Jag har sett den och har tack och lov klarat mig från biverkningar där. Smärtstillande verkar funka ganska rakt över men i övrigt är det lite lotteri.Helt OT, men jag blir fruktansvärt dålig av Ipren... Kolla DEN biverkningslistan...
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jag har sett den och har tack och lov klarat mig från biverkningar där. Smärtstillande verkar funka ganska rakt över men i övrigt är det lite lotteri.Helt OT, men jag blir fruktansvärt dålig av Ipren... Kolla DEN biverkningslistan...
Jag tycker nog att du läser det citerade annorlunda, än vad jag gjorde.Ska vi då strunta i att ge folk som behöver sjukhusvård pga Covid? Det spelar liksom ingen roll hur mycket större risken är för de allra flesta att dö i en trafikolycka. Vårdapparaten kommer ändå gå omkull illa kvickt om vi inte gör vad vi kan för att bromsa smittan.
Eftersom jag har en livslång skada efter en virusinfektion, så vet jag att det är långt ifrån unikt att, att infektioner ger livslånga skador.Dessutom så kan man inte räkna faran i antalet dödsfall. Det har ju visat sig att flera får långdragna symptom som iaf hittills inte har löst sig. Och vi vet inte vad det ger i förlängningen.
Men vi kan inte dra raka paralleller med spanska sjukan heller, det blir lika snett som att dra det rakt av med digerdöden. Dagens sjukvård fanns inte då, antibiotika fanns inte då. Lunginflammation ska visst ha varit en vanlig dödsorsak i och med spanska sjukan.Jag tycker nog att du läser det citerade annorlunda, än vad jag gjorde.
I min läsning, så betyder " Det vore fantastiskt om vi inte förstörde våra samhällen pga rädslan för COVID", sådant som att barn inte får utbildning, eller att normalscreening för olika cancerformer ställs in, att tuffa lockdowns drabbar samhällsekonomin hårt, att psykisk ohälsa, misshandel inom familjen ökar p.g.a. lockdowns och restriktioner, med flera baksidor med oproportionell rädsla.
Det är fortfarande så, att Covid-19, om man ska jämföra med 1900-talets pandemier, befinner sig närmare Hongkong-influensan och Asiaten, avseende antal döda, än vad den ens är i närheten av Spanska sjukan.
Ja, vi har inte facit än, inte på långa när, men vi är någonstans i "mitten", och kanske (det vet vi inte riktigt) har vi t.o.m. passerat "mitten".
Vi ser dessutom ljuset i tunneln, eftersom samhället mycket snart (hög sannolikhet) kommer att påbörja vaccinering.
Självklart så ska kurvan plattas ut, så att sjukvården hinner med på ett rimligt sätt, men det verkar som att mentalitetn, där inte ett enda dödsfall är acceptabelt, och där det ibland görs jämförelser med digerdöden är olämpligt, och ogenomtänkt.
Det tar så kort tid, att riva ner saker, och så lång tid att återuppbygga.
De åtgärder som görs, måste vara balanserade och väl genomtänkta, för att göra maximal nytta, med minimal skada.
Vem är det som bagatelliserar menar du?Att bagatellisera Covid-19 i detta läge när det tagit fart igen och vården drar efter andan kan jämställas med Trump's "It will go away". Maken till ignorans har sällan skådats.
Var och en behöver ta sitt förbannade ansvar.
Man måste ha lite proportioner.Men vi kan inte dra raka paralleller med spanska sjukan heller, det blir lika snett som att dra det rakt av med digerdöden. Dagens sjukvård fanns inte då, antibiotika fanns inte då. Lunginflammation ska visst ha varit en vanlig dödsorsak i och med spanska sjukan.
Det intressanta om man nu ska prata om spanska sjukan är just att första världskriget var över och fler var i rörelse och spred sjukdomen snabbare. Ett utbrott i Norrland hade trolig start kring en marknad. Något som kan jämföras är då spridningen. Det finns ju orsak till att vi ska undvika resor och att träffas i större samlingar.
Jag håller med om att det får konsekvenser och tycker inte heller om att tex. screening ställs in, eller att våld i relationer ökar. Men vi har inte heller oändliga resurser inom sjukvården och då talar jag inte enbart om ekonomiska resurser. Vi måste ju begränsa så gott vi kan och försöka stoppa andra samhällsproblem parallellt.
Det där tycker jag är intressant, och viktigt.Jag vet inte, och tänker att man måste börja med att bestämma vad man menar med "i Covid". Att Covid varit enda bidragande orsaken, att det fanns flera andra sjukdomar och Covid tippar över kanten?
Samtidigt kommer beskedet att "Grundskola inför distansundervisning på grund av smitta" (Helsingborg).
Grundskolorna har väl hittills varit rätt förskonade från distansundervisning vad jag förstått.
Så vad menar du? Att olika åldrar har olika värde?Man måste ha lite proportioner.
Spanska sjukan dödade mest unga människor. Covid-19 gör inte det.
Jag kommer väl ihåg Hongkong-influensan, 1972. Den hade globalt liknande dödstal som Covid-19 i absoluta tal.Det anser jag faktiskt att du gör. De allra flesta överlever covid ja. Men antalet som behöver få sjukhusvård för covid är större. Vilka värre influensor är det vi pratar om som har haft samma effekt i nutid i Sverige?
Det är antalet som vi anser ska få sjukhusvård som är större, därför att vi har en sjukvårdsapparat som kan hantera fler sjukdomar.Det anser jag faktiskt att du gör. De allra flesta överlever covid ja. Men antalet som behöver få sjukhusvård för covid är större. Vilka värre influensor är det vi pratar om som har haft samma effekt i nutid i Sverige?
Naturligtvis ska vi följa rekommendationer, som är till för att bromsa smittspridning.Jag är inte rädd för att själv dö i Covid-19. Även om jag nog kan ligga pyrt på det med trasslig andning sedan ett år tillbaka.
Jag känner folk som jobbar i vården. Jag är rädd för att hela vårt samhälle kommer vara byggt på lerfötter om inte vården får hämta andan. Resurserna är hårt spända som de är, det behövs inte mer. Vi måste bromsa smittan. Ju mer smittspridning, desto fler som behöver sjukhusvård.
Så vad menar du? Att olika åldrar har olika värde?
Jag menar inte att det är en tävlan om vilken som är farligast. Men att covid är farlig och bör tas på allvar. Jag tycker inte det spelar någon roll om det drabbade flest 20-40 åringar för 100 år sedan. Idag är 2020. Vi vet heller inte hur många av de 20-40 åringar som överlevt om de kunnat fått dagens behandling för lunginflammation eller dagens sjukvård.
Om vi kan lära något från då är smittspridningen. Det fanns även då en avsaknad av förståelse för allvaret. Hur många färre hade dött om man jobbat för att begränsa den tidigare?
Jag tycker nog att du läser det citerade annorlunda, än vad jag gjorde.
I min läsning, så betyder " Det vore fantastiskt om vi inte förstörde våra samhällen pga rädslan för COVID", sådant som att barn inte får utbildning, eller att normalscreening för olika cancerformer ställs in, att tuffa lockdowns drabbar samhällsekonomin hårt, att psykisk ohälsa, misshandel inom familjen ökar p.g.a. lockdowns och restriktioner, med flera baksidor med oproportionell rädsla.
Det är fortfarande så, att Covid-19, om man ska jämföra med 1900-talets pandemier, befinner sig närmare Hongkong-influensan och Asiaten, avseende antal döda, än vad den ens är i närheten av Spanska sjukan.
Ja, vi har inte facit än, inte på långa när, men vi är någonstans i "mitten", och kanske (det vet vi inte riktigt) har vi t.o.m. passerat "mitten".
Vi ser dessutom ljuset i tunneln, eftersom samhället mycket snart (hög sannolikhet) kommer att påbörja vaccinering.
Självklart så ska kurvan plattas ut, så att sjukvården hinner med på ett rimligt sätt, men det verkar som att mentalitetn, där inte ett enda dödsfall är acceptabelt, och där det ibland görs jämförelser med digerdöden är olämpligt, och ogenomtänkt.
Det tar så kort tid, att riva ner saker, och så lång tid att återuppbygga.
De åtgärder som görs, måste vara balanserade och väl genomtänkta, för att göra maximal nytta, med minimal skada.
Man ska inte ställa grupper mot varandra men dagens situation på många ställen i världen är att man får typ 100 85 åringar att överleva och att 1000 barn får sin skolgång förstörd och därmed hela sin framtid. Det är något man måste ta med i beräkningen.Så vad menar du? Att olika åldrar har olika värde?
Jag menar inte att det är en tävlan om vilken som är farligast. Men att covid är farlig och bör tas på allvar. Jag tycker inte det spelar någon roll om det drabbade flest 20-40 åringar för 100 år sedan. Idag är 2020. Vi vet heller inte hur många av de 20-40 åringar som överlevt om de kunnat fått dagens behandling för lunginflammation eller dagens sjukvård.
Om vi kan lära något från då är smittspridningen. Det fanns även då en avsaknad av förståelse för allvaret. Hur många färre hade dött om man jobbat för att begränsa den tidigare?
Man ska inte ställa grupper mot varandra men dagens situation på många ställen i världen är att man får typ 100 85 åringar att överleva och att 1000 barn får sin skolgång förstörd och därmed hela sin framtid. Det är något man måste ta med i beräkningen.
Det jag har problem med i debatten om den här epidemin är att den är så ensidig på antal döda att man totalt missar den sociala katastrof som byggs upp runt om i världen som kommer påverka människor i generationer framåt. Är verkligen min högt älskade 98 åriga släkting som är färdig med livet (henoms egna ord) mer värld än att ett antal unga hamnar i arbetslöshet och eventuellt kriminalitet när de blir vuxna?
Helt korrekt. Den viktiga detaljen missade jag att klargöra i mitt inläggTrots att man stirrar ensidigt på antal döda - så missar man att optimera på antal döda, eftersom offer skördas i större utsträckning från restriktionerna än i sjukdomen COVID-19. Det är en balansgång, men den ligger väldigt långt ut på kanten att se till att COVID-19 undviks i dödsorsaksregistret snarare än antal döda, i väldigt många länder.
Jag tycker nog inte att "vi" är oproportionerligt rädda för Covid-19, när "vi" står för FHM rekommendationer.Jag håller med dig om allt du skriver. Men fortfarande är det ju så att om vi inte ska låta Covid-patienter vända i dörren på akutsjukhusen så måste vi bromsa smittan så att sjukhusen klarar av den. Ur ett svenskt perspektiv tycker jag inte att "vi" är oproportionerligt rädda för Covid. Tycker du?