Jag har ingen aning! Tänkte att om han erkänner så behöver vi inte dra igång en rättegång och hela kalaset. Känns så ”stort”. Men det kanske krävs det ändå, jag har ingen aning faktist. Har aldrig suttit i denna sits innan och har NOLL erfarenheter av rättegångar, tingsrätt osv. Det mest olagliga jag varit inblandad i är en parkeringsböter liksom.
Det finns fall av sexuellt ofredande där strafföreläggande har utfärdats, pga att det har ansetts klart vilken påföljden skulle bli. Samtidigt sägs det i en rapport av Åklagarmyndigheten att det finns brister i ett sådant förfarande även om gärningsman och målsägande är överens om vad som har hänt. Ibland är det inte förrän under rättegången som det blir klart hur allvarligt brottet är.
Personligen så tycker jag - även om det inte är syftet med rättstillämpningen - att det görs enstor sak av det. Det är bra om en gärningsman även i mindre mål frågas ur i offentlighet och både får stå till svars och stå där med den skam som faktiskt är hans att bära.
Jag har varit kallad som målsägare i ett fall av sexuellt ofredande (blottning) där mannen dömdes. Det kan också tyckas ha varit en liten sak, men mannen dömdes till rättspsykiatrisk vård.