Blodpropp i ben, ung, ingen som trodde

[kryddelydd]

De har en sköterska genom företaget, företagshälsovården.

Hugger ett inlägg.
När det gäller sekretessen: normalt sett har all sjukvårdspersonal sekretess dvs man får inte uppge information hur som helst.
Just när det gäller företagshälsovård kan det möjligen finnas andra aspekter eftersom arbetsgivaren ska ha ett samarbete med FHV för att rehabilitera de personer som har arbetsrelaterad ohälsa. Det vanliga är att FHV uppdrag endast gäller arbetsrelaterad ohälsa vilket ger en del frågetecken i det här fallet.
Jo, jag tycker att SSK på FHV gjort fel som pratat med AG om patienten. Jag tror att alla tillsynsmyndigheter nog är överens om det.

Vad gäller undersökningen hos jouren så verkar det ju ha blivit OK skött.

 

[em-pirre]

@CillaW älskar då du kommer in i trådarna med din kunskap!

 

[lil-sis]

Jag hade de symptomen under lång tid efter en pisksnärtskada av en extremt hård öppning av min fallskärm. Jag hade inga frakturer eller andra synliga skador. Kunde tidvis inte hålla en kopp i handen tex . Var helt kraftlös. Jag vet fortfarande inte exakt vad som orsakade besvären och det tog lång tid för dem att gå över. Inga smärtstillande hjälpte. Jag får än idag sockerdricksil nerför armarna om jag rycker till lite av nån anledning.

Me too.

Fick en smäll över nacken när jag landade dumt från galen ponny.

Hade problem med höger arm ganska länge, kunde inte lyfta den särskilt högt osv.

Fick träffa läkare samma dag som gjorde lite tester på rörligheten och sade att det skulle gå över.

Det har det gjort

 

[bejkonfis]

@Girasol och @CillaW

Tycker det är väldigt respeklöst av er att sitta här och påstå att jag ljuger ihop mina egna diagnoser som jag har själv kämpar med dagligen. Jag, om någon, vet väl ändå bäst gällande min egen hälsa.

 

[em-pirre]

Va?

 

[Gnist]

Tycker det är väldigt respeklöst av er att sitta här och påstå att jag ljuger ihop mina egna diagnoser

Du har alltså fått diagnosen

bruten halsrygg, ena kotan skjutits in i en annan och slaktat disken därimellan. Disken blev smulor

?

Ingen ifrågasätter besvären du har, men däremot ifrågasätts formuleringar som en bruten (dvs av) halsrygg (nacken?), en slaktad disk och att kotor skjutits in i varandra. Klart man undrar vad den egentliga diagnosen är med såna formuleringar då en bruten nacke vanligtvis innebär förlamning.

 

[bejkonfis]

Du har alltså fått diagnosen ?

Ingen ifrågasätter besvären du har, men däremot ifrågasätts formuleringar som en bruten (dvs av) halsrygg (nacken?), en slaktad disk och att kotor skjutits in i varandra. Klart man undrar vad den egentliga diagnosen är med såna formuleringar då en bruten nacke vanligtvis innebär förlamning.

Självklart kommer jag inte ihåg alla dessa medicinska formuleringar utan jag beskriver bara utifrån mina egna ord. Jag sitter inte heller med mina röntgenbilder i bakfickan och kan därför inte visa dom för er.
Nu vill jag faktiskt att ni respekterar att jag inte vill fortsätta denna diskussion. Det kan väl ändå inte vara för mycket begärt.

 

[Gnist]

Det är ju ett diskussionsforum det här, men vill du inte diskutera just detta så är det bara att sluta att svara. Svårare än så är det inte faktiskt men skriver man med såna formuleringar så får man på något vis acceptera att bli lite ifrågasatt.

 

[Girasol]

@Girasol och @CillaW

Tycker det är väldigt respeklöst av er att sitta här och påstå att jag ljuger ihop mina egna diagnoser som jag har själv kämpar med dagligen. Jag, om någon, vet väl ändå bäst gällande min egen hälsa.

Jag har väl inte skrivit en rad om att du ljuger? Av det du skrev så är jag däremot fundersam och det närmaste jag kunde komma med mina kunskaper är att det borde handla om kotkompressioner -vilket jag själv har efter en ridolycka. Eftersom din beskrivning är något jag kände igen relaterat till mig själv så ansåg jag att den som kan ortopedi på detta bygget är @CillaW och min fråga till henne har inget med huruvida du ljuger eller inte -utan en förklaring om jag uppfattat det du beskrev någorlunda korrekt.

 

[bejkonfis]

@Girasol

Jag googlade kotkompressioner och det stämmer inte riktigt överens med mina skador. Ska se om jag inte kan göra någon smidig paintkladd på jobbdatorn, annars får det vänta tills ikväll.

 

[bejkonfis]

Dålig paintbild men bättre än inget.

Dom svarta kotorna och blå diskarna är alltså friska delar.
Dom röda kotorna är skadade och det är alltså så dom ligger och "kramas". Den vassa "tanden" på den övre skadade kotan skaver mot den nedre kotan när jag rör mig.
Däremellan ligger den gröna disken som krossades/smulades vid olyckan. Nya röntgenbilder togs senast för lite mer än 2 år sen och redan då var disken, enligt specialisten, obefintligt liten och den skulle "slitas ner med åren".
Om det gällde dom kommande 5 åren eller 75 åren fick jag dock aldrig veta.

 

[CillaW]

@CillaW älskar då du kommer in i trådarna med din kunskap!

Nämen puss på dig!

 

[Dana]

Ok, det första inlägget var lite luddigt, enligt vissa. Detta kanske blir det med, men fråga.

Ont i knät, chefen ser att hon haltar. Beställer tid till företagshälsovården, ssk. Hen anser att det bara är en sträckning. Jobba...inte allvarligt

Jobbar, men får mer ont. Sjukskriver sig. Chefen ringer då företagshälsovårdens ssk för att höra vad som sas. Sträckning...Chefen ringer då dottern som tycker hon kan jobba för det bara är en sträckning.

Dottern går på ett vik å då chefen säger: Förstår du väl att vi inte kan skicka ett vik på dig som timvik....Jaha, här får man inte bli sjuk..Första ggn hon blir sjuk sen hon började. 6 månader tillbaka. Inte sjuk, utan en propp. Ingen förkylning, feber, influensa. Inget som går att styra. oavsett

Här får man inte bli sjuk om man går på ett vik. Dottern åker å jobbar efter chefen ringt. Vågar inget annat, för snäll.

Mer ont. Ringer VC. De har bara akuttider kvar å de anser inte henne som akut, ingen tid torsdag å fredag.

Ringer 1177, får en jourtid. Anser direkt att det är en propp i benet. Som även vandrat. Får åka till akuten, där halv 7 på kvällen. 23.30 får hon besked att inget ultraljud kan tas då de slutade 21.00. Återkom i morgon...Ser de inte att ultraljud ska tas så hon kunnat åka hem tidigare?

Är där dagen efter. Ultraljud tas. Väntar 6 timmar på svar. Pratade med en ambulanssköterska häromdagen. De kunde skickat hem henne, fått svar genom telefon, fått recept elektroniskt. Hen föredrog inte denna akutmottagning.

Ja, vad säger man? Jourläkaren var helt gudomlig. Akuten, de kanske kunde sett tidigare att något ultraljud inte kunde tas. De gick hem 21.00. Vi fick besked 23.30.

Är mest arg egentligen på chefen som tvingade henne att jobba, för vi anställer väl inte egentligen vikarier för timvikarier...

Nu gick allt bra. Det är huvudsaken. Sjukvården gör sitt bästa, men kanske måste se över vissa saker som tex att ultraljudspersonalen går hem 21.00 å vi får besked 23.30.....De måste kanske vara mer flexibla å se vad nästa/nästa/ patient behöver. Läs journalen....Jag vet inte

Får ändå vänta 6 timmar på svar från ultraljudet. Tog 5 minuter med läkaren.....

 

[Shannado]

Utifrån det du beskriver så låter det som att chefen och framförallt ssk helt klart har gjort något sekretessmässigt övertramp. Sedan är jag osäker på om FHV har eget regelverk men skulle detta gälla vanlig sjukvård så är det ett klart sekretessbrott. Därutöver är det så att man har rätt att vara hemma från jobbet i upp till sju dagar pga sjukdom/skada utan läkarintyg (om det inte är så att man av någon anledning har så pass mycket "oförklarlig" sjukfrånvaro att chefen har börjat begära sk "förstadags-intyg", men det låter inte som det i det här fallet..?), och chefen kan således inte ifrågasätta detta.

När det gäller den övriga handläggningen är det svårt att som utomstående säga något om vad som gjordes och inte gjordes, men jag kan försöka mig på några generella förklaringar/förtydliganden med förhoppningen att det ska räta ut några frågetecken: Med jourläkare antar jag att det var t.ex. primärvårdsjour, som ni först hänvisades till. Han eller hon valde att helt riktigt inremittera er till akutmott på misstanke om blodpropp, vad som hade underlättat handläggningen var om jourläkaren även hade skrivit ultraljudsremiss, dvs. att ni hade kunnat få gå på undersökningen och sen hänvisats till akuten för svar. Detta förutsatt att det fanns lediga tider på ultraljudsenheten innan de stängde för kvällen. Ultraljud på misstanke om blodpropp i benet är, i de flesta landsting, inget som man kan få nattetid eftersom det ur medicinskt perspektiv inte anses som en akut åkomma (med akut avses i det här fallet saker som ifall de får vänta till morgonen efter innebär fara för pats liv och hälsa). Ett vanligt förfarande är därför att pat med denna frågeställning som inkommer på kvällstid till akutmott får en blodförtunnande spruta om misstanken är stark, och får komma åter nästa dag för ultraljudsundersökning.

Att ni inte fick något besked förrän strax innan midnatt om att undersökningen skulle få vänta till nästa dag är så klart inte så upplyftande. Jag kan tänka mig att det berodde på att personalen var upptagna med mer akuta fall och därför inte hade möjlighet att meddela er tidigare (även om de säkert var medvetna om vilken frågeställning ni var där för). Det är självklart beklagligt att man behöver vänta i många timmar, men inom akutsjukvården prioriteras ju de mest akuta patienterna alltid först, och pga detta och att resurserna inte är oändliga, så innebär det ju då också långa väntetider för de pat som inte bedöms som lika medicinskt akuta. När det gäller flexibilitet så upplever i alla fall jag att den i många fall är stor inom akutsjukvården, just eftersom att man måste kunna ställa om snabbt och hela tiden hantera det oförutsedda. Så min gissning är att anledningen till att ni fick vänta inte i första hand handlar om brist på flexibilitet utan på att personalen helt enkelt stod upptagna med patientfall de inte kunde lämna (hjärtstopp, akut stroke, epileptiskt anfall, medvetslöshet, blodförgiftning, trafikolycka, younameit...).

Angående om ni hade kunnat gå hem efter ultraljudsundersökningen och fått svaret över telefonen så är det förvisso en möjlighet. Samtidigt måste man ta i beaktande att det vid en blodpropp i benet finns en risk för att proppen även flyttar sig till lungkärlen (sk lungemboli), vilket är ett allvarligare tillstånd, och för att värdera denna risk behövs i många fall en klinisk undersökning.

Det är inte alltid så lätt att hänga med i hur sjukvården resonerar och i den bästa av världar skulle man inte behöva sitta på akuten i en massa timmar, men nu ser det tyvärr ut så, och jag hoppas att jag har bidragit med lite ökad förståelse som underlättar vid ev. framtida väntetid på akutmott.

 

[honung]

Förra fredagen kom jag in till akuten vid 15,30 på eftermiddagen, med en befarad dvt i mitt högra ben, jag kunde inte ens stödja på benet så ont hade jag. Jag hade ett år tidigare haft två dvt i mitt vänstra ben och är bara av det faktumet en högriskpatient vad det gäller dvt. Det var full snurr på akuten, alla korridorsplatser var fulla och det kom folk i en jämn ström hela tiden både till receptionen och från amubulansintag och avdelningar. Det var så jag funderade på om kriget brutit ut någonstans. Vid 20 är det min tur att lämna prover, det tar typ en minut, sen åter till väntan. Klockan 23, konstaterar läkaren att jag nog ska göra ett UL men det går inte förrän i morgon bitti. Jag får gå hem över natten, men får efter viss väntan en dos innohep och sen får jag åka hem. Dagen efter är jag på plats 07, får komma in på UL 07,15 där ingen ny propp hittas sen får jag vänta på akuten igen på läkare. Klockan 12,00 åker jag hem efter att vi konstaterat till min stora lycka, att jag nog faktiskt inte har någon ny dvt.

Jag fick tillbringa väldigt mycket tid på akuten i väntan, väntan, väntan, jag fick vänta över natten på att få en UL, sen ännu mer väntan. men jag klagar inte! Jag tycker jag blev omhändertagen på bästa sätt ändå. Trots att jag är högriskpatient så är prioriteringsordningen för en misstänkt DVT i ett ben inte högre rankad än så faktiskt. Det må låta dramatiskt att misstänka/få en blodpropp men det är i det läget TS dotter var i, och det läget jag själv var i, är det inte akutare än så.

 

[TinyWiny]

Förra fredagen kom jag in till akuten vid 15,30 på eftermiddagen, med en befarad dvt i mitt högra ben, jag kunde inte ens stödja på benet så ont hade jag. Jag hade ett år tidigare haft två dvt i mitt vänstra ben och är bara av det faktumet en högriskpatient vad det gäller dvt. Det var full snurr på akuten, alla korridorsplatser var fulla och det kom folk i en jämn ström hela tiden både till receptionen och från amubulansintag och avdelningar. Det var så jag funderade på om kriget brutit ut någonstans. Vid 20 är det min tur att lämna prover, det tar typ en minut, sen åter till väntan. Klockan 23, konstaterar läkaren att jag nog ska göra ett UL men det går inte förrän i morgon bitti. Jag får gå hem över natten, men får efter viss väntan en dos innohep och sen får jag åka hem. Dagen efter är jag på plats 07, får komma in på UL 07,15 där ingen ny propp hittas sen får jag vänta på akuten igen på läkare. Klockan 12,00 åker jag hem efter att vi konstaterat till min stora lycka, att jag nog faktiskt inte har någon ny dvt.

Jag fick tillbringa väldigt mycket tid på akuten i väntan, väntan, väntan, jag fick vänta över natten på att få en UL, sen ännu mer väntan. men jag klagar inte! Jag tycker jag blev omhändertagen på bästa sätt ändå. Trots att jag är högriskpatient så är prioriteringsordningen för en misstänkt DVT i ett ben inte högre rankad än så faktiskt. Det må låta dramatiskt att misstänka/få en blodpropp men det är i det läget TS dotter var i, och det läget jag själv var i, är det inte akutare än så.

Du behöver inte svara om du inte vill men jag frågar ändå eftersom du verkar kunna det här. Risken finns väl att om det är en propp att den lossnar och flyttar sig? En person som jag var släkt i släkt med fick en propp i benet och proppen lossnade och satte sig så olyckligt i lungan (lungorna?) att hen inte klarade sig. Hur kan man veta om patienten faktiskt kan vänta eller inte? Och åka hem över natten dessutom? Jag vet tyvärr inte alla fakta men det vi fick veta var just detta att hen hade fått en propp i benet och som sedan lossnade och satte sig i lungan och hen dog drygt 40 år gammal. Hen hade lungcancer och hade precis fått veta det. Hen fick veta att hen hade lungcancer på fredagen och hen dog på måndag morgon och dödsorsaken var en propp i lungan (lungorna?). Om det hade något med saken att göra att hen hade lungcancer vet jag inte. Hen hade fått ont i benet på lördagen, kom in till sjukhuset på söndagen och de trodde inte att det var någon fara men la ändå in henom och sa till partnern att hen lugnt kunde åka hem. Vid något tillfälle lossnade alltså proppen när hen var på sjukhuset om jag har fattat det rätt och satte sig i lungan. Jag har liksom aldrig fått ihop det här och det är ju inget man frågar ut folk om heller.

 

[honung]

Någon av flertalet läkare som hänger på forumet kan säkert svara mer adekvat på den frågan än vad jag kan. Jag tror risken för lungemboli är ganska liten, även om det händer och det är alltså en RISK och inte ett givet förlopp av en dvt.

Det är beklagligt det som hände din släkting. Om jag får spekulera helt fritt och amatörmässigt så är det väl kanske ganska troligt att proppen redan fanns i lungan och att det inte alls var den i benet som lossnat? Är man obstruktiv i andningsvägarna ändå, så kanske en propp i lungor inte utmärker sig som symptom på samma sätt som på en frisk människa.

 

[Shannado]

Du behöver inte svara om du inte vill men jag frågar ändå eftersom du verkar kunna det här. Risken finns väl att om det är en propp att den lossnar och flyttar sig? En person som jag var släkt i släkt med fick en propp i benet och proppen lossnade och satte sig så olyckligt i lungan (lungorna?) att hen inte klarade sig. Hur kan man veta om patienten faktiskt kan vänta eller inte? Och åka hem över natten dessutom? Jag vet tyvärr inte alla fakta men det vi fick veta var just detta att hen hade fått en propp i benet och som sedan lossnade och satte sig i lungan och hen dog drygt 40 år gammal. Hen hade lungcancer och hade precis fått veta det. Hen fick veta att hen hade lungcancer på fredagen och hen dog på måndag morgon och dödsorsaken var en propp i lungan (lungorna?). Om det hade något med saken att göra att hen hade lungcancer vet jag inte. Hen hade fått ont i benet på lördagen, kom in till sjukhuset på söndagen och de trodde inte att det var någon fara men la ändå in henom och sa till partnern att hen lugnt kunde åka hem. Vid något tillfälle lossnade alltså proppen när hen var på sjukhuset om jag har fattat det rätt och satte sig i lungan. Jag har liksom aldrig fått ihop det här och det är ju inget man frågar ut folk om heller.

Nu var inte frågan riktad till mig men jag tror att jag kanske kan svara på delar av dina funderingar. Som jag skrev i mitt förra inlägg är en fruktad komplikation till proppar i benen att delar av blodproppen (trombosen) lossnar och flyttas via blodkärlen till blodkärl i lungorna och fastnar där (lungemboli), vilket kan ge livshotande påverkan på cirkulation och andning. När man har en patient med misstänkt eller verifierad propp i benet (djup ventrombos = DVT) så måste man alltid värdera om patienten har några tecken på lungemboli, därför görs klinisk undersökning som även kan kompletteras med t.ex. blodprover och EKG, sedan görs en sammanvägning av resultaten och utifrån detta kan man vid stark misstanke gå vidare med t.ex. datortomografi av lungkärlen för att påvisa eventuella lungembolier. Utifrån en sådan värdering kan man alltså avgöra om pat kan vänta till nästa dag för ultraljud eller om man redan samma kväll måste gå vidare med röntgen av lungkärlen.

Om misstanken om DVT är stark och man väljer att vänta med ultraljud till påföljande dag ger man vanligtvis en blodförtunnande spruta innan pat lämnar akutmott. Detta för att förebygga att proppen bygger på sig med ökad risk för embolier till lungkärlen. Mår pat helt bra, är opåverkad avseende andning och cirkulation, så är risken för komplikation så pass liten att man ur medicinskt perspektiv kan vänta till nästa dag med fortsatt handläggning.

När det gäller lungcancer så är det så att alla former av cancer ökar risken för proppar generellt (både DVT och lungembolier). Har man dessutom tumörer i lungorna finns det alltid en risk att själva tumörerna påverkar blodcirkulationen i lungorna. Ibland kan man bli väldigt snabbt dålig av lungembolier, även utan föregående DVT, och just därför påbörjar man vid stark misstanke om DVT för säkerhets skull blodförtunnande behandling innan diagnosern är klar om man väljer att skicka hem pat över natten.

Hoppas jag har rätat ut några frågetecken. Beklagar din anhörigs bortgång!

 

[Enya]

Du behöver inte svara om du inte vill men jag frågar ändå eftersom du verkar kunna det här. Risken finns väl att om det är en propp att den lossnar och flyttar sig? En person som jag var släkt i släkt med fick en propp i benet och proppen lossnade och satte sig så olyckligt i lungan (lungorna?) att hen inte klarade sig. Hur kan man veta om patienten faktiskt kan vänta eller inte? Och åka hem över natten dessutom? Jag vet tyvärr inte alla fakta men det vi fick veta var just detta att hen hade fått en propp i benet och som sedan lossnade och satte sig i lungan och hen dog drygt 40 år gammal. Hen hade lungcancer och hade precis fått veta det. Hen fick veta att hen hade lungcancer på fredagen och hen dog på måndag morgon och dödsorsaken var en propp i lungan (lungorna?). Om det hade något med saken att göra att hen hade lungcancer vet jag inte. Hen hade fått ont i benet på lördagen, kom in till sjukhuset på söndagen och de trodde inte att det var någon fara men la ändå in henom och sa till partnern att hen lugnt kunde åka hem. Vid något tillfälle lossnade alltså proppen när hen var på sjukhuset om jag har fattat det rätt och satte sig i lungan. Jag har liksom aldrig fått ihop det här och det är ju inget man frågar ut folk om heller.

Du beskriver nästan exakt det som hände min man när han var 20 år. Ont i benet lördag, inte lika ont måndag morgon men fick tid på VC fort ändå och på kvällen och under natten fick han ont i bröstet och väldigt svårt att andas så det blev ambulans till Akuten. Det var enligt läkarna en propp lungan och den hade med största sannolikhet vandrat från benen. Så fick han sin diagnos.

När han väl dog misstänker läkaren att det var en propp i lungan som han dog av, men eftersom det inte syntes på obduktionen och rättsläkaren inte trodde på det så står det dödsorsak okänd. Då hade han alltså inte haft någon i benet, men slarvat med sin medicin.

 

[TinyWiny]

Någon av flertalet läkare som hänger på forumet kan säkert svara mer adekvat på den frågan än vad jag kan. Jag tror risken för lungemboli är ganska liten, även om det händer och det är alltså en RISK och inte ett givet förlopp av en dvt.

Det är beklagligt det som hände din släkting. Om jag får spekulera helt fritt och amatörmässigt så är det väl kanske ganska troligt att proppen redan fanns i lungan och att det inte alls var den i benet som lossnat? Är man obstruktiv i andningsvägarna ändå, så kanske en propp i lungor inte utmärker sig som symptom på samma sätt som på en frisk människa.

Ja jag vet ju inte exakt hur det var men de sa att det var en propp i benet, det var konstaterat, och att den lossnade och satte sig i lungan. Men på samma gång var ju hens partner i svår chock och då är det ju inte alltid att man uppfattar vad som sägs korrekt heller. Självklart kan det ju ha blivit en propp till och då i lungan.
Hen hade inte svårt att andas pga lungcancern utan sökte för långvarig hosta och då upptäcktes lungcancern. Men visst kan det vara så att på ett ställe i kroppen som redan är angripet av något kan ju symptomen bli annorlunda än på en frisk människa.