Min rygg är fortfarande lite ledsen men när jag kör övningar ikväll som innefattar ländryggen så kör jag nog utan vikter så jag inte slarvar omedvetet med ryggen utan fokuserar på att inte svanka och att spänna magen ordentligt.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Dagens plan med träning har byttes ut mot soffhäng och så ska jag fixa äppelpaj...
Haft vansinnigt ont i huvet idag och känner mig inte alls i fas för någon träning idag tyvärr...
Wääh.
Måndag: Rask promenad på runt timmen för att se hur kroppen känns sen.
Tisdag: Gym! Äntligen!
Onsdag: Spinning.
Torsdag: Gym.
Fredag: Långpromenad.
Lördag: Gym.
Söndag: Spinning.
Shit vad rädd jag blev i stallet idag! Hästen har sin lite "lugnare" dag idag (hon har en dag med promenad och en dag när hon vilar helt), och den rundan jag tänkte gå behöver jag inte gå över vägen för, så mockade först. Annars brukar jag få rida först, om jag inte är där på morgonen, för att hinna över vägen i tid. När jag kommer upp i hagen vill inte min häst bli infångad. Hon har såna dagar ibland, tack och lov mer och mer sällan, men de är banne mig inte roliga när de händer. Hon tycker så klart däremot att det är bajskul, man ser riktigt hur lycklig hon är när hon leker tafatt med mig genom hela hagen. De flyttade upp till vinterhagen i lördagsmorse, som är mycket större än småhagarna de gått i sen de kom tillbaka från betet.
Ibland hjälper det att bara prassla med någonting, eller gå ner till stallet för att hämta en muta. Bara för att jag var lat och inte ville gå ner till stallet en extra vända (den andra hästen, som är mycket större, äter lunch medan min är borta, så jag måste ändå springa upp en gång till med hennes mat), försökte jag distrahera henne med nycklarna. Funkade inte, så jag stoppade ner dem i fickan, hämtade muta, fångade in ponny, lunchfodrade kompis och gjorde iordning min häst. Precis lagom tills jag lämnade stallplanen inser jag att nycklarna inte ligger i fickan. Inte heller i stallet eller på vägen upp till hagen. Sa jag att vinterhagen är enorm? Sa jag att hästarna inte gått där sen innan sommarbetet, så det är högt gräs? Min nyckelknippa har samma färg som höstbrunt gräs. Say no more...
Jag var gråtfärdig innan jag hittade dem. Fantiserade att någon fågel hade tagit dem (jag var ju ändå borta ganska länge), eller att kompisen råkat äta upp dem. Eller illa nog, att de hade ramlat ur någonstans där gräset var som högst. Nu hade jag världens tur, och lyckades hitta dem (innan glupska hästar/kriminella fåglar gjorde det), och vi fick sen en promenad på 40 minuter. Men hädanefter får mutan följa med upp till hagen från början, det här vill jag aldrig behöva göra igen.
Hittills måste jag säga att min vecka går lite sisådär. Måndagen var kaos på många vis med rörigt på jobbet, enorm trötthet efter en lite väl social helg, och sorgliga händelser i bekantskapskretsen, så jag hoppade över intervallerna och tog det lugnt istället.Plan för veckan:
Måndag - min kollega håller i ett stavgångsintervallpass, ska dit om jag blir klar på jobbet i tid
Tisdag - transportlöpning, brukar bli 15+20+30 minuter utspritt över hela dagen
Onsdag - Ridning, antingen en skogstur eller dressyr på ridbanan eller lite blandat
Shit vad rädd jag blev i stallet idag! Hästen har sin lite "lugnare" dag idag (hon har en dag med promenad och en dag när hon vilar helt), och den rundan jag tänkte gå behöver jag inte gå över vägen för, så mockade först. Annars brukar jag få rida först, om jag inte är där på morgonen, för att hinna över vägen i tid. När jag kommer upp i hagen vill inte min häst bli infångad. Hon har såna dagar ibland, tack och lov mer och mer sällan, men de är banne mig inte roliga när de händer. Hon tycker så klart däremot att det är bajskul, man ser riktigt hur lycklig hon är när hon leker tafatt med mig genom hela hagen. De flyttade upp till vinterhagen i lördagsmorse, som är mycket större än småhagarna de gått i sen de kom tillbaka från betet.
Ibland hjälper det att bara prassla med någonting, eller gå ner till stallet för att hämta en muta. Bara för att jag var lat och inte ville gå ner till stallet en extra vända (den andra hästen, som är mycket större, äter lunch medan min är borta, så jag måste ändå springa upp en gång till med hennes mat), försökte jag distrahera henne med nycklarna. Funkade inte, så jag stoppade ner dem i fickan, hämtade muta, fångade in ponny, lunchfodrade kompis och gjorde iordning min häst. Precis lagom tills jag lämnade stallplanen inser jag att nycklarna inte ligger i fickan. Inte heller i stallet eller på vägen upp till hagen. Sa jag att vinterhagen är enorm? Sa jag att hästarna inte gått där sen innan sommarbetet, så det är högt gräs? Min nyckelknippa har samma färg som höstbrunt gräs. Say no more...
Jag var gråtfärdig innan jag hittade dem. Fantiserade att någon fågel hade tagit dem (jag var ju ändå borta ganska länge), eller att kompisen råkat äta upp dem. Eller illa nog, att de hade ramlat ur någonstans där gräset var som högst. Nu hade jag världens tur, och lyckades hitta dem (innan glupska hästar/kriminella fåglar gjorde det), och vi fick sen en promenad på 40 minuter. Men hädanefter får mutan följa med upp till hagen från början, det här vill jag aldrig behöva göra igen.