Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

iNHALE

Trådstartare
Nu kommer jag här igen med en tråd angående mina föräldrars odåga till pudel..

Det är så att jag är fullständigt färdig och har ingen lust att beblanda mig med den hunden nå mer..

Uppenbarligen klarar han inte att ens vara lös på tomten utan att han ska rusa som en id*ot fram och tillbaka vid staketet till hästhagen (ligger precis intill tomten) och skälla så man håller på att tappa fattningen. Hästarna bryr sig som tur är inte, men så fort de rör sig minsta lilla skäller han som en galning. Inte aggressivt utan han skäller för han blir uppspelt och inte kan kontrollera sig. Nästan tur att det är fårstaket runt hagen (inte det bästa ur hästsäkerhet, men det är inte vår mark så vi kan inte göra mycket åt det) i kombination med eltråd, annars hade han varit inne i hagen och jagat dem, och troligtvis blivit sparkad, vilket kanske skulle vara rätt åt honom :devil:

Frågan är, hur tränar man bort det här enerverande problemet?

Vi har testat med att ha honom kopplad i närheten av hästhagen och tillrättavisat honom varje gång han gjort en ansats att vilja skälla på hästarna eller hetsa upp sig. Detta funkar så länge han är kopplad, men så fort han är lös brakar helvetet lös igen.

Det går inte att tillrättavisa honom när han är lös, han lyssnar inte på rösten, och man kan inte komma nära nog för att göra en fysisk tillrättavisning genom att peta till honom eller liknande för så fort man går emot honom springer han undan och tar det hela som en lek.

Hittills har mina föräldrar legat lågt och skyllt på trotsåldern (han är strax över 1 år), men enligt mig ska en hund kunna uppföra sig som folk (eller ja, ni fattar) oavsett ålder i princip. Sen att de hittar på bus ibland som små får man leva med, men nån måtta får det vara.

Jag har nått den gränsen när jag känner att jag inte kan ta tag i uppfostringen av honom åt mina föräldrar pga att mitt tålamod med den hunden är slut, och när man bara blir arg och frustrerad går det inte att vara konsekvent och bestämd men samtidigt lugn, vilket ju är det som krävs..

Har försökt föreslå att vi ska gå på lydnadskurser med honom eller ta hjälp av en tränare, men det har bemötts med att det är bortkastade pengar och att han inte behöver träna lydnad.... oh rly..? :grin:

Så, hjälp, vad göra?
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Vill spontant säga att det är rätt hopplöst så länge ägarna inte vill träna. håll hunden kopplad.
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Har försökt få dem att åtminstone hålla hunden kopplad, men i många fall går det inte fram utan efter en stund hör man hur hunden skäller som en galning igen och mamma och pappa står på trappan och skriker för full hals..
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Känner igen det där.
Mina föräldrar är likadana med hunden dem har.
Han skäller på allt och alla, hoppar på folk (jättekul med 45 kg hund)
Brukar gå med honom ibland så att han i alla fall får komma av gården någon gång och det är inga problem alls. Men de bara skriker åt honom och stressar upp en redan stressad hund ännu mer.
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Tycker det är grymt jobbigt, och väldigt pinsamt också. Han har slutat kasta sig på gäster och folk vi möter, men han är fortfarande full av energi och ska hälsa som en vilde. Är mest arg på att han inte lyssnar för 5 öre. Han lyssnar bara när han vill, men om man t.ex. är ute med honom lös på tomten och ska kalla in honom står han bara 20 m bort och tittar på en. Försöker man gå fram springer han undan och sen håller det på så. Fortsätter man kalla ignorerar han en efter en stund och går iväg och nosar någon annanstans.
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Då får ni träna mer inkallning och bli "roligare" än det han springer efter. Ni måste hitta motivationsfaktorer hos honom och träna med hjälp av dem.

En hund med så mycket överskottsenergi måste få utlopp för sin energi på annat sätt än att springa och "jaga" hästarna hela dagen. Men är inte föräldrarna intresserade av att träna och jobba med hunden så får man också stå ut med problembeteenden.
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Strunta i tillrättavisningarna och beröm hunden istället när den gör rätt. Tala om för dina föräldrar att skrikandet bara triggar igång hunden ännu mer, att den ser det som att "nu skäller matte och husse oxå, tur att jag varnade dem", typ.
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Med risk för att få halva buke efter mig: Vattenslang (med bra sprutt i och hård stråle) och ett bestämt "NEJ!"/"TYST!" varje gång han skäller hysteriskt och rantar efter staketet..

Hysteriskt skällande hundar är hemskt och lockar verkligen fram det värsta i mig :devil:
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Jag håller med... När de går upp i varv sådär mycket måste man bryta det på något sätt.

TS - Långlina kanske är ett alternativ också, ifall ni inte får tag på honom när han är lös?

Samt det uppenbara, sysselsätt hunden med andra aktiviteter. Spår är skitbra, då sover de gott sen ;)
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Bra förslag! Det är ju inget som vållar smärta och man kan tillrättavisa på avstånd.

Jag är också för såna fjärrstyrda halsband t.ex (ej el) som tillrättavisar hunden vid t.ex bajsätande.


TS - tror att hoppet är ute om inte du gör ett jättejobb... Sambons pappa och hans sambo har en hund som tyvärr har BC i sig... Den får bara promenader, mycket promenader, men är så ouppfostrad så det skriker om det i helvetet... Hunden har så mycket energi att den överdriver alla reaktioner, säger man till blir han så rädd att han kissar på sig, han får göra som han vill (jag fick åka o klippa klorna på den, blev helt enkelt så att jag sa till sambon att hålla i hans ben så han inte kunde resa upp sig så skulle jag klippa för de kunde inte sen de råkat klippa i pulpan o gjort en affär av det. Jag fick klippt alla klor, dock kissade han på sig, försökte hugga oss och sprattla sig upp. Men den där gången fick han inte som han ville :devil: annars hade han fått gå med för långa klor.) Kan inte åka bort för han kan inte vara ensam, kan inte åka bil för han blir så åksjuk.
Listan görs lååååååång!

Hade han fått mental stimulans hade han förmodligen inte reagerat lika starkt. Hans mamma och syster är iallafall trevliga hundar, mamman har aldrig varit galen på nåt sätt och är STABIL som tuuuusan, syrran är ett energiknippe men får stimulans så hon är trevlig om än PIGG.

Vi tackar inte ja till att passa den hunden längre för vi är trött på hur den beter sig och att säga till funkar inte för hans reaktion blir ju som sagt kraftig och han kissar på sig... (Unghund, snart ett år...)

Problemet i det hela är om du engagerar dig i hunden men inte dina päron är att hunden inte får konsekventa regler att följa efter, t.ex dina föräldrar låter hunden tigga och matar den vid bordet så kommer den ju fortsätta med det och då med dem.
Får den inte vara i soffan för dig kommer den ändå ligga i soffan när dina päron är där men inte du. Osv osv.
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Med risk för att få halva buke efter mig: Vattenslang (med bra sprutt i och hård stråle) och ett bestämt "NEJ!"/"TYST!" varje gång han skäller hysteriskt och rantar efter staketet..

Hysteriskt skällande hundar är hemskt och lockar verkligen fram det värsta i mig :devil:

Det är väl det där "varje gång" som blir problemet. Att TS kan göra det förstår jag, men hur får man med föräldrarna?
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Tänkte bara säga att det KAN faktiskt delvis växa bort.

Känner igen mig väldigt väl i din beskrivning av 1-åringen :crazy: vi har en pudelmix som väl varit lite åt det där hållet.
Får väl erkänna att vi inte tränat särsklit mycket med honom, och ärligt talat inte kunnat "nå fram" heller när vi varit på kurs osv.

Nu när han börjar närma sig 2-årsåldern så har faktiskt ett visst lugn börjat växa fram av sig själv. Så det finns kanske hopp om att dina föräldrars hund kan bli lite bättre "av sig själv" när den blir äldre.

Angående träning tänker jag som de andra, vad kan du göra om inte föräldrarna är på?
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Det där med vatten har jag testat med! Stod och fyllde vatten till hästarna när han satte igång och då spolade jag till honom varpå han tystnade direkt. Däremot var det mamma som satte igång och skälla, på mig. Hon menade att det var idiotiskt att spola honom med vatten som bestraffning eftersom han skulle kunna bli rädd för vatten, och iom att han är hos frisören var 8de vecka och dessutom badas här hemma mellan gångerna vore det hemskt om han blev vattenrädd för då skulle man ju inte kunna bada honom... jaha ja...

Kan även tillägga att han skäller på hästarna när han är inne också. Mot södersidan, där vi har hästhagen har vi stora fönster som går från golv till tak, vilket gör att han kan se ut.
När han ser hästarna springa sätter han också igång och skälla. När han gör det brukar jag morra på honom och sen fösa bort honom från fönstren, dvs gå mellan honom och fönstren och med min kropp trycker bort honom. Han får inte stå där och titta om han inte kan uppföra sig och hålla tyst..

Detta fungerar inte utomhus då vår tomt sträcker sig säkert 100 m längs med hästhagen, och trycker man bort honom skuttar han bara iväg längre bort, glad i hågen och fortsätter skälla..

Men som sagt, det är svårt när jag är den enda som är villig att ta i med hårdhanskarna sas...

Muppia:
Tror det största problemet är att jag och mina föräldrar, speciellt mamma, "uppfostrar" på så olika sätt. Mamma är mer gulligull och ber snällt om att hunden ska sluta medan jag är den som hellre säger till bestämt först, slutar det inte ryter jag till.

Kan ta det här med att äta från bordet som exempel. Han har aldrig fått mat vid bordet, av någon och vi är stenhårda med det. Däremot när han var yngre stod han ofta med tassarna på bordet efter att vi ätit och slickade rent tallrikarna när ingen såg. Mamma försökte säga till honom gång på gång, men det bara fortsatte och fortsatte tills jag kom på honom en kväll och röt till ganska ordentligt. Sen dess har han aldrig ens tänkt tanken på att vara på bordet.

Skuggi:
Tror säkert det kan växa bort. Han är ju som sagt i trotsåldern nu och är som en stöddig liten unge. Dock är man ju rädd att det här med att skälla på djur som rör sig osv ska befästas och stanna kvar upp i vuxen ålder om man inte sätter ned foten.
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Ja, där kan det ju helt enkelt tyvärr säga hur det blir... Hoppet är tyvärr inte så stort :(

Alla behöver ha lite samma tänk för att det ska bli en bra struktur i hans liv. Jag och min sambo har gjort allt likadant och jag var den som var mest hemma när han var valp fick berätta hur jag gjort och då har han gjort likadant. Det sparar otroligt mycket jobb.

Säg till din mamma att om man inte accepterar ett beteende så markerar man det, bättre en gång och det hårt än flera gånger som inte ger ett resultat. Ungefär som att sitta o peta med spö på hästen för att få den att gå fram utan resultat medan en rapp får hästen att gå framåt. Vad är då bäst? (nu kanske jag får spöstraff men så fungerar jag som ryttare och det har funkat på alla hästar utom de som är spörädda).

Fråga henne också hur han kan bli vattenrädd om man sprutar vatten på honom, det är inte samma sak som att ställa hunden i duschen o bada den! Min hund blir påsprutad med vatten (dock som lek) och han är inte ett dugg vattenrädd... :p
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Dags att flytta hemifrån?
PL

Det där kan man tolka på två sätt..

1. Ja, ibland har jag lust att flytta hemifrån för att slippa hunden...

2. Om du antyder att jag inte borde bo hemma bara för att jag är 20 år... den diskussionen tänker jag inte ens ta...
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Nej jag har inte ens koll på hur gammal du är. Men när men inte har samma åsikt som föräldrarna så kanske man bör fundera åt det hållet.
Jag tror jag var 22 när jag flyttade hemifrån kunde mkt väl dröjt längre om jag inte bytt utbildning.
PL
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Står på min profilsida så tänkte att du kanske varit där och kollat :)

Nåja. Jo ibland har jag lust att flytta. Dock stannar jag av samma anledning som jag bor hemma öht, dvs just nu tar det 25 min för mig att ta bussen från mina föräldraras hus till skolan jag pluggar på, jag kan ha hästen hemma utan att behöva betala stallhyra osv, och framförallt, jag slipper ta studielån. Detta tillsammans gör att jag är beredd att stå ut med både det ena och det andra för att slippa den ansträngda ekonomi det kommer innebära att flytta när man är mitt uppe i studierna.

Men ja, tanken har aldrig mig både en och två ggr.
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Ja visst är det bekvämt o billigt att bo kvar hemma tills man är klar men då är det ändå föräldrarnas hem.
PL
 
Sv: Behöver mer hjälp, tålamodet är slut...

Klart det är föräldrarnas hem. Det jag vill åstadkomma, eller snarare hjälpa till att åstadkomma är ett lugnt hushåll med en hund som inte rusar runt som en odåga och man inte kan kontrollera. Jag tvingar ingen att ändra sig, försöker snarare hjälpa till att få ordning på problemet, men om de inte vill samarbeta finns det inte mycket jag kan göra, tyvärr.
 

Liknande trådar

Hundträning Jag har en notoriskt människohoppande 15-månaders labrador - och jag känner en viss hopplöshet kring det. Är hon runt andra människor än...
2 3 4
Svar
61
· Visningar
7 835
Senast: skiesabove
·
Övr. Hund Hej allihopa! Jag är helt ny här och blev tipsad om detta forum då jag använder positiva metoder när jag tränar min tjej. Jag pluggar...
2
Svar
32
· Visningar
12 688
Senast: Milosari
·
Övr. Hund Då det inte blev någon valp till mig i den tänka kullen fick jag i stället köpa en 18-månaders-tik från uppfödaren. Hade redan innan...
Svar
12
· Visningar
2 445
Senast: Silver Girl
·
Hundträning Jag har fått en omplacering på 1.5 år. Han lyssnar inte jätteduktigt när jag ropar på honom och idag drog han iväg. Han vet ju vad jag...
Svar
10
· Visningar
6 442
Senast: Sonic76
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Senast tagna bilden XV
  • Storlek på rastgårdar?
  • Uppdateringstråd 30

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp