Sv: Berätta om era omskolade travare!!!
Jag har ingen nu, men jag hade först en som heter Kalle som jag fick när han var 7 (jag var 14-15) som hade blivit riden en del innan och var väldigt cool, lite lättskrämd kanske men väldigt lugn och LAT när man red. Han var väldigt tacksam att travjobba med, för visst, balansen var kass till en början och han var ojämn så han tryckte utåt i ena varvet och sneddade lite inåt i andra och var inte direkt lättriden, men han drig aldrig iväg och blev mycket sällan stressad. Hade inga problem med att fatta galopp (bara periodvis om man tränat det för lite) men eftersom han var ojämn i kroppen och lite lat så var det svårt att rida galoppen
Fick ta det ganska grundligt och försöka lära honom samla sej i skritten, och ett tag var han väldigt fin och gjorde fina skrittpiruetter och kunde gå skolor.
Det var en väldigt personlig häst... Hade honom i sisådär 4 år.
Nästa kuse var Nisse som jag köpte när han var 13 år. Han hade blivit mycket riden men mest hoppad, inte direkt dressyrriden. Sen så hade han stora problem med ryggen, höfterna/bäckenet och ett ledband som låg fel. Han var stel som en planka.
Han fick supermycket behandlingar och fick lätt motion men ofta.
Han blev mycket bättre och var också på tillridning 1½-2månader och sen var han helt underbar att rida, kunde gå väldigt samlat i skritt, öppna, sluta, skrittpiruetter, diagonalsluta osv, och kunde även gå samlad trav men orkade inte så länge, en långsida när han var som starkast. Hade inga problem med galoppen tycker jag, men jag tränade knappt det eftersom jag ville ta en sak i taget. Fick till en samlad galoppfattning iaf
Men det jag gillade mest med denna häst var personligheten för visst hade han sina dåliga sidor (kunde bli aggressiv om man var "uppstudsig", var allmänt hård ibland och testade gränser nästan hela tiden när han var på ett visst humör osv) men han var en klippa att rida ut på, inte rädd för något och OM han blev rädd, för att man red ut ensam för första gången på länge eller så, då fick man som max en tvärvändning och tre galoppsprång hemåt, bad man honom stanna så lyssnade han på sin ryttare, bad man honom gå framåt å lyssnade han också på sin ryttare. En väldigt pigg och framåt häst som tyckte det var askul att gå i skogen! Ju sämre terräng desto bättre
Men han var aldrig överilat pigg, man vande sej liksom vid lite högre tempo. Men det tog länge i dressyren innan man fick honom gå i lugnt tempo, var en gammal vana att gå i övertempo.
Sen så var det en otroligt social och nyfiken/påhittig häst