Sv: Barnet skriker på nätterna, tvingas betala störningjourens utryckning?
Jag har skrivit det till dig förut och skriver det igen: Skilj på åtgärder och argument som påstås vara för barnets bästa, och de som bara går ut på att föra fram sin rätt (som granne).
Jag utgår från vad folk skriver här och deras argument. Det blir absurt om jag ska utgå från vad debatörer eventullet gör och som de inte skriver här. Menar du att argumenten inte är baserade på verkligheten utan rena påhitten eller?
Om du oroar dig för barnets väl och ve är störningsjouren ett tämligen korkat alternativ. Är man akut oroad ringer man polic eller socialtjänst.
Det var därförnjag skrev "I ett annat inlägg så menade jag på att störningsjouren (socialen/polisen) kan vara ett alternativ då föräldrarna inte verkade bry sig" och inte enbart störningsjouren." Jag menade givetvis att man skulle väla det lämpligaste för just den aktuella situationen. Varför trodde du jag fyllde på med soc och polisen? För att jag menade att man inte skulle ringa dit eller?
Vill man hjälpa till på annat vis är det mer konstruktivt att erbjuda sig att ge föräldrarna avlastning. Det är inget krav. Men det är en klok och god gärning som kan gynna både barn och förälder. Dessutom öppnar det för en trevligare dialog. Min granne har erbjudit sig att passa min son för att låta mig sova - jätterart, verkligen! Och är man ensam med ett spädbarn är det guld värt.
Jo om man vill hjälpa, men nu gällde det en fiktiv perosn som led av sömnbrist och rådet var, hjälp föräldrarna som har det ännu värre. Hjälpa jovisst, men det lär inte vara effektivt mot ens egen sömnbrist. Det är dock ett praktexempel du kommer med, istället för att åtgärda orsaken (att grannen blir störd) ska grannen flytta hemifrån ( bo hos kompisar/släkt var i samma inlägg) och sedan passa barnet.
Din rätt till tyst lägenhet som granne är en helt annan sak. När
det gäller små barn har du, som jag tolkar diverse inlägg här inklusive egna samtal till störningsjouren, inte den rätten. Vill föräldern inte ha med dig och dina klagomål att göra får du nog isolera själv.
Ja och det är just detta jag menar, enligt dig har man rätt att störa, det är grannen som är problemet som har mage att bli störd av ditt lilla underverk. Du vill inte lägga 2 strån i kors för att underlätta, hellre än att du försöker dämpa ljudet så ska alla grannar göra det. Dessutom säger ett samtal till störningsjouren väldigt lite om rättspraxis, om det nu finns någon.
Överlag tycker jag att det är intressant, och fruktansvärt på samma gång, att det för många är mer främmande att hjälpa en annan människa, än att göra anmälningar och skicka böter.
Och jag tycker det är intressant att du anser att ditt barn stör ( och här talar vi inte om enstaka skrik och överkänsliga grannar utan månader av skrik många timmar om dygnet) så ska alla i omgivningen dansa eftwr din pipa, de ska isolera sina lägenheter, flytta till släkten och passa ditt barn.
Jag passar gärna barn och hjälper gärna till, men om föräldrarna inte bjuder till och bara hänvisar till sin rätt och skiter i problemet då blir det ingen hjälp utan i slutändan gott om klagomål. Nu har jag inte klagat på en enda granne trots att jag mestadels bott lägenhet så särskillt känslig är jag inte.