Pancakes
Trådstartare
Sitter på sängkanten med oro i kroppen och skulle behöva lite moraliskt stöd. Har under kvällen ringt polisen pga grannarnas bråk - de brukar inte höras men har nu skrikit på varandra flera kvällar i rad. För mindre än ett år sedan bodde samma kille med en annan tjej där det också var mycket högljudda bråk. Uppskrämd av historier där grannar inte reagerar bestämde jag mig för att göra något redan tidigare och ringde störningsjouren som hänvisade till polisen. Det hann lugna sig den gången innan jag kom fram. Ikväll kom jag fram snabbt och med en polis i luren gick jag och ringde på mitt i natten hos grannar jag knappt känner igen om de inte har hunden med sig. Båda två sa att allt var lugnt men syntes att tjejen var upprörd.
Polisen skulle ta kontakt med sitt befäl huruvida de skulle skicka någon eller inte. De har mitt nummer om de måste ta sig in i huset. Jag har inte hört några fler höga röster från lägenheten men någon som går omkring och typ röjer.
Nu känner jag mig orolig för att jag visade mig, tänk om det är en farlig människa i den andra lägenheten? Samtidigt känner jag mig lite dum för att jag ”la mig i” fast jag egentligen vill tycka att det var bra att jag reagerade ifall det pågår otrevligheter.
Polisen skulle ta kontakt med sitt befäl huruvida de skulle skicka någon eller inte. De har mitt nummer om de måste ta sig in i huset. Jag har inte hört några fler höga röster från lägenheten men någon som går omkring och typ röjer.
Nu känner jag mig orolig för att jag visade mig, tänk om det är en farlig människa i den andra lägenheten? Samtidigt känner jag mig lite dum för att jag ”la mig i” fast jag egentligen vill tycka att det var bra att jag reagerade ifall det pågår otrevligheter.