetecken och undrade vad fasen som hände.


Till slut kom en helt annan ssk in, allmänt sur redan när hon kom in och mumlade något om att hon skulle sätta infarten. Jag försökte prata om den tidigare ssk fumlande med stickandet men fick snäsiga svar som att det berodde på "min dagsform" jag hade "ätit och druckit för dåligt" och "det var faktiskt skillnad på att sätta en infart och bara ta prover." Jag råkade ju påpeka att det brukar aldrig vara några problem, men det fick jag tydligen inte göra Svarade att jag är uska, jag vet. Och fick ett "Ja men då kan ju du sticka själv då!" Vilket jag också var nära att göra, det hade nog gått bättre.

Fick även ett riktigt snäsigt "vi är faktiskt inga robotar!" när jag sade att jag hade ett telefonmöte kl 11 eftersom jag var beräknad att vara klar då. Fick försöka få tag i af via chat och boka om vilket löste sig tack och lov. Men hann ändå ringa och jag ville inte svara med den otrevliga ssk i rummet.


Även denna ssk höll på krånga i en evighet och jag sade att hon kunde ju sätta den i handen istället. Fick återigen ett snäsigt och otrevligt "ja om jag nu får det!" till svar. Jag kan lätt peka ut flera lämpliga ställen att sätta det på nu när jag sitter i soffan, men hon kunde inte hitta något. Hon fortsatte böka med armen och lyckades trots allt till slut. Efter att flertalet gånger tjatat om att jag skulle boka om tiden istället. Jag hade då halva dosen järn kvar och kände fasen inte för att boka om och börja om med allt igen. Ville ju få det klart vilket det TILL SLUT också blev.

Jag skrev ner namnen på alla och överväger att göra en anmälan på alltihop.

Jag tycker det låter som om du både fått ett dåligt bemötande och fått en smärre vårdskada.

Jag tycker du ska kontakt med Patientnämnden i din Region för att rådfråga dem. Patientnämnderna ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Så där borde du få tips på om det är så att det finns fog för anmälan eller inte.

/Lizzie

 

[Solis]

Jag blir mörkrädd av hur vårdpersonal kan bete sig. Inte bara av det jag läst i tråden utan har själv många dåliga erfarenheter av vårdpersonal. Bl.a. händelser som varit olagliga. Men det åtgärdas aldrig.

Nej, som patient är man rättslös, tyvärr.
Det man kan göra är att anmäla till LÖF. Jag har gjort det 2 ggr och fått ersättning båda gångerna. Ska dra igång en tredje anmälan nu.

 

[_Elly_]

Bemötandet gör så mycket i såna situationer. Jag har varit med om att blodprov/infart tagit tid men då har jag mestadels blivit bemött i trevlig ton där vi "skojat bort det hela". Frustrerande för alla parter när det är svårt att få till. Hade jag blivit bemött som om jag var ett problem... Det hade snabbt utvecklats till rädsla som hade försvårat nästa tillfälle ännu mer.

 

[Mirre]

Bemötandet gör så mycket i såna situationer. Jag har varit med om att blodprov/infart tagit tid men då har jag mestadels blivit bemött i trevlig ton där vi "skojat bort det hela". Frustrerande för alla parter när det är svårt att få till. Hade jag blivit bemött som om jag var ett problem... Det hade snabbt utvecklats till rädsla som hade försvårat nästa tillfälle ännu mer.

Ja och där personalen nästan tjatar på en att boka om tiden. Snacka om att känna sig som en belastning.

 

[Mirre]

Nej, som patient är man rättslös, tyvärr.
Det man kan göra är att anmäla till LÖF. Jag har gjort det 2 ggr och fått ersättning båda gångerna. Ska dra igång en tredje anmälan nu.

Har dock inte någon skada som känns av nu efteråt. Det ser lite udda ut förstås men känner ingenting av det.

 

[MJLee]

Jag skulle skriva till chefen och påpeka bemötandet. Att anmäla är nog ingen idé.

 

[FannyN]

Som sjuksköterska så anser jag att det är otroligt dåligt att inte sätta patienten i centrum. Att småprata med kollega och gräva runt i patienten är illa. Tråkigt att det är på det sättet när vi numera hela tiden pratar om att allt handlar om alliansbildande med patienter för omvårdnadspersonalen.

 

[Rosett]

Nej, som patient är man rättslös, tyvärr.
Det man kan göra är att anmäla till LÖF. Jag har gjort det 2 ggr och fått ersättning båda gångerna. Ska dra igång en tredje anmälan nu.

Jag har också anmält till LÖF men de har inte tilldelat det nån handläggare än. Jag hade ingen aning om att man kunde göra det förrän nu i vår.
Psykiatrin har feldiagnosticerat mig med massor av olika diagnoser i mer än 15 år trots att jag sökte hjälp med extremt tydliga ptsd-symtom. Tyvärr är det väl kanske preskriberat men de gjorde en miss igen för två år sen då de kom fram till att jag har ptsd men inte skrev in det i diagnoslistan.

Så jag gick i två år och trodde att jag hade diagnosen medans de jag träffade inom psyk trodde annat. En psykolog har skrivit om mig, ungefär såhär: ”själv säger hon att hon har ptsd”.
Då hade psykologen innan utrett mig och skrivit bara i journaltexten att jag har ptsd. Nästa psykolog läste inte den psykologens anteckningar, uppenbarligen.
Så jag fick göra om utredningen i år eftersom de ansåg att jag kunde ha blivit frisk. Har haft ptsd sen 2001 bara, tror inte jag blir frisk så spontant.
Vill du berätta mer om dina anmälningar? Ta det på pm om du inte vill skriva öppet om det.

 

[Solis]

Har dock inte någon skada som känns av nu efteråt. Det ser lite udda ut förstås men känner ingenting av det.

Det är bra.
Om jag varit du hade jag antingen vänt mig direkt till mottagningen ifråga. Eller skickat brev till dem via Patientnämnden. Vilket som nu känns bäst.

 

[Murphy]

Jag läste det mest som ett sätt att sammanfatta "diverse benämningar" som olika sorters praktikanter o.dyl. kan gå under. Inte som en människovärdering av de som går under dessa benämningar.

Du missuppfattade mig, krafs var inte åt folket utan åt div "titlar" Jag är mer än gärna undervisningsmaterial om man utesluter nålar.

Flera har uppfattat "krafs" med en negativ klang. Skulle "krafs" omvänt fungera för att beskriva patientgrupper?

Sen verkar ju också folk ha någon bild av studenter i vården som att det är 16-åringar på en veckas prao från gymnasiet eller något. Man har ju kommit långt i utbildningen för att hamna i en sådan situation med patienter. Ofta är det ju också folk som vidareutbildar sig och redan är exempelvis ssk i grunden.

Sist jag var hos läkaren (specialist) hade denne en student med. Studenten var i uppskattningsvis 50-årsåldern och hade varit ssk hela livet men vidareutbildade sig nu inom det här specifika ämnet. Att en sådan person inte skulle få ta ett blodprov för att det står student eller liknande på namnskylten blir ju löjligt

Yeah, lärande i vårdmiljö finns på många nivåer av krafs.
Pryo, prao, LIA, VFU, AT, ST, auskultation, hospitering, randning... etc
En praktikant/bredvidgående kan vara läkare från annan specialitet/spec. ssk på VFU/verksamhetschef ute på golvet/beslutsfattande politiker/Yasmin & Anders från 8b eller någon helt annan som vill lära sig något om hur just den vården fungerar. Det är skillnad på olika.

Att avfärda hela VILpaketet och annan kompetensutveckling som "krafs" kan också uppfattas som något utav ett bildningsförakt. Självklart är det positivt att vistas i miljöer av lärande! Att nyttja sin rätt till integritet som patient kan ske med bonnhyfs bättre än en fnysning åt alla i vården som går i skola.

 

[Solis]

Jag har också anmält till LÖF men de har inte tilldelat det nån handläggare än. Jag hade ingen aning om att man kunde göra det förrän nu i vår.
Psykiatrin har feldiagnosticerat mig med massor av olika diagnoser i mer än 15 år trots att jag sökte hjälp med extremt tydliga ptsd-symtom. Tyvärr är det väl kanske preskriberat men de gjorde en miss igen för två år sen då de kom fram till att jag har ptsd men inte skrev in det i diagnoslistan.

Så jag gick i två år och trodde att jag hade diagnosen medans de jag träffade inom psyk trodde annat. En psykolog har skrivit om mig, ungefär såhär: ”själv säger hon att hon har ptsd”.
Då hade psykologen innan utrett mig och skrivit bara i journaltexten att jag har ptsd. Nästa psykolog läste inte den psykologens anteckningar, uppenbarligen.
Så jag fick göra om utredningen i år eftersom de ansåg att jag kunde ha blivit frisk. Har haft ptsd sen 2001 bara, tror inte jag blir frisk så spontant.
Vill du berätta mer om dina anmälningar? Ta det på pm om du inte vill skriva öppet om det.

Har skickat PM till dig

 

[Keb71]

Jag har varit blodgivare i en herrans massa år (över 50 tappningar) och även gett plasma då och då.
Har kärl i armvecken som ger personalen stjärnögon men vid en plasmagivning blev det något läckage och jag fick ett rejält blåmärke som bredde ut sig efteråt.
Dagen efter kontaktade jag blodcentralen och berättade vad som hänt och de bad mig komma in på stående fot.
Fick träffa läkare från hematologen som kollade på det och behövde bara skriva under den av hen förberedda patientskadeanmälan och så fick jag (en i mitt tycke ganska rejäl) ersättning faktiskt!
Uppenbarligen funkar det väldigt olika på olika ställen!
De som jobbar på blodcentralen här är jättebra på att sticka och blir ibland kallade till andra avdelningar när de har svårstuckna patienter

 

[MiaMia]

Flera har uppfattat "krafs" med en negativ klang. Skulle "krafs" omvänt fungera för att beskriva patientgrupper?


Yeah, lärande i vårdmiljö finns på många nivåer av krafs.
Pryo, prao, LIA, VFU, AT, ST, auskultation, hospitering, randning... etc
En praktikant/bredvidgående kan vara läkare från annan specialitet/spec. ssk på VFU/verksamhetschef ute på golvet/beslutsfattande politiker/Yasmin & Anders från 8b eller någon helt annan som vill lära sig något om hur just den vården fungerar. Det är skillnad på olika.

Att avfärda hela VILpaketet och annan kompetensutveckling som "krafs" kan också uppfattas som något utav ett bildningsförakt. Självklart är det positivt att vistas i miljöer av lärande! Att nyttja sin rätt till integritet som patient kan ske med bonnhyfs bättre än en fnysning åt alla i vården som går i skola.

Som sagt så läste jag det som att notifikationen på skyltarna var det som benämndes krafs.
De flesta är kapabla att skilja på hur en värderar personerna i utbildning, utbildningens värde respektive värderingen av själva titulaturen. Så jag ser inte direkt att en kan presumera dessa bakomliggande värderingar mot personal resp. bildning utifrån det ordvalet i den kontexten.

Eftersom floran av benämningar och förkortningar inte är helt bekant och genomskinlig för patienten tycker jag det är rimligt att använda ett sammanfattande uttryck som till innebörden motsvarar "allt vad det kan stå på skyltarna" eller något liknande. Det behöver inte indikera något mer än bristande ork att sätta sig in i terminologin.

Den koppling som jag gjorde var att "krafs" i denna användning har betydelsen 'det skrivna' (jfr 'krafsa ner något'=skriva), alltså inte betydelsen småskräp och jox. Se betydelse 2 resp. 3 i SAOB. Tolkar också @dobbis förtydligande som att det var i den betydelsen hon menade att använda ordet?

 

[Rosett]

Jag har varit blodgivare i en herrans massa år (över 50 tappningar) och även gett plasma då och då.
Har kärl i armvecken som ger personalen stjärnögon men vid en plasmagivning blev det något läckage och jag fick ett rejält blåmärke som bredde ut sig efteråt.
Dagen efter kontaktade jag blodcentralen och berättade vad som hänt och de bad mig komma in på stående fot.
Fick träffa läkare från hematologen som kollade på det och behövde bara skriva under den av hen förberedda patientskadeanmälan och så fick jag (en i mitt tycke ganska rejäl) ersättning faktiskt!
Uppenbarligen funkar det väldigt olika på olika ställen!
De som jobbar på blodcentralen här är jättebra på att sticka och blir ibland kallade till andra avdelningar när de har svårstuckna patienter

Men va? Är det inte normalt att få blåmärken när de sticker i kärl? Jag har fått det några gånger vid blodprov men tänkt att det hör till.
Bra att du fick ersättning.