Fast det är väl i och för sig en lite annan diskussion? Om moderns liv är i fara tar man väl givetvis ut barnet i förtid, men om det är över 22 veckor gammalt så försöker man i stället rädda barnet. Om man blir oönskat gravid och det faktiskt är för sent för abort så finns ju även i Sverige möjlighet att adoptera bort barnet (tror att barbet då under en tid först placeras i familjehem och efter en längre betänketid väljer kvinnan sedan om hon vill adoptera bort barnet).
Angående tidsgränsen så tycker jag inte att den ska justeras neråt p g s forskningens framsteg, för precis som någon skrev så kommer det kanske dagar då man kan hålla t o m ett embryo att växa till ett barn i en konstgjord livmoder etc.
Däremot tycker jag att det är problematiskt om aborter görs av foster som är så stora och livsdugliga att de gnyr och andas och man faktiskt kan misstänka att de upplever lidande sin korta stund på jorden. Det är enormt viktigt att verkligen kunna datera graviditeten rätt där tänker jag, och i de fall där det inte handlar om fosterskador e d utan en olycklig graviditet kanske frågan om adoption i alla fall bör övervägas i stället för abort i v 22, och att man vid sena aborter (efter v 18?) faktiskt kunde göra som i vissa andra länder och faktiskt avliva fostret i magen innan det stöts ut.