Dagboksinläggsrubrik

Jag är uppgiven. Försöker inget längre.

Jag har åter kontakt med vårdteamet. Men jag upplever inte att jag får någon hjälp. Inget blir bättre.

På fredag är det tänkt att jag ska sövas för provtagning. Det kommer inte att fungera för jag får knappt något stöd alls efteråt.

Jag klarar inte av att vara i närheten av provtagna människor och nu ska jag själv vara den provtagna. Jag är lovad lugnande när jag vaknar efter narkosen, men tvivlar ändå på att jag kommer att klara det.

I måndags fick jag samåka med en provtagen människa. Jag hade helt sjuk ångest och började till slut att gråta och slå mig själv i ansiktet med mobilen. Det blev inga märken av slagen så det finns inga bevis på att jag har slagit mig själv.

Vården tycker att jag även i fortsättningen ska åka med provtagna människor. När jag inte klarar det så blir jag ställd på gatan. Vården verkar tycka att jag är en trotsig 3-åring när jag sätter mig ner och gråter för att det är en samåkning. De ser inte att jag inte kan. Att jag är oförmögen att klara det kravet.

På fredag är det tänkt att jag ska klara mig ensam efter provtagningen, med bara lite lugnande. Ingen hjälp eller stöd på kvällen och natten. Och psykakuten kan heller inte hjälpa. För jag kan inte ta mig dit eller hem när jag måste samåka. Jag är skitstressad över att jag nu inte ens har akuten att vända mig till.

Jag är skiträdd.

Idag har jag legat på soffan eller i sängen hela dagen. Orkar inte ens försöka med något längre. För det är ingen idé.

Ringde vårdteamet i hopp om att få hjälp och stöd, men det blev ingen skillnad.

Och melatoninet är slut.

 

[Alexandra_W]

Om du tycker melatoninet hjälpte kan du väl ta ut det på ditt recept? Om du ber en vän om skjuts kan du kanske handla samtidigt.

Det är höga krav för att få ensamåkning beviljad så se det inte som riktat mot dig personligen utan som regelverket. Kanske kan du ta lugnande innan samåkning i värsta fall?

 

[Wille]

Om du tycker melatoninet hjälpte kan du väl ta ut det på ditt recept? Om du ber en vän om skjuts kan du kanske handla samtidigt.

Det är höga krav för att få ensamåkning beviljad så se det inte som riktat mot dig personligen utan som regelverket. Kanske kan du ta lugnande innan samåkning i värsta fall?

Jag har ingen att fråga om skjuts. Och så är det kostnad för melatoninet jag är rädd för. Fick ju extra kostnader den här veckan p.g.a. sjukhusinläggning.

Jag tror inte alls att lugnande kommer att fungera vid samåkning. Det tar f.ö. också minst två timmar att få effekt av alimemazin. Jag kommer helt enkelt aldrig att kunna få hjälp av akutpsyk. Det gör mig ångestfylld bara det. Att vara helt ensam utan möjlighet att få hjälp.

 

[Wille]

Kan man f.ö. få psykos av att ha ångest och stress hela tiden?

 

[Alexandra_W]

Jag har ingen att fråga om skjuts. Och så är det kostnad för melatoninet jag är rädd för. Fick ju extra kostnader den här veckan p.g.a. sjukhusinläggning.

Jag tror inte alls att lugnande kommer att fungera vid samåkning. Det tar f.ö. också minst två timmar att få effekt av alimemazin. Jag kommer helt enkelt aldrig att kunna få hjälp av akutpsyk. Det gör mig ångestfylld bara det. Att vara helt ensam utan möjlighet att få hjälp.

Du kan väl fråga vännen du lånade bil av. Som var med när du köpte bil.

Då får du välja vilket som är värst, ingen melatonin eller kostnaden för det?

Och ledsen om jag låter elak nu, det är inte menat elakt. Men du är inte ensam och utan möjlighet till hjälp. Men du fokuserar helt galet kring hjälpen. Hjälpen är inte att en hel omvärld anpassar sig efter dina fobier. Tyvärr. Ta istället hjälpen som finns att vidga din värld igen. För just nu tillåter du den att krympa i rasande fart genom att "mata" fobierna och det dyker upp mer och mer saker som krymper din värld

 

[sweep]

Varför kan du inte vara i närheten av en människa med plåster? Vad är du rädd för?

Ring socialtjänsten på måndag och se vad dom kan hjälpa dig med. Där kan det finnas hjälp att få.

 

[clementine]

Hur kan du reagera på att det är "provtagna människor" i din närhet? Människor tar prover hela tiden, du har säkert träffat nyligen provtagna personer i t ex. matbutiken. Det låter inte realistiskt att du reagerar på detta.

 

[Wille]

Du kan väl fråga vännen du lånade bil av. Som var med när du köpte bil.

Då får du välja vilket som är värst, ingen melatonin eller kostnaden för det?

Och ledsen om jag låter elak nu, det är inte menat elakt. Men du är inte ensam och utan möjlighet till hjälp. Men du fokuserar helt galet kring hjälpen. Hjälpen är inte att en hel omvärld anpassar sig efter dina fobier. Tyvärr. Ta istället hjälpen som finns att vidga din värld igen. För just nu tillåter du den att krympa i rasande fart genom att "mata" fobierna och ser dyker upp mer och mer saker som krymper din värld

Är jag ensam hemma så är jag ju ensam. Och nej, jag får ju ingen hjälp. För jag KAN INTE samåka med provtagen människa. Helt omöjligt. Jag utsätter mig inte för den ångesten en gång till. Det var fruktansvärt.

Kostnaden för melatonin stressar mig sjukt mycket.

Och jag tänker inte fråga vännen om skjuts. Hon kan ju inte passa upp på mig hela tiden.

 

[Fjordfrälst]

Kan man f.ö. få psykos av att ha ångest och stress hela tiden?

Inte av ångest och stress (fast det är väldigt jobbigt för kroppen att hela tiden vara uppe i varv) men psykos kan uppstå om man inte sover tillräckligt relaterat till de problemen.

 

[Wille]

Varför kan du inte vara i närheten av en människa med plåster? Vad är du rädd för?

Ring socialtjänsten på måndag och se vad dom kan hjälpa dig med. Där kan det finnas hjälp att få.

Det går inte att förklara vad jag är rädd för.

Jag behöver någon som ringer åt mig i så fall för jag orkar inte själv. Borde ringa fk också men orkar inte det heller.

Hur kan du reagera på att det är "provtagna människor" i din närhet? Människor tar prover hela tiden, du har säkert träffat nyligen provtagna personer i t ex. matbutiken. Det låter inte realistiskt att du reagerar på detta.

Fobier är inte realistiska. Jag är hyfsat intelligent men har exakt noll hjälp av det i det här läget.

 

[Alexandra_W]

Är jag ensam hemma så är jag ju ensam. Och nej, jag får ju ingen hjälp. För jag KAN INTE samåka med provtagen människa. Helt omöjligt. Jag utsätter mig inte för den ångesten en gång till. Det var fruktansvärt.

Kostnaden för melatonin stressar mig sjukt mycket.

Och jag tänker inte fråga vännen om skjuts. Hon kan ju inte passa upp på mig hela tiden.

Men varför åkte du inte till Ica och apoteket igår då? Jag menar om det är viktigt och du inte vill be om hjälp

Släpp melatoninet då, så slipper du utgiften. Jag förstår dock inte riktigt det med provtagna människor. Hur vet du de är provtagna? Frågar du? Eller är det plåstret? För det kan ju tyvärr finnas provtagna människor eller människor med plåster överallt. Hur har det fungerat med sjukresorna tidigare? Det blir ju helt omöjligt att undvika

Men bara för att visa hur fel du har att du är ensam osv - du kan be din vän eller en granne om skjuts till psykakuten om det behövs. Att du inte VILL det betyder inte att möjligheten inte finns. Du är INTE ensam. Du är INTE utan hjälp. Även om jag förstår det känns så.

 

[Alexandra_W]

Det går inte att förklara vad jag är rädd för.

Jag behöver någon som ringer åt mig i så fall för jag orkar inte själv. Borde ringa fk också men orkar inte det heller.

Fobier är inte realistiska. Jag är hyfsat intelligent men har exakt noll hjälp av det i det här läget.

Om någon ringer åt dig så ringer de upp dig så du behöver ändå prata med dem och förklara. Orkar du det?

 

[Motacilla]

Vill inte verka okänslig men hur vet du att personen/-erna du åker med nyss har tagit prover?

De kan väl ha vilket vårdbehov som helst som INTE omfattar några som helst prover.

 

[clementine]

Fobier är inte realistiska. Jag är hyfsat intelligent men har exakt noll hjälp av det i det här läget.

Jag är medveten om att fobier inte är realistiska. Menar du att du inte kan ha mänsklig kontakt över huvudtaget, för att du inte med säkerhet vet vem som genomgått en provtagning i närtid?

 

[Wille]

Men varför åkte du inte till Ica och apoteket igår då? Jag menar om det är viktigt och du inte vill be om hjälp

Släpp melatoninet då, så slipper du utgiften. Jag förstår dock inte riktigt det med provtagna människor. Hur vet du de är provtagna? Frågar du? Eller är det plåstret? För det kan ju tyvärr finnas provtagna människor eller människor med plåster överallt. Hur har det fungerat med sjukresorna tidigare? Det blir ju helt omöjligt att undvika

Men bara för att visa hur fel du har att du är ensam osv - du kan be din vän eller en granne om skjuts till psykakuten om det behövs. Att du inte VILL det betyder inte att möjligheten inte finns. Du är INTE ensam. Du är INTE utan hjälp. Även om jag förstår det känns så.

Jag var till Ica igår. Boendestöd skjutsade när vi ändå åkte och röstade. Satte på mig skygglapparna och köpte bara bananer. Men ville ha tröstgodis idag. Apoteket glömde jag igår. Tror också det kan ha varit lunchstängt när vi var ute.

Jag reagerar på plåstret.

Grannen säger ofta nej, när jag ber om hjälp. Så jag vågar sällan fråga. På nätterna har hon inte telefonen så hon hör den. Vännen bort 40 minuter bort. Och hon har heller ingen skyldighet att hjälpa mig.

Det är mest sena kvällar och nätter jag har kris.

Om någon ringer åt dig så ringer de upp dig så du behöver ändå prata med dem och förklara. Orkar du det?

Vet inte. Kanske.

Jag är medveten om att fobier inte är realistiska. Menar du att du inte kan ha mänsklig kontakt över huvudtaget, för att du inte med säkerhet vet vem som genomgått en provtagning i närtid?

Jag reagerar på plåstret.

 

[Wille]

För övrigt - vad skulle socialtjänsten kunna göra?

 

[Alexandra_W]

@Wille
Men varför har det här med plåster blivit ett problem? Du har ju varit inlagd på avdelning, du har besökt vårdcentral osv. Där kryllar det av provtagna människor. Med och utan plåster. De finns på ica och på posten och på gatan och... Varför har det blivit ett problem nu?

Nej vännen har ingen skyldighet att hjälpa dig. Men jag lovar att en vän åker 40 min utan problem för att skjutsa till akuten om det krävs.

För igen, det är ingen hjälp att omvärlden anpassar sig efter dina fobier. Tyvärr.

 

[Wille]

@Wille
Men varför har det här med plåster blivit ett problem? Du har ju varit inlagd på avdelning, du har besökt vårdcentral osv. Där kryllar det av provtagna människor. Med och utan plåster. De finns på ica och på posten och på gatan och... Varför har det blivit ett problem nu?

Nej vännen har ingen skyldighet att hjälpa dig. Men jag lovar att en vän åker 40 min utan problem för att skjutsa till akuten om det krävs.

För igen, det är ingen hjälp att omvärlden anpassar sig efter dina fobier. Tyvärr.

Jag får alltid mycket ångest när jag ser folk med plåster. Särskilt vid samåkning och jag inte kan fly.

Det är heller ingen hjälp att utsätta mig för en massa stress och ångest. För jag kraschar. Men det kanske är normalt att gråta av ångest och misshandla sig själv? Jag tänker inte utsätta mig för det igen.

 

[Alexandra_W]

För övrigt - vad skulle socialtjänsten kunna göra?

Annan kommun men bra beskrivet

https://www.sodertalje.se/omsorg-oc...mer bland annat,kunna erbjuda dig rätt insats.

 

[sweep]

För övrigt - vad skulle socialtjänsten kunna göra?

https://www.socialstyrelsen.se/glob...tikelkatalog/ovrigt/2007-114-49_200711429.pdf