Sv: Bebisar med tejp för munnen!
Jag brukar inte heller sticka huvudet i sanden. Men jag tror man blir känsligare när man själv har fått en liten plutt. Det berör mer och djupare än innan. Så är det i alla fall för mig. Min son är ungefär lika gammal som pojken man fick se med övertejpad mun i inslaget. Han låg och sov när det visades. Jag tror man tänker sig in i situationen lite för mycket och då känns det för mycket.
Till viss del är det nog vettigt att skydda sig själv, så man inte går under och vem skulle bli hjälpt av det? Men man ska inte heller stoppa huvudet i sanden och låtsas som det regnar. Vet bara inte vad man ska göra exakt! Men om man ser och erkänner att problemet finns, så måste det vara ett steg i alla fall. Ungefär som den ryska mamman, hon såg och hon gjorde det hon kunde, istället för att blunda och rycka på axlarna. Hon tog ansvar!
Ett av de stora problemen är väl att de som bor i länderna inkl de styrande, tex i Ryssland, måste öppna ögonen och ta sitt ansvar och göra något åt de här missförhållandena. I Brazilien "löste" de under en tid sina problem med hemlösa barn genom att helt enkelt skjuta barnen!
Ja, verkligen! Heder åt henne!
Samtidigt är det ju p g a henne som jag fick se dessa bilder, som gör mig så ledsen och upprörd. Jag säger som The Great White Shark: Jag brukar inte sticka huvudet i sanden, men ibland vill jag det.
Ska man stänga av tv:n när det visas bilder på djur som plågas eller människor som misshandlas? Ska man skydda sig själv från att bli nedstämd, upprörd och ledsen? Eller kan man omvandla dessa känslor till något konstruktivt?
Jag brukar inte heller sticka huvudet i sanden. Men jag tror man blir känsligare när man själv har fått en liten plutt. Det berör mer och djupare än innan. Så är det i alla fall för mig. Min son är ungefär lika gammal som pojken man fick se med övertejpad mun i inslaget. Han låg och sov när det visades. Jag tror man tänker sig in i situationen lite för mycket och då känns det för mycket.
Till viss del är det nog vettigt att skydda sig själv, så man inte går under och vem skulle bli hjälpt av det? Men man ska inte heller stoppa huvudet i sanden och låtsas som det regnar. Vet bara inte vad man ska göra exakt! Men om man ser och erkänner att problemet finns, så måste det vara ett steg i alla fall. Ungefär som den ryska mamman, hon såg och hon gjorde det hon kunde, istället för att blunda och rycka på axlarna. Hon tog ansvar!
Ett av de stora problemen är väl att de som bor i länderna inkl de styrande, tex i Ryssland, måste öppna ögonen och ta sitt ansvar och göra något åt de här missförhållandena. I Brazilien "löste" de under en tid sina problem med hemlösa barn genom att helt enkelt skjuta barnen!