Bli duktig som vuxen

[OsCoxae]

Jag efterlyser er vuxna som tagit upp ridningen, alternativt BÖRJAT rida, i vuxen ålder, och som känner att ni har blivit riktigt bra!
Jag slutade i tonåren (och hade då ridit på ridskola i några år utan att ha utvecklats så mkt) och nu när jag har tagit upp ridningen igen är jag mer sugen på att lära mig ALLT än någonsin tidigare.
Men ibland känns allt hopplöst... Jag kan känna mig så klumpig och okoordinerad och det känns som om jag på något vis aldrig kommer komma över en viss nivå p.g.a. uppehållet....
Säkert fåniga tankar, men just därför vill jag höra från er som blivit duktiga i vuxen ålder

Fritt fram att kommentera!

 

[kenttjej]

Sv: Bli duktig som vuxen

Jag hänger på dig, vill veta samma sak ju. Tror vi är lite lika, jag red nämligen oxå när jag var liten. Hade ett uppehåll på 7 år o började nu igen för 2 år sen på ridskola (är nu 25). Jag vill verkligen lära mig allt! Plöjer igenom böcker, tidningar, buke inlägg... I hopp om att lära mig nåt nytt.

Ridningen börjar kännas ganska bra förutom att jag haft en period av avramlingar under vintern, har trillat av åtminstone 2-3 ggr i månaden o jag landar lite tungt o osmidigt... Så jag börjar tappa lite självförtroende

Det värsta med att rida som vuxen är att jag vet hur det SKA gå till, jag vet hur jag VILL att hästen ska gå men jag får inte till det. Tror jag tänker alldeles för mycket...

 

[Kulla123]

Sv: Bli duktig som vuxen

Hej, jag slutade rida när jag var runt 16 år. Jag var väll helt ok men inte någon super ryttare då. Nu är jag 31 och har ridit i ca 3 år, har egen häst som jag ridit in/om tävlar i både hoppning ( lätta klasser) och dressyr (siktar på medelsvår). Jag tycker att jag tar in och lär mig mycket mer och lättare nu. När jag var liten så hade jag inte samma kontroll på kroppen (min kropp) koordinationen var sämre och att använda rätt hjälp vid rätt tillfälle var alltid lite sent ute. Jag känner mig som en mycket bättre ryttare nu än då och tror att det som behövs är att rida mycket och ofta (bli medryttare) för även öm det bara blir skogsmulle ridning och en lektion i veckan så gör det massor för balans och säkerhet.

luddigt?

Lycka till

 

[catya]

Sv: Bli duktig som vuxen

håller med! Jag tor på träning, träning och åter träning. Ju oftare man rider desto bättre. Rider man på ridskola en gång i veckan lär man sig mkt, men det tar lite tid. Kan man oxå hyra häst och öva själv så går det snabbare. Viktigt oxå att ha möjlighet att rida ut, man ser hästen på ett annat sätt, en annan kontakt, får mer sadelvana/balans.
Själv kämpar jag i motvind, rider ut mkt o har kul, men det går mkt långsamt framåt då jag rider dressyr- vet jag borde ta lektioner oftare eg....

 

[Tahari]

Sv: Bli duktig som vuxen

Jag är också en vuxenryttare som har börjat "om". I min ungdom red jag både på ridskola och på egen häst från det att jag var 6 år tills jag sålde min sista häst i 20-årsåldern. Nu 20 år senare och med stora barn bestämde jag mig för att det var dags igen. Jag måste säga att det har gått över all förvänta. Det är klart att konditionen och kordinationen är väl inte den bästa, men i gengäld känner jag mig som vuxenryttare mycket tålmodigare. En fegis har jag ju blivit såklart vill inte tokgaloppera över öppna fält eller flyga över mastodont hinder. Grundkunskaperna sitter som berget vilket blev en stor överaskning, jag får ibland i efterhand fundera på vad jag gjorde och vilka hjälper jag använde eftersom det känns som de kommer per automatik. Att börja om på ny kula är det bästa jag gjort, jag är som en lite 10 åring igen och bara älskar att vara med hästarna.

 

[Jerseyite]

Sv: Bli duktig som vuxen

Jag tog ett uppehåll på nästan femton år (tio, om man räknar den där hösten jag red in och tog hand om en kompis två tokiga fullblod) innan jag bestämde mig för att det var dags att börja igen. För mig har det absolut viktigaste varit att hitta en bra tränare, och det kan verkligen inte understrykas tillräckligt. (Jag var tillbaka i medelsvåra klasser fyra månader efter att jag började rida igen, och det är min tränares förtjänst!) Jag kan tänka mig att många som återvänder till ridningen i vuxen ålder har förlorat lite (eller mycket!) bålstyrka, och därför rekommenderar jag pilates som ett komplement till ridningen. Min pojkvän/sambo började rida förra året som 27-åring, och han är hur duktig som helst. Jag brukar filma honom när han rider, så att han kan analysera sin sits och sin inverkan på hästen efteråt. Han tycker att det är guld värt, så det vore kanske någonting att prova?

Jag är faktiskt glad att jag tog ett sådant långt uppehåll från stallivet. Jag är en mer intelligent ryttare nu än jag var som galen tonåring, och jag lär mig - och förstår - min ridning på ett bättre och klokare sätt, både för mig och för hästen.

 

[OsCoxae]

Sv: Bli duktig som vuxen

Tack för alla kommentarer . På något vis är intresset ännu starkare nu än när jag var liten, för nu vet jag att om jag bara vill så kan jag köpa en häst om några år. Det är verkligen ett motiverande mål! När jag var yngre visste jag ju att mina föräldrar vägrade, och vuxen-åldern kändes så långt bort
Jag ser verkligen fram emot när jag kan köpa min första häst (så det blir en häst som passar just MIG i storlek och temperament, till skillnad från att rida andras hästar) och rida regelbundet för tränare (+ filma sig ). Vad man lär utvecklas!

 

[Miss_Laari]

Sv: Bli duktig som vuxen

Hej allihopa!

Samma med mig, red från jag kunde gå och hade egen häst, sålde henne när jag var 16.
Flyttade utomlands i en del år, kom tillbaka till Sverige December 2007 (är 26 år nu) och tänkte att -Nej nu jävlar!
Hästarna har fattats mig något enormt!
Svarade på en medryttar annons, provred och nu är hon "min" 3 dagar i veckan!
De första gångerna jag var tillbaka i sadeln var jag faktist livrädd, det är ingen lättriden häst heller så visst undrade jag vad jag gett mig in på.
Men så tänkte jag att "Men, jag kan ju detta!"
Nu känns det som jag aldrig slutade De bästa jag gjort på år!
Men visst märker jag skillnad i sättet jag rider, tar det lugnare och läser av hästen mycket bättre än på yngre dar. Jag värderar nog ridningen mycket mer nu en då.

 

[Tahari]

Sv: Bli duktig som vuxen

Håller verkligen med ! Drömmen om en egen häst ligger inte i föräldrarnas tyckande längre ( även om jag fick egen häst, dock inte efter vad som var utvecklande för mig utan mer vad som var minst skada för föräldrarnas ekonomi). Jag längtar enormt efter den dagen jag känner mig helt och fullt mogen för hästägande igen. Och då kommer jag vara mycket noga med val av ögonsten. Men det är också en stor skillnad på ungdomens sorglöshet. Inget var väl enklare än att ha häst när man var 14 år hmm.....Nu känns det mer oroligt, man har väl fått en helt annan syn på ansvarsbiten.

 

[Deimion]

Sv: Bli duktig som vuxen

Ridningen börjar kännas ganska bra förutom att jag haft en period av avramlingar under vintern, har trillat av åtminstone 2-3 ggr i månaden o jag landar lite tungt o osmidigt... Så jag börjar tappa lite självförtroende

*KL*
Heh, jag har ramlat av två gånger den här veckan... :O En i torsdags och en idag lördag. :'O *Klumpig*

 

[enduro]

Sv: Bli duktig som vuxen

Finns det inga fler här som börjat rida först som vuxen utan tidigare erfarenhet?

 

[Yrrol69]

Sv: Bli duktig som vuxen

Jo, jag!
Började rida för ganska exakt tre år sedan, blir nu 40 år i maj .
Red en termin som 12-åring, så jag vill verkligen kalla mig total nybörjare och inte återfalls-ryttare. Hann ju inte lära mig så mycket på en termin....
Jag har tagit alla tillfällen som funnits att rida de senaste åren. Mina vanliga ridlektioner, tur-ridning, extra lektioner i andra grupper, privat lektioner osv. Ett tag red jag både islandshäst (lektion) och "vanlig" lektionsridning, ville ju pröva allt.
Sen om jag har blivit så duktig.... Det har ju gett jättemycket att rida så ofta som jag gjort, istället för en gång i veckan under höst o vår termin.
I höstas kände jag mig tom. så mogen att jag skaffade en ponny på foder. Främst till barnen, fast det har blivit mer o mer att jag tagit över, mest pga. att ponnyn är lite het o stark emellanåt.
Lyckan är ju nu när instruktören tycker att vår ponny har blivit jättefin och gör fina framsteg (hon var fet o stel och hade stått på bete längen när hon kom till oss)! Då blir man nöjd o glad (även om vissa olycks-korpar kraxar).
Fast jag kan tala om att jag fortfarandes inte kan ta mig upp själv på hästar större än 155 cm. Då måste jag ha en pall förstår ni. Gammal o stel o klumpig är man

 

[Ranger]

Sv: Bli duktig som vuxen

Finns det inga fler här som börjat rida först som vuxen utan tidigare erfarenhet?

Jag började rida för drygt 1½ år sedan (september -07). Då var jag 36 och den enda riderfarenhet jag hade var några enstaka turridningar. Första terminen red jag bara en gång i veckan. Andra terminen blev det 2-3 gånger i veckan på ridskolan och ungefär en gång varannan vecka för en privatinstruktör. Då kände jag att ridningen verkligen gick framåt. I december i fjol köpte jag Dökkvi

I förhållande till hur kort tid jag faktiskt ridit tycker jag att jag är ganska duktig. Lite tillbaka på ruta 1 hamnade jag i och med att jag valde att köpa en gångartshäst och dessutom en relativt ung sådan. Men samtidigt är det väldigt spännande och jag är övertygad om att jag kommer att bli en hyfsad islandshästryttare med tiden. Som barn var jag ganska harig av mig. Tror faktiskt inte jag hade vågat rida då, såvida jag inte hade haft turen att få en bra lärare som gradvis hade byggt upp mitt ridsjälvförtroende. Som vuxen vågar jag betydligt mer utan att för den saken skull tumma på säkerheten (förutom att jag är väldigt dålig på att använda säkerhetsvästen när jag rider min egen häst ).

Jag är en teorinörd och även om det inte är någon genväg till ryttarkänslan så har det hjälpt mig mycket praktiskt/tekniskt. Men det är inte alltid så lätt att omsätta teori i praktik Annars är det bara att rida, rida, rida, som gäller.

 

[Miss_Laari]

Sv: Bli duktig som vuxen

[).
Fast jag kan tala om att jag fortfarandes inte kan ta mig upp själv på hästar större än 155 cm. Då måste jag ha en pall förstår ni. Gammal o stel o klumpig är man [/QUOTE]

Haha, samma här!
Tur att det finns pall i stallet
Fast jag skyller på att jag är kort i rocken förstås

 

[Etima]

Sv: Bli duktig som vuxen

Min sena debut ligger 15 år tillbaka i tiden jag var 47 när jag började rida, och alltså 62 nu.
Blev biten direkt och skaffade häst efter ett drygt år på ridskolan. Har sen gått på kurser och clinics med olika linriktningar, NH, Western, CR och klassisk dressyr, men hållit mej ifrån den " vanliga " ridningen. Mestadels rider jag i naturen, oftast ensam.
Ridningen och hästarna är lika kärt fortfarande, bor nu på landet med tre egna araber i olika åldrar, trots att det tar mycket tid så är det den perfekta avkopplingen från stress och jobb. Jag läser också massor, det finns ingen ände på allt man kan lära sej!
Och jag tycker jag har blivit duktig faktiskt, men inte på så sätt att jag skulle ta några rosetter om jag skulle försöka, Har inga krav på vad jag ska åstadkomma , kan börja om från början hur många gånger som helst, men visst lär jag mej nytt hela tiden fortfarande.
Min optimistiska plan är att fortsätta rida upp mot 80 åå.
Och självklart har jag trappa för att komma upp på hästen. Mina hästar har också lärt sej att stå still intill staket eller stenar eller annat jag behöver för att komma upp. Eller att de kliver ner i diket går också bra.
Jag har inga problem med att vara 62, det enda jag kan gräma mej över att jag inte började rida tidigare, men då fanns inte intresset.
Etima

 

[Zolimita]

Sv: Bli duktig som vuxen

Jag har börjat som vuxen Var 28 och började i vuxengrupp på ridskola.Red som barn men stallet jag vistades i var ett uthyrningsstall så man lärde sig aldrig rida på "riktigt" då tyvärr.Men roligt hade man när man fick hyra hem en ponny en hel vecka Slutade när jag var 14 tror jag.
Känner också som du att man nästan är mer intresserad nu av att lära sig än som barn.
För 5 år sedan köpte jag min första häst.Tyvärr fick jag problem med ryggen och orkade inte ta lektioner med pålla som jag tänkt och till slut fick jag diskbråck och kunde inte rida alls på tre månader
Men nu är vi på gång

 

[enduro]

Sv: Bli duktig som vuxen

Blev biten direkt och skaffade häst efter ett drygt år på ridskolan.

Hur tusan kunde du veta hur man tog hand om en häst efter bara ett år i ridskola? Jag har snart ridit ett år själv men det känns inte ens som jag skulle våga ge mig på att bli medryttare. När allt går planenligt och enligt mallen är det naturligtvis inga större svårigheter, men händer det något som man inte varit med om tidigare så känns det som man rätt snabbt kan få bekymmer. Hmm.

 

[Ranger]

Sv: Bli duktig som vuxen

Hur tusan kunde du veta hur man tog hand om en häst efter bara ett år i ridskola? Jag har snart ridit ett år själv men det känns inte ens som jag skulle våga ge mig på att bli medryttare. När allt går planenligt och enligt mallen är det naturligtvis inga större svårigheter, men händer det något som man inte varit med om tidigare så känns det som man rätt snabbt kan få bekymmer. Hmm.

Tricket är att omge sig med rätt människor. Har man kunnigt folk runt omkring sig som man kan rådfråga brukar det mesta lösa sig.

 

[Etima]

Sv: Bli duktig som vuxen

Tricket är att omge sig med rätt människor. Har man kunnigt folk runt omkring sig som man kan rådfråga brukar det mesta lösa sig.

Precis så är det. Och som vuxen med råge är man inte lika känslig för alla som säjer att det inte går, och så kan man inte göra. Och man har andra erfarenheter med sig från helt andra områden som man kan använda i hästeriet.
Hade jag vetat mer då i början, hade jag kanske tvekat, och i alla fall inte startar med en 4-årig nordis som bara var sutten på.
Men med bra rådgivare och ett jätteintresse gick det utmärkt.
Hästar och ridning är fortfarande mitt stora intresse, och det går ju att fördjupa sig i det i all oändlighet!

 

[Yrrol69]

Sv: Bli duktig som vuxen

Tja, jag skaffade en pålle på foder efter 2½ år på ridskola....
Och än så längen går det bra (har gått 7 månader nu) och så längen man är ödmjuk och vågar fråga alla om allt möjligt och tar till sig all information, så fungerar det utmärkt.
Visst blir det blunders ibland, men med sunt förnuft och goda stallkamrater och brinnande intresse så löser man allt.