De senaste årtiondena har vi sett tydligt hur den kristna högern i USA har påverkat politik och lagstiftning här hemma i norden. Jakten på transpersoner som startade med bad faith "tänk på barnen"- retorik eskalerade snabbt, precis som vi flaggade om, till att dra in på först rätten till vård, rätten att existera i offentliga rum till att nu inte längre erkännas alls. Svensk media efterapar transhatet helt okritiskt, svensk sjukvård sväljer hatgruppernas retorik och har sedan flera år kraftigt begränsat vården tillbåde unga och vuxna transpersoner. I UK har en ung transkvinna knivhuggits på öppen gata och hotas nu att ställas till rätta för att hon "ljög om att vara kvinna". I Norge vill specialistavdelningen för transvård använda konverteringsterapi på både barn och vuxna, med sjukhusledningens välsignelse dolt bakom "Vi måste ta hänsyn till alla sidor i debatten".
Aborträtten hotas i många länder i världen, det pratas om att ta bort rättigheter för HBTQ+ på bredare front och vårt rättsliga stöd är obefintligt. Med tanke på hur resan såg ut för oss som tillhör T, så lär det inte dröja länge för än retoriken även här kommer riktas mot övriga minoriteter och i förlängningen kvinnor.
Vi som tillhör de här minoriteterna kan inte öppna nyheterna utan att läsa om hur våra rättigheter tas ifrån oss, hur vårt människovärde är mindre, hur vår blotta existens ses som ett hot och vi saknar helt skydd mot trakasserier, våld och särbehandling.
Checka in med era vänner och se hur de mår. Checka in med er själva, fundera på hur era egna åsikter påverkas av det offentliga samtalet som svartmålar en otroligt utsatt och extremt liten minoritet.
För några år sedan, när jag uttryckte oro om detta här på Buke i samband med sverigedemokraternas uppsving, fick jag svaret "De kommer ju inte göra det SÄMRE för någon".
Hint: vi har det jävligt mycket sämre nu.