Jag vet flera i riskgrupp som inte känner sig redo att dö, och jag tänker inte riskera dem för en blöt natt på Stureplan (även om jag innerligt älskar just sådana). Det är ingen annans uppdrag att bestämma vems liv som är värt, och inte. Det finns bevisligen många sätt att upprätthålla stora delar av samhället utan att trängas runt. Jag tycker att det är lite väl stora växlar du drar i när du menar att barn får sin skolgång förstörd och kommer bli kriminella. Om vi nu ska prata risker statistiskt så tror jag inte att just den ligger på topp.
EDIT: Lägger till att jag förstod nu att du främst pratade om åtgärder utomlands. De har jag inte riktigt någon uppfattning eller åsikt om.
Och på ett sätt delvis kl:
Den här diskussionen handlar ju mer om ifall Sverige också ska ha total nedstängning av samhället.
Precis som du la till i ditt inlägg så ser man ju resultat utomlands där de svagare grupperna i olika länder får en betydligt svagare position i samhället, det har pratats om att man gått tillbaka flera år i utvecklingen i vissa länder. Tex i arbetet med att få flickor att gå i skolan i stället för att giftas bort och föda barn. Den biten är raserad. I samma länder får många fattiga barn stanna hemma från skolan, vilket onekligen leder till många fattiga människor utan utbildning som inte kan försörja sig som vuxna. Detta i länder som har relativt få äldre människor, som ju är de med allra störst risk att dö. Man ser förebyggande sjukvårdsarbete gå förlorad, livsviktigt arbete för utsatta grupper. Och mycket annat lika hemskt. Detta i fattigare länder.
I länder som mer är lika våra ser man tex i Storbritannien hur nedstängningen av skolan har påverkat många barn väldigt negativt, de har tappat för mycket. Det har rapporterats, minns inte från vilket land, att självmorden har ökat i år. Även psykisk ohälsa har ökat, ett hårt tryck för att få sådan vård. Samtidigt har all förebyggande vård legat nere under lång tid, så man ställer sig frågan, hur många riskerar cancer nu som, om man hade haft screening, hade upptäckt i tid?
I Sverige ställer vi oss samma fråga om screeningen, till viss del har den inte varit igång, det har funnits läkare som varnat för det, med rätta! Här finns ocks rapporter om hur folk mått det här året. Hur mycket har självmord ökat? Psykisk ohälsa? Hur ska vården kunna ta hand om alla som behöver hjälp när psyk redan tidigare inte hade tid för alla som var i behov av hjälp? Arbetsförmedlingen som gjort av med 4500 medarbetare lagom till pandemins och arbetslöshetens intågande, gissa vem som är de som lider mest när så många är arbetslösa. Vårdskulden är ju en viktig fråga. Jag som behöver annan sjukvård än covid-vård.... gissa OM jag ber en bön varje gång jag får en tid att den inte ska avbokas pga pandemin! Och den SORG varje gång det sker!Jodå, jag förstår, men blir så besviken, tyvärr är det ju inte alltid de festande, de som inte håller avstånd som blir sjuka i covid, utan de smittar bara vidare någon, som sedan hamnar på sjukhus och gör hela sjukvården skör. Det gör mig ledsen, för min egen skull, och för att jag vet att det finns andra som också är i stort behov av sjukvård som skjuts upp!
Det finns så många risker med att ha en total nedstängning av samhället, att man måste fundera noga på om vinsten är värd det. Och det tycker jag inte. Konsekvenserna för så många många människor är långtgående vid en nedstängning jämfört vid att försöka göra som vi i Sverige gör, lite halvt om halvt. Och inte hade det varit så höga siffror på dödligheten här om människor faktiskt hade följt råden bättre. Att göra det man måste. Och inte mer än så.