Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Creps med champinjonstuvning
Alltså... Jag har aldrig förstått mig på crêpes. men tack för tipset ändå!
Hädare!!
Men nää vad trist! Och oerhört tragiskt för samtliga inblandade såklart! Jag är sämst på att hantera besvikelser så jag förstår verkligen att det är tungt, stor kram till er! Förhoppningsvis så verkar det sämre än vad det faktiskt är för er del - man vet ju liksom inte förrän man är där så försök att bibehålla positiviteten även om jag förstår att ni är grymt besvikna. Och träningen har ju varit något bra i alla fall, trots att du inte får användning av den på samma sätt som du tänkt. Men du njöt ju av att komma igång igen och vi har alla bevittnat vilken enorm skillnad det gjort på din kropp, så försök att tänka på det som en positiv faktor i alla fall.Blir inget berg för vår del... Som jag laddat! Och tränat!
Borneo drabbades av ett kraftigt jordskalv precis vid berget igår. Stackars människor blev strandsatta uppe på toppen och jag tycker synd om hela befolkningen i närområdet, Malaysia är ju överlag inte särskilt drabbat av jordskalv så beredskapen är nog ganska dålig och turismen (bland annat berget) drabbas ju hårt. Boendet på 3500 är skadat och avstängt, berget anses vara farligt att vistas på eftersom de vanliga vägarna är blockerade av stenras och det finns lös sten överallt.
Så himla tråkigt. Resistenta bakterier, jordskalv, ihållande åskoväder och regn under samtliga veckor vi ska vara där (trots att det SKA vara den torra delen av året) och jag som fortfarande inte är frisk - resan känns sådär-rolig just nu
Åh kära du vad jag önskar att jag kunde hjälpa dig på något vis, det gör mig så ont att höra hur du mår! Som zassoo sa så låter det som att din sjukdom kräver att du vilar istället för att ge dig ut och gå, men jag förstår ju att det är femtontusen gånger lättare sagt än gjort. Kan det hjälpa om du försöker göra något annat aktivt som inte är lika ansträngande? Baka? Laga mat? Något som känns värdefullt men som ändå inte misshandlar din kropp liksom...Jag sitter här och funderar på att ge mig ut på en minivandring idag. Packa ryggsäck till mig och packväskor till hunden och bara gå bort all ångest. Jag vet att det egentligen är typ det dummaste jag kan göra just nu med det här skiten i lungorna, men jag klarar inte av att hantera den här enorma ångesten. Jag gör inte det. Känner mig så sjukt ensam och värdelös... Har mest tänkt att liksom inte insett ur jäkla ensam jag är här tidigare, nog har jag känt mig ensam liksom - men mest intalat mig att det är inbillning. Eller självvalt. Och jag har ju haft Honom.
Nu har jag ingen.
Det är jag och hunden. Långdragen sjukskrivning så att jag inte ens träffar mina tanter på jobbet. Utan det är jag, hunden och all ångest. Och jag bara orkar inte..
Så.. får se om jag vårdar mitt psyke idag och misshandlar kroppen istället..
Förlåt för allt negativt i det här inlägget.
Nej vad tråkigt! hoppas ni får en jättefin resa ändå.Blir inget berg för vår del... Som jag laddat! Och tränat!
Borneo drabbades av ett kraftigt jordskalv precis vid berget igår. Stackars människor blev strandsatta uppe på toppen och jag tycker synd om hela befolkningen i närområdet, Malaysia är ju överlag inte särskilt drabbat av jordskalv så beredskapen är nog ganska dålig och turismen (bland annat berget) drabbas ju hårt. Boendet på 3500 är skadat och avstängt, berget anses vara farligt att vistas på eftersom de vanliga vägarna är blockerade av stenras och det finns lös sten överallt.
Så himla tråkigt. Resistenta bakterier, jordskalv, ihållande åskoväder och regn under samtliga veckor vi ska vara där (trots att det SKA vara den torra delen av året) och jag som fortfarande inte är frisk - resan känns sådär-rolig just nu
Hej från Hamburg! Jag överlevde, trots miniplan och inte så god italiensk kaka. Vi har promenerad några km och njuter nu av wifi på vårt hostel
Det är bara hälsosamt att ha dagar man inte tränar och att kunna göra avsteg från sina vanliga träningsrutiner om det är något särskilt man vill göra som med studentfirandet till exempel så jag skulle inte kalla det en dålig motionsdag utan en helt vanlig dag med lite extra festligheter Skönt att du fick sova ut, det är alltid uppskattat. Det ska jag göra på måndag har jag planeratDålig motionsdag för mig igår men hade en superdag ändå med studentfirande, familj och god mat och dryck.
Idag sov jag till 12(!) och känner mig riktigt utsövd för första gången på länge I motionsväg blir det nog promenad och ev. en löptur beroende på hur kroppen känns från igår
Be inte om ursäkt! Jag har vräkt ur mig så mycket i den här tråden, kanske mer än jag vill egentligen men vi finns här för att stötta varandra. Jag kan förstå dina känslor och tankar, kan själv känna så ibland och det är hemskt jobbigt och tungt att bära på. Tur att vi har våra hundar, vet inte vad jag skulle ta mig till utan min hund. Tror på allvar att jag inte hade levt nu om inte han fanns, han har räddat mig på alla sätt det går att rädda någon på. Ta hand om dig och kämpa på. Jag tänker på dig.Jag sitter här och funderar på att ge mig ut på en minivandring idag. Packa ryggsäck till mig och packväskor till hunden och bara gå bort all ångest. Jag vet att det egentligen är typ det dummaste jag kan göra just nu med det här skiten i lungorna, men jag klarar inte av att hantera den här enorma ångesten. Jag gör inte det. Känner mig så sjukt ensam och värdelös... Har mest tänkt att liksom inte insett ur jäkla ensam jag är här tidigare, nog har jag känt mig ensam liksom - men mest intalat mig att det är inbillning. Eller självvalt. Och jag har ju haft Honom.
Nu har jag ingen.
Det är jag och hunden. Långdragen sjukskrivning så att jag inte ens träffar mina tanter på jobbet. Utan det är jag, hunden och all ångest. Och jag bara orkar inte..
Så.. får se om jag vårdar mitt psyke idag och misshandlar kroppen istället..
Förlåt för allt negativt i det här inlägget.