Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jag är inte sjuk men mår konstigt. Är helt svag i kroppen och borta i huvudet och bara av att gå en kort promenad (40 minuter) så blev jag helt slut och yr. Och jag som ska ut på långpromenad med en kompis i eftermiddag :/ Kanske mår bättre då, annars är jag ju envis så klart det löser sig. Sen har magen fått något ryck igår började det mullra om den och idag också, låter som jag har ett åskoväder i magen. Det liksom far runt som i en tvättmaskin och gör väldigt ont.
Jag är inte sjuk men mår konstigt. Är helt svag i kroppen och borta i huvudet och bara av att gå en kort promenad (40 minuter) så blev jag helt slut och yr. Och jag som ska ut på långpromenad med en kompis i eftermiddag :/ Kanske mår bättre då, annars är jag ju envis så klart det löser sig. Sen har magen fått något ryck igår började det mullra om den och idag också, låter som jag har ett åskoväder i magen. Det liksom far runt som i en tvättmaskin och gör väldigt ont.
En ledig eftermiddag utan plugg?! Ger mig ångest, vad gör man då egentligen?
Då får du ju massor av extra tid till att gå en promenad i det sköna vårvärdret, läsa en bok, se en serie, ringa någon kompis eller familj, kanske baka något bröd eller knäcke, laga extra god mat eller städa.@Mineur Äsch, det måste vara något muskulärt för jag får också ont i sittbenen de få gånger jag rider och inte har jag dåligt med vaddering heller
------
Min plan för dagen är att gå på ett jympapass! Åker hem till Stockholm på onsdag em så hinner bara träna måndag och tisdag denna vecka. Undrar dock hur det ska gå, för träningsvärken från igår är inte nådig
Nu ska jag bara ögna igenom tentan och sedan skicka in den. Känns som ett ångestfyllt berg att bestiga, bläää. Jobbigt att bli klar för tidigt också, för jag vet inte alls vad jag ska göra om jag blir klar om typ en timma? En ledig eftermiddag utan plugg?! Ger mig ångest, vad gör man då egentligen?
Vägde mig idag som jag skulle och jag har gått ner mer än ett kilo senaste veckan. Nu är jag på den vikten jag trodde innan att jag skulle vara nöjd med, får se om den känslan kommer infinna sig. Det vore väl fantastiskt om jag kunde få bli nöjd med min kropp. Samtidigt är det kanske inte bra att bli nöjd med en kropp som har ett anorektiskt BMI och flera kilos undervikt. Men det vore härligt att få känna mig nöjd oavsett, bara för att få lära in den känslan.
Jag är inte sjuk men mår konstigt. Är helt svag i kroppen och borta i huvudet och bara av att gå en kort promenad (40 minuter) så blev jag helt slut och yr. Och jag som ska ut på långpromenad med en kompis i eftermiddag :/ Kanske mår bättre då, annars är jag ju envis så klart det löser sig. Sen har magen fått något ryck igår började det mullra om den och idag också, låter som jag har ett åskoväder i magen. Det liksom far runt som i en tvättmaskin och gör väldigt ont.
Usch, blir lite rädd att du har rätt. Läkaren ville ha mig inlagd idag igen för att jag fortsätter gå ner i vikt och väger för lite men hon vill att det ska vara mitt beslut och vill inte tvångsinlägga mig just nu. De vill att jag ska fundera på det och sen ska jag dit igen på onsdag. Vet att jag inte kommer lägga in mig men vet samtidigt att det inte är hållbart att må så här. Fast idag är värsta dagen på länge, jag känner mig så svag att det är tungt att lyfta ett glas med vatten liksom. Och huvudet värker och precis allt känns jobbigt. Hoppas det inte fortsätter så här.Din stackars kropp sänder dig starka signaler att något är allvarligt fel, det är vad som händer. Den talar om för dig att om du inte stannar upp och tar hand om den så kommer kroppen inte orka mer. Den kommer säga upp sig, kollapsa. Lyssna på den, Qelina.
Jag har inte direkt ett extremt lågt BMI och det är det som förbryllar mig för jag skulle förstå om jag vägde mindre men inte på den vikten jag är nu. Visst, jag har ganska många kilos undervikt men jag tycker inte kroppen har reagerat vid den här vikten alla andra gånger jag gått ner i vikt. Kanske är kroppen mer sliten och trött nu efter alla år av sjukdom? Eller så har jag en förvrängd bild av vad som är extremt låg vikt. Kanske är jag så mager som alla säger trots allt? Märker nu igen när jag är ute att folk stirrar och verkligen scannar av min kropp när jag möter dom. Det tycker jag är extremt jobbigt.Du säger att du har ett extremt lågt Bmi och att du gått ner ytterligare ett kilo senaste veckan. Varför tror du att du mår konstigt och känner dig svag?
Ja du, ibland vet jag nog inte själv det. På ett sätt vet jag allt om sjukdomen och på ett sätt saknar jag nog insikt när det kommer till mig själv. Min läkare tycker att när det kommer till maten och kroppen så är jag nästintill psykotisk och har vanföreställningar. Jag vet ju t.ex. rent logiskt att vatten inte kan samlas på kroppen och sätta sig i cellerna och bli till fett, ändå ser jag det framför mig som om det händer. Jag vet med logiken att den där skivan paprika jag åt igår kväll för att inte svimma inte kommer göra att jag går upp i vikt men känslan och tankarna är att jag blir enorm, sväller, går upp i vikt och blir äcklig. I sjukdomen innebär mat bara att jag går upp i vikt, blir äcklig och oren, som om jag äter och dricker gift när det bara handlar om mat.Det är sådana här inlägg som gör att jag ifrågasätter om du verkligen har sjukdomsinsikt.
Usch, blir lite rädd att du har rätt. .