Jag hade sån ångest i onsdags. Det var dags för träning, men väglaget kändes lurigt som bara den. Satt hela morgonen och funderade på om jag skulle åka eller inte. Vägen till ridhuset är en smal, asfalterad ko-stig typ som lutar, svänger och är full med backar.
Jag åkte vägen med bilen och tyckte den kändes ok, den var full med snömodd så risken för blankis på vägen var ju rätt liten. Ringde till tränaren och beklagade mig, jag visste fortfarande inte hur jag skulle göra. Hon sa att vi kunde slå ihop grupperna så jag slapp köra så sent (i vanliga fall åker vi hemåt runt 9, halv 10), och det kändes mycket bättre att kunna åka hem vid åtta istället. Så vi åkte på träningen och det blev den bästa träningen någonsin tror jag! Jag är så glad att jag åkte, det var inga problem alls med väglaget. Hästen skötte sig i stort sett prickfritt från framridning till slut. Det är inte ofta det händer och det var precis vad jag behövde nu!
Ikväll bär det av till Tibro för dressyrträning!
Jag åkte vägen med bilen och tyckte den kändes ok, den var full med snömodd så risken för blankis på vägen var ju rätt liten. Ringde till tränaren och beklagade mig, jag visste fortfarande inte hur jag skulle göra. Hon sa att vi kunde slå ihop grupperna så jag slapp köra så sent (i vanliga fall åker vi hemåt runt 9, halv 10), och det kändes mycket bättre att kunna åka hem vid åtta istället. Så vi åkte på träningen och det blev den bästa träningen någonsin tror jag! Jag är så glad att jag åkte, det var inga problem alls med väglaget. Hästen skötte sig i stort sett prickfritt från framridning till slut. Det är inte ofta det händer och det var precis vad jag behövde nu!
Ikväll bär det av till Tibro för dressyrträning!