Behålla eller sälja?

[_Zacke_]

Kan tillägga att jag också känslomässigt var väldigt fäst vid honom. Men när jag hittade min drömponny och dessutom en superbra perfekt köpare till min förra häst så kändes allt så rätt och mycket enklare.

 

[MiniLi]

Det är ju heller inte säkert att en annan ryttare får samma problem, ibland handlar det ju bara om att man inte passar ihop.

 

[e_jhastar]

Känner igen mig en del av det du skriver, har varit i en liknande sits förutom att jag kämpade på i 2.5år innan jag tillslut fick erkänna att det inte funkade.. Bytte häst i början av året och nu när det är gjort känns det så skönt och rätt. Tyvärr har rädslan hunnit sätta sig ganska hårt i mig, skulle med facit i hand bytt häst tidigare innan det blev såhär illa. Idag är både jag och hästen gladare då han är hos en ägare som passar honom bättre. Men man ska kanske inte ge upp för tidigt heller, om man tycker det är värt det så går många problem att lösa. Det är nog bara man själv som kan känna vad som är rätt och fel.

Skönt att höra att det blev bra för dig till slut, känns som att det rätta valet är försäljning men mycket oro som kvarstår ändå. Från att jag lägger ut en annons, kommer han nånsin bli såld ens är min undran... Vad gör jag då?

 

[e_jhastar]

Det är ju heller inte säkert att en annan ryttare får samma problem, ibland handlar det ju bara om att man inte passar ihop.

Förhoppningsvis inte!

 

[MiniLi]

Förhoppningsvis inte!

Därför jag tänker att det är bättre att sälja via en förmedlare. Om du och hästen inte passar ihop så kommer du ju inte heller kunna visa upp den optimalt

 

[e_jhastar]

Därför jag tänker att det är bättre att sälja via en förmedlare. Om du och hästen inte passar ihop så kommer du ju inte heller kunna visa upp den optimalt

Förstår din tanke och håller med, men man har ju hört en del skräckhistorier om hästförmedlare... Hur vet man om dem är bra och seriösa?

 

[MiniLi]

Förstår din tanke och håller med, men man har ju hört en del skräckhistorier om hästförmedlare... Hur vet man om dem är bra och seriösa?

Ta referenser och utgå från rekommendationer?

 

[Grazing]

Hej!
Hoppas ni orkar läsa mitt långa inlägg men behöver verkligen ERAN hjälp!

Jag har för ca 7 månader sen köpt min första häst, jag tycker om honom något otroligt och blir jätteledsen av bara tanken att sälja honom. Ändå har jag tyvärr de tankarna att en annan häst förmodligen skulle passa mig bättre...

Han är importerad från Irland (inte av mig), tävlat mycket hoppning, är 19 år, välskolad osv.
I dressyren är han åt det segare hållet, kräver mycket ridning men blir väldigt fin när han fått komma igång ordentligt. I hoppningen blir han betydligt piggare, håller jag igång med mycket bommar och mindre hinder så brukar han bli lite lättare att hålla tillbaka osv.
Vid uteritter (ensam) är han väldigt nervig, tittar på allt, vill inte gå fram ordentligt, försöker sticka hem, kastar sig åt sidorna. Med sällskap är han mycket tryggare men blir väldigt tävlingsinriktad och kan dra iväg då med om man galopperar/travar för mycket.

Förutom att jag ej känner mig trygg på han ute så kan han ibland vid ridning i ridhus/paddock bara få för sig att dra iväg, han exploderar och drar iväg i 180 ett varv runt ridhuset och så slutar han. Ibland händer de oftare, ibland inte alls på ett par veckor.

Mitt dilemma är nu då att jag känner mig inte trygg i ridningen, vet aldrig vad han kommer få för sig att göra och rida i ridhuset blir såklart tråkigt till slut, samtidigt känns det inte tryggt ute heller. Så hjärnan säger åt mig att sälja för att skaffa mig någon tryggare, men hjärtat säger behålla, för han har ändå fått sin plats i mitt hjärta och bara tanken av försäljning gör mig otroligt ledsen.

Jag hoppas på att detta är något som kanske går över, men nu har det ändå gått 7 månader och jag vet inte hur länge till man ska "hålla ut"...

Vad hade ni gjort i denna situationen?

Hur är hästen uppstallad? Tycker det låter som en häst som har väldigt mycket överskottsenergi, då är det inte ovanligt att det blir sådana reaktioner. Ingenting ändrar oftast på sej av sej självt och det gäller att hitta först och främst stall som passar hästen, sen så gäller det att hitta rätt träning som stimulerar hästen rätt så den blir av med energin och blir nöjd psykiskt. Det kan dock vara svårt oavsett om du har blivit rädd, det är svårt att bryta.

Låter dock som en ganska rolig häst för rätt person. Och jag tror det kan säkerligen bli en rolig häst även för dig om du bara hittar rätt variant av träning för hästen och dig så ni får något slags partnerskap.

 

[e_jhastar]

Hur är hästen uppstallad? Tycker det låter som en häst som har väldigt mycket överskottsenergi, då är det inte ovanligt att det blir sådana reaktioner. Ingenting ändrar oftast på sej av sej självt och det gäller att hitta först och främst stall som passar hästen, sen så gäller det att hitta rätt träning som stimulerar hästen rätt så den blir av med energin och blir nöjd psykiskt. Det kan dock vara svårt oavsett om du har blivit rädd, det är svårt att bryta.

Låter dock som en ganska rolig häst för rätt person. Och jag tror det kan säkerligen bli en rolig häst även för dig om du bara hittar rätt variant av träning för hästen och dig så ni får något slags partnerskap.

För rätt ryttare är detta absolut en superrolig häst och en som man kan lära sig mycket av. Men som du säger, rädslan har satt sig lite nu och är svårt att ta sig ur det. Har provat olika slags tränings/vecko scheman, han går ute minst 8h om dagen, blir längre nu i takt med att det blir mörkare senare. Han går med 2 andra och rör sig mycket, han brukar springa runt en del själv annars i hagen. Det är ett lugnt mindre stall, vilket passar han bra då han blev stressad i förra stallet som de vart lite mer liv i ...

 

[Lavinia]

I mina öron låter "plötsliga reaktion ibland" som om det kan vara nåt som gör ont, rygg tex. När du tar ut veterinär, se till att visa hästen riden så hen får se vad det är som händer. Kanske sadeln klämmer?

Eftersom du blivit rädd kan det mycket väl vara så att det bästa är att sälja, men kolla igenom honom först så där inte är nåt som stör honom.

 

[e_jhastar]

I mina öron låter "plötsliga reaktion ibland" som om det kan vara nåt som gör ont, rygg tex. När du tar ut veterinär, se till att visa hästen riden så hen får se vad det är som händer. Kanske sadeln klämmer?

Eftersom du blivit rädd kan det mycket väl vara så att det bästa är att sälja, men kolla igenom honom först så där inte är nåt som stör honom.

Båda sadlarna är utprovade men ska kolla hans rygg.

 

[tuaphua]

Jag jobbar mycket med hästar som uppför sig som din. Inte helt sällan är det något fysiskt som stör. Har man ont så blir man som flyktdjur gärna känsligare för potentiella faror och mer flyktbenägen än en helt frisk häst.
Och att sticka så som du beskriver är ofta ett tecken på smärta det med.

Vissa har kissing spines, andra har ont i mun/käke/nacke etc..

Sen finns det givetvis hästar som uppför sig så som inte har ont. Så om en veterinär avgör att hästen är smärtfri så finns det många olika metoder för att lösa sånt här beteende. Både i form av att man dels jobbar med att släcka ut triggers, dvs utsätta hästen för vad den tycker är otryckt i lagom doser där man puschar lagom mycket ur deras comfort zone.
Om de sticker kan man också "ta över" det genom att man istället för att bromsa helt enkelt rider galoppen, driver och när de sen vill sakta av rider man ännu mer galopp.
Och så kan man lära in one rein stop tex. Men då göra det på riktigt och inte bara dra i ena tygeln, utan full skolning från grunden. Då kommer man gradvis till att det räcker att böja hästen ngt för att den ska coola ner sig.
En häst som gör som din mår inte helt bra, oavsett om det är smärta eller annat. Och man vill ju hjälpa dem att få må bra, antingen genom behandling eller träning. Så man kan ha en relation med så lite friktion i som möjligt.

Men ska man jobba med sånt här så måste man våga. Man får inte tveka. Och många blir rädda om de sitter på en häst som sticker. Det går emot ens instinkter att då driva på mer på en häst som inte är på hjälperna.
Och man måste kunna läsa av vad som är lagom. Få vanliga tränare har kunskap om problemlösning. Så det blir ju svårt att hitta tränare och rätt hjälp.

Med det sagt så hade jag börjat hos veterinären. Och om vet säger att hästen är smärtfri så får man då börja fundera kring om men verkligen vågar, har möjlighet etc att träna bort problemen eller om det inte vore klokast att sälja iaf. Ofta när man blivit rädd så är ju att sälja lämpligast.

 

[Lavinia]

Utprovning är tyvärr ingen garanti för att utprovaren provar ut en passande sadel :-(.

Låter bra med ryggkoll :-).

Båda sadlarna är utprovade men ska kolla hans rygg.

 

[Bapelsin]

Sälj!
Det finns garanterat någon annan där ute som kan få ut jättemycket av din häst, och det finns garanterat en annan häst där ute som du kan få ut jättemycket av.
Förutsatt att hästen är frisk.

Jag var rädd för min första häst och vågade nästan aldrig rida henne, hade medryttare som gjorde det istället. Hade det så i flera år. Önskar nu i backspegeln att jag hade sålt henne och köpt en häst som var för mig istället, trots att jag älskade henne sååå mycket! Hon var hos mig tills hon vandrade vidare.

 

[Elgofelia]

Hej,

Jag tycker först och främst att det är bra att du kommit så långt som att börja fundera på att sälja. Det är allt för många som blir kvar i "dåliga förhållanden" pga av man får dåligt samvete mot hästen. Man ska inte ha det. Jag tror också att många har en föreställning om att man är den enda som kan ge sin häst det bästa, vilken heller inte är fallet.

När man har blivit rädd för sin häst gäller det att antingen spela sjukt bra teater eller låta någon annan rida. Hästar kan lukta till sig rädsla (bokstavligen) och blir varken trygga eller lugna av att den som sitter på ryggen som ska leda är rädd. Till det har vi erfarna ridskolehästar, som kan sitt jobb och kan lotsa sina elever lugnt och tryggt. Tänk om din chef hade varit osäker och rädd när hen ska leda jobbet, det är klart man själv hade blivit osäker och kanske velat ta över ledarrollen själv, eller stuckit därifrån. Det är egentligen ganska enkel psykologi.

Jag tror inte att hans beteende beror på smärta, så som du beskriver det. Jag tror att det blir en ond cirkel av att du blir nervös och otrygg och "smittar" honom och han blir "nervig" vid uteritterna. Annars hade du haft samma problem vid ridning i ridhus eller på bana. Förmodligen är du själv tryggare där, vilket du för över på hästen. Alternativet är att låta någon annan rida ut på honom. Jag hoppas i alla fall att det löser sig för dig. Att ha häst ska vara roligt och givande. Ibland blir det utmanande, men det ska inte vara skrämmande.

 

[Mia_R]

Hur mycket rids han och hur mycket foder och vad fodras han med? Hur varierad ridning får han?

 

[Iszka]

Åh vad jag känner igen mig i det du skriver! Jag köpte också en irländare som betedde sig väldigt liknande. Kunde från ingenstans bara explodera och sticka. Spelade ingen roll om vi var i skogen eller på ridplanen, men vissa dagar funkade han jättebra. Han hade uppvisar det beteendet på provridningen, men ägaren skyllde på omständigheter och när han utöver det gick som en dröm resterande tid trodde jag på henne.

Jag som redan innan är lite av en fegisryttare blev snabbt rädd och det tog bort all glädje i att rida, allt jag kände var ångest eftersom jag inte visste vad han skulle göra idag. Vi kom in i en dålig cirkel där min rädsla säkert smittade över på honom. När andra red fungerade han nämligen oftast bra. Jag kom relativt snabbt fram till att sälja honom och är så glad att jag gjorde det! Han kom till en duktig tjej som ville tävla och de har det jättebra tillsammans. Jag hittade en annan häst och tycker att ridning är kul och underbart igen

 

[e_jhastar]

Åh vad jag känner igen mig i det du skriver! Jag köpte också en irländare som betedde sig väldigt liknande. Kunde från ingenstans bara explodera och sticka. Spelade ingen roll om vi var i skogen eller på ridplanen, men vissa dagar funkade han jättebra. Han hade uppvisar det beteendet på provridningen, men ägaren skyllde på omständigheter och när han utöver det gick som en dröm resterande tid trodde jag på henne.

Jag som redan innan är lite av en fegisryttare blev snabbt rädd och det tog bort all glädje i att rida, allt jag kände var ångest eftersom jag inte visste vad han skulle göra idag. Vi kom in i en dålig cirkel där min rädsla säkert smittade över på honom. När andra red fungerade han nämligen oftast bra. Jag kom relativt snabbt fram till att sälja honom och är så glad att jag gjorde det! Han kom till en duktig tjej som ville tävla och de har det jättebra tillsammans. Jag hittade en annan häst och tycker att ridning är kul och underbart igen

Wow, känner igen mig exakt i det du skriver. Dock hört mycket nu om att irländare kan bete sig såhär... Jobbigt som när du säger, man vet aldrig "hur kommer det gå idag?", för helt plötsligt har man de där jättebra ridpassen och då är det som att min hjärna går in direkt på att behålla honom för att nästa pass när något händer. till att sälja. Detta är verkligen otroligt jobbigt. Idag hade jag ett bra ridpass...
Skönt att det löste sig bra för dig! Hur länge hade du din häst?

 

[e_jhastar]

Hur mycket rids han och hur mycket foder och vad fodras han med? Hur varierad ridning får han?

Han motioneras/rids 4-6 gånger i veckan beroende på hur mycket jag jobbar. Har han vart lite jobbig några dagar går jag över till att arbeta mer från marken istället. Han får 0,4 kg naturmüsli från hippolyt och 7kg hö.

 

[Oknytt]

Sålde nyligen ett fullblod uppfödd på Irland som betedde sig som du beskriver. Gjorde mig totalt jävla livrädd så jag sålde honom. Otroligt vacker häst, men ingen mening att ha kvar om bara tanken på att hoppa upp ger en panikångestattacker