Cancer hos krypta hanar- en myt?

Har du en källa på riskerna med sövning och bukoperation vid planerade operationer? Får man ta del av den?
Jag letade efter information kring detta i samband med kastrering av min tik och har för mig att det lilla jag hittade visade att risken var liten. Men skulle gärna ta del av vad vetenskaplig fakta från pålitligt håll säger.
@LaMagia har påstått detta ett antal gånger nu och verkar inte ta in att veterinärer säger att hen har fel
 
Har du en källa på riskerna med sövning och bukoperation vid planerade operationer? Får man ta del av den?
Jag letade efter information kring detta i samband med kastrering av min tik och har för mig att det lilla jag hittade visade att risken var liten. Men skulle gärna ta del av vad vetenskaplig fakta från pålitligt håll säger.
Finns massa studier. För en frisk vuxen hund som inte är en toyhund eller brakycefal ligger risken för dödsfall under narkos på cirka 0,12%. Du kan söka på typ ”Anesthesia risks Veterinary” på pubmed så får du upp massor av vetenskapliga studier.
 
@LaMagia har påstått detta ett antal gånger nu och verkar inte ta in att veterinärer säger att hen har fel
Ja det är verkligen fel skulle jag säga.

Här är en nya studie som tittar på ett stort antal hundar som genomgick sedering och full narkos och även dödsfall relaterat till just kastrering (både tik och hane):

https://www.vaajournal.org/article/S1467-2987(22)00101-5/fulltext

Risk att dö under kastrering var 0,009%. Jag tycker att det är fel att påstå att den siffran är hög. Sen finns det såklart andra saker som kan hända så som infektioner eller blödningar.
 
Varför är riskerna vid kastrering av en krypt hane större än riskerna vid kastrering av honkatt? Det är också en bukoperation som görs på majoriteten av alla katter och komplikationer är ovanligt.
Jag är inte veterinär. Men...
På en honkatt eller tik vet man var man ska leta. Livmodern finns där den ska.

En förkrympt testikel kan vara lite var som helst och svår att finna. Så det finns chans att man får leta runt en del för att hitta den. Inte ens den fullstora kulan på utsidan är så väldigt stor på en papillon. :)
 
Finns massa studier. För en frisk vuxen hund som inte är en toyhund eller brakycefal ligger risken för dödsfall under narkos på cirka 0,12%. Du kan söka på typ ”Anesthesia risks Veterinary” på pubmed så får du upp massor av vetenskapliga studier.
Tack, inte alltid så lätt att hitta rätt sökord. Men Pubmed är jag välbekant med.
 
Jag är inte veterinär. Men...
På en honkatt eller tik vet man var man ska leta. Livmodern finns där den ska.

En förkrympt testikel kan vara lite var som helst och svår att finna. Så det finns chans att man får leta runt en del för att hitta den. Inte ens den fullstora kulan på utsidan är så väldigt stor på en papillon. :)
Ett ultraljud innan så slipper du leta under operationen.
 
Jag är inte veterinär. Men...
På en honkatt eller tik vet man var man ska leta. Livmodern finns där den ska.

En förkrympt testikel kan vara lite var som helst och svår att finna. Så det finns chans att man får leta runt en del för att hitta den. Inte ens den fullstora kulan på utsidan är så väldigt stor på en papillon. :)

De för ultraljud innan, iaf på djursjukhuset. Den biten oroar mig inte, Harry är i samma storlek 😊
 
Jag kan förstå att du funderar @tanten.
Min hund är ju också krypt så jag läser oftast de här trådarna.

Även med ultraljud, var det inte @Migo som har/hade en hund där veterinären hade svårt att hitta den felplacerade testikeln? Jag kan minnas fel.

Jag är mer orolig för testikeltorsion än för tumörer men landar fortfarande i att för min hund är det just nu rimligare att ta risken att något händer akut än risken att ha gjort ett ingrepp i onödan.
 
Jag kan förstå att du funderar @tanten.
Min hund är ju också krypt så jag läser oftast de här trådarna.

Även med ultraljud, var det inte @Migo som har/hade en hund där veterinären hade svårt att hitta den felplacerade testikeln? Jag kan minnas fel.

Jag är mer orolig för testikeltorsion än för tumörer men landar fortfarande i att för min hund är det just nu rimligare att ta risken att något händer akut än risken att ha gjort ett ingrepp i onödan.
Tror inte det var min?
 
Som sagt, jag kan komma ihåg fel. Hade för mig att det var din Frodo, fast eventuellt före han var din. Jag kan också ha blandat ihop det med något annat.
Frodo kastrerades innan han kom hit ja, och ena kulan låg i buken då. Jag hade hand om eftervården och han hade väldigt ont, men jag minns inte så mycket mer 😬
 
Frodo kastrerades innan han kom hit ja, och ena kulan låg i buken då. Jag hade hand om eftervården och han hade väldigt ont, men jag minns inte så mycket mer 😬
Okej. Kan vara detta jag läst tidigare och eventuellt kopplat ihop det med någon annan hund där de hade svårt att hitta kulan.

Oftast funkar det säkert bra med ultraljudet tänker jag 🙂. Eller antar jag. Har egentligen ingen aning.
 
Varför är riskerna vid kastrering av en krypt hane större än riskerna vid kastrering av honkatt? Det är också en bukoperation som görs på majoriteten av alla katter och komplikationer är ovanligt.
Jag har väl ingenstans sagt att det är mindre risk att kastrera en honkatt. Jag säger att det är större risk för hundens hälsa att genomgå en operation än att den ska få cancer i den testikel som inte ligger i pungen. Ingen operation är riskfri. All sövning innebär en risk.
 
Har du en källa på riskerna med sövning och bukoperation vid planerade operationer? Får man ta del av den?
Jag letade efter information kring detta i samband med kastrering av min tik och har för mig att det lilla jag hittade visade att risken var liten. Men skulle gärna ta del av vad vetenskaplig fakta från pålitligt håll säger.
Har du källa på att sövning och operation är riskfritt??
 
Lite OT. Anses det som dolda fel när de blir krypta? Tänker om uppfödaren meddelas hur den ställer sig till det?
Är det vanligare bland vissa raser t.ex?
 
Lite OT. Anses det som dolda fel när de blir krypta? Tänker om uppfödaren meddelas hur den ställer sig till det?
Är det vanligare bland vissa raser t.ex?
Nej felet är ju inte dolt eftersom valpen vid besiktning saknar en eller två testiklar i pungen. Så här skriver SKK:

Har jag rätt till prisavdrag om min hund är kryptorchid?​

Nej, det har du inte. I köpeavtalet framgår att säljaren inte svarar för exteriöra fel i den mån utvecklingen eller avvikelsen inte påverkar hundens hälsa eller funktion som sällskapshund.

Svenska Kennelklubben har tidigare haft en rekommendation till sina uppfödare om återbetalning av 15 procent av köpeskillingen i det fall en såld hund konstateras vara kryptorchid, men denna rekommendation har tagits bort då det är sällskapshundar som säljs med SKKs avtal. Endast det faktum att hunden är kryptorchid påverkar inte hundens funktion som sällskapshund.

Ofta är det inte nödvändigt att operera/kastrera en kryptorchid hund, men många väljer ändå att göra det i förebyggande syfte. Säljaren är inte skyldig att ersätta förebyggande operationer och sådana ingrepp ersätts inte heller av någon försäkring.
 
Har du källa på att sövning och operation är riskfritt??
Är det någon som påstått det?
Det är du som återkommande i flera trådar skriver att det är större risk att kastrera än att hunden får problem med sin krypta testikel, då är det väl inte konstigt att du ombeds lämna källor när du så tvärsäkert uttalar dig?
Det hade varit en annan sak om du bara påtalat att en operation också innebär en risk, men nu skriver du att den ena risken är större än den andra som att du skulle sitta på siffror gällande exakt detta förhållande.
 
Nej felet är ju inte dolt eftersom valpen vid besiktning saknar en eller två testiklar i pungen. Så här skriver SKK:

Har jag rätt till prisavdrag om min hund är kryptorchid?​

Nej, det har du inte. I köpeavtalet framgår att säljaren inte svarar för exteriöra fel i den mån utvecklingen eller avvikelsen inte påverkar hundens hälsa eller funktion som sällskapshund.

Svenska Kennelklubben har tidigare haft en rekommendation till sina uppfödare om återbetalning av 15 procent av köpeskillingen i det fall en såld hund konstateras vara kryptorchid, men denna rekommendation har tagits bort då det är sällskapshundar som säljs med SKKs avtal. Endast det faktum att hunden är kryptorchid påverkar inte hundens funktion som sällskapshund.

Ofta är det inte nödvändigt att operera/kastrera en kryptorchid hund, men många väljer ändå att göra det i förebyggande syfte. Säljaren är inte skyldig att ersätta förebyggande operationer och sådana ingrepp ersätts inte heller av någon försäkring.
Okej tack 🙂 ser nu att de ju är med på besiktningspappret!
 
Från Sveriges Veterinärförbund:

Riktlinje om kryptorkism hos hund
Riktlinjen antagen 2018 Reviderad 2020 Granskad senast 2022

Det har inkommit en frågeställning till normgruppen om det kan anses veterinärmedicinskt motiverat att preventivt operera bort en inte uppenbart förändrad kryptorkid testikel och lämna den descenderade testikeln i scrotum dvs inte kastrera patienten. Enligt djurskyddslagen (2018:1192) 4 kap 2 § får kirurgi endast utföras när det föreligger veterinärmedicinska skäl, men kastration utgör enligt djurskyddsförordningen (2019:66) 4 kap 1 § ett undantag.

Hos hundar är testiklarna vanligtvis belägna i scrotum inom 8 veckor efter födseln. Hos vissa individer kan det dock dröja upp till 6 månader innan båda testiklarna vandrat ner (1). Monorkism/anorkism (avsaknad av en eller båda testiklarna) är en potentiell differentialdiagnos men är ovanligt förekommande.
Prevalensen kryptorkism är angiven till mellan 1-7% beroende på vilken population som undersökts (2, 3). Små raser löper generellt en högre risk (3, 4).
Kryptorkism är ärftligt (4). Individer med ärftliga sjukdomar ska, enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:28) om hållande av hund och katt 1 kap 24 § 1 p, inte användas i avel.
Kryptorkism medför en 10-13 gångers ökad risk för tumöromvandling av abdominell/inguinal testikel och incidensen av tumöromvandlade testiklar har angivits till mellan 9,2-13,6 % bland kryptorkida patienter (3, 5, 6). Hos yngre hundar (< 6 år) är neoplastisk omvandling av kryptorkid testikel ovanlig (7).
Det är vanligt förekommande att neoplastiska förändringar sker i båda testiklarna (hos 43% av interstitiella tumörer, 18% av seminom och 11% av sertolicellstumörer). Neoplasin i kontralateral testikel har inte alltid gått att palpera (8).
De flesta testikeltumörerna (> 90 %) är benigna och i fall där metastasering skett har primärtumören varit palpabel (8).
En neoplastiskt förändrad testikel är mer torsionsbenägen (9).
Om en testikel befinner sig i scrotum kan denna användas som kontroll då den kan bli förändrad (mindre och sladdrigare) vid en hormonproducerande tumör i en icke palpabel testikel. Andra möjliga kliniska tecken att bevaka är feminisering, hudförändringar, benmärgssuppression, buksmärta och ev. beteendeförändringar.

Normgruppens rekommenderation
Normgruppen anser att kryptorkism inte behöver föranleda kirurgisk åtgärd.
Om kryptorkismen inte åtgärdas bör djurägaren informeras om de ökade riskerna och kliniska tecken på neoplasi och torsion.
Väljs kirurgisk åtgärd är kastration (avlägsnande av båda testiklarna) normalt behandlingen. I enstaka fall uppstår önskemål om att endast avlägsna den felaktigt belägna testikeln men undvika kastration. Då kryptorkism trots allt innebär en ökad risk för neoplasi och torsion anser normgruppen att enkelsidig extirpation är veterinärmedicinskt motiverat. Det bör dock endast ske i undantagsfall och efter en individuell risk/nytta bedömning och en ingående diskussion med ägaren.

Då kryptorkism anses ärftlig ska dessa djur inte användas i avel.

Vid extirpation av en misstänkt neoplastiskt förändrad testikel bör båda testiklarna avlägsnas även om endast en makroskopiskt bedöms vara neoplastiskt omvandlad.
Detta då risken för bilateral involvering är påtaglig.

Referenser:
1. Romagnoli SE. Canine cryptorchidism. The Veterinary clinics of North America Small animal practice. 1991;21(3):533-544.
2. Yates D, Hayes G, Heffernan M, et al. Incidence of cryptorchidism in dogs and cats. The Veterinary record. 2003;152(16):502-504.
3. Hayes HM, Wilson GP, Pendergrass TW, et al. Canine cryptorchism and subsequent testicular neoplasia: Case‐control study with epidemiologic update. Teratology. 1985;32(1):51-56.
4. Pendergrass TW, Hayes HM. Cryptorchism and related defects in dogs: Epidemiologic comparisons with man. Teratology. 1975;12(1):51-55.
5. Hayes HM, Jr., Pendergrass TW. Canine testicular tumors: epidemiologic features of 410 dogs. International journal of cancer. 1976;18(4):482-487.
6. Liao AT, Chu PY, Yeh LS, et al. A 12-year retrospective study of canine testicular tumors. The Journal of veterinary medical science. 2009;71(7):919-923.
7. Reif JS, Maguire TG, Kenney RM, et al. A cohort study of canine testicular neoplasia. Journal of the American Veterinary Medical Association. 1979;175(7):719-723.
8. Dow C. Testicular tumours in the dog. Journal of comparative pathology. 1962;72:247-265. 9. Pearson H, Kelly DF. Testicular torsion in the dog: a review of 13 cases. The Veterinary record. 1975;97(11):200-204.
Kontaktperson för riktlinjen:
Sammankallande i Normgruppen
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp