Jag har världens mest exemplariska katter. Här är min jobbutsikt idag. Hon har trippat så fint med högt lyfta tassar över alla ömtåliga frösådder som står som svårforcerade och samtidigt ömtåliga hinder på vägen mot den soligaste platsen på mitt arbetsbord. Väl framme har hon klämt ner sig mellan krukan och fönstret med en försiktig tass vilandes i pelargonjorden. Inte en bruten stjälk har hon lämnat efter sig. Inte en endaste spilld jordsmula. Jag hade älskat henne lika mycket även om hon vält alltihop men det har alltid förundrat mig att de är så försiktiga. De har varit så sen de var små. Båda två. Nog pratat. En bildtråd var det ju...