lynxlady
Trådstartare
Ja, allvetande Buke, long time no see..
Nu behöver jag lite råd.
Har lyckats satt mig i en klistrig situation.
Jag har träffat en man, som precis håller på att flytta ut från sin fru (I know, I know..) . De har bott ihop sen de lämnade in skilsmässopapperen för 1,5 år sen för barnens skull men det har inte varit ett riktigt förhållande, och det senaste året har det blivit mer och mer bitterhet. Han väntar på ekonomiska utlåtanden av banken och jurister just nu.
Jag jobbar ihop med mannen ifråga, och det har växt fram känslor och ja jag kan nog säga att det är något av det starkaste jag någonsin känt...
Han säger själv att han plågas av situationen men framför allt tycker synd om mig som "väntar".
Nog om det, vi får ta situationen för vi är vuxna och thats that.
Pudelns kärna är iaf att det är bostadsbrist här och vi har kommit överrens om att enklaste lösningen är att han flyttar till mig.
Han har väldigt god kontakt med deras två barn(9 och 12 år), mest han som tar hand om dem, och de vet om att föräldrarna inte har det bra och att pappa ska flytta. De har tagit det med ro, peppar peppar.
Han har inte berättat om mig som "den nya", utan det blev mer att pappa kommer flytta in hos en vän. Sen får vi ta det successivt beroende på hur de reagerar.
Jag har själv två barn, 5 och 11 år. Mina barn har träffat honom och det är ingen big deal alls, de trivs med honom. Min äldsta är väldigt medveten om saker, vi pratar mycket, han vet också att det finns fler barn i bilden.
Frågan är nu snarare hur man lägger upp det? De kommer ha varannan vecka precis som jag, bör jag ha mina barn den veckan hans inte är här från början?
Så de får smälta mig innan mina kids kommer in i bilden? Ta nån helg bara med dem samtidigt?
Jag vill ju absolut inte att hans barn ska känna sig utanför eller nåt sånt, jag skulle aldrig åtsidosätta dem på något sätt.
Jag vill alltså inte ha råd ang min relation och hur dum jag är som träffat en man som inte klivit ut än osv, jag ser kruxet där alldeles tydligt.
Det jag vill ha är råd för att underlätta för barnen som kommer ha det rätt jobbigt...
Nu behöver jag lite råd.
Har lyckats satt mig i en klistrig situation.
Jag har träffat en man, som precis håller på att flytta ut från sin fru (I know, I know..) . De har bott ihop sen de lämnade in skilsmässopapperen för 1,5 år sen för barnens skull men det har inte varit ett riktigt förhållande, och det senaste året har det blivit mer och mer bitterhet. Han väntar på ekonomiska utlåtanden av banken och jurister just nu.
Jag jobbar ihop med mannen ifråga, och det har växt fram känslor och ja jag kan nog säga att det är något av det starkaste jag någonsin känt...
Han säger själv att han plågas av situationen men framför allt tycker synd om mig som "väntar".
Nog om det, vi får ta situationen för vi är vuxna och thats that.
Pudelns kärna är iaf att det är bostadsbrist här och vi har kommit överrens om att enklaste lösningen är att han flyttar till mig.
Han har väldigt god kontakt med deras två barn(9 och 12 år), mest han som tar hand om dem, och de vet om att föräldrarna inte har det bra och att pappa ska flytta. De har tagit det med ro, peppar peppar.
Han har inte berättat om mig som "den nya", utan det blev mer att pappa kommer flytta in hos en vän. Sen får vi ta det successivt beroende på hur de reagerar.
Jag har själv två barn, 5 och 11 år. Mina barn har träffat honom och det är ingen big deal alls, de trivs med honom. Min äldsta är väldigt medveten om saker, vi pratar mycket, han vet också att det finns fler barn i bilden.
Frågan är nu snarare hur man lägger upp det? De kommer ha varannan vecka precis som jag, bör jag ha mina barn den veckan hans inte är här från början?
Så de får smälta mig innan mina kids kommer in i bilden? Ta nån helg bara med dem samtidigt?
Jag vill ju absolut inte att hans barn ska känna sig utanför eller nåt sånt, jag skulle aldrig åtsidosätta dem på något sätt.
Jag vill alltså inte ha råd ang min relation och hur dum jag är som träffat en man som inte klivit ut än osv, jag ser kruxet där alldeles tydligt.
Det jag vill ha är råd för att underlätta för barnen som kommer ha det rätt jobbigt...