Barndomsmat

[Unafraid]

Minns maten från barndomen som bra, mycket gör jag ännu. Typ vanlig husmanskost. En sak som jag aldrig åt och fortfarande inte skulle äta var köttkonserver som morsan ibland köpte. Sladdrigt "kött" som luktar kattmat som tur var fick man något annat då. Syrran var kinkig och jag allergisk så det fanns alltid flera alternativ

Pappas rätt då vi var hos honom var älggryta som fått puttra en hel dag med mycket lök,vitlök och kryddor. Maten var en höjdpunkt! Morsan däremot som hatade vitlök klagade alltid på hur vi stank...

När vi pratar matminnen med maken har vi en ständig dispyt. Jag hävdar att man INTE kan äta plättar/våfflor som mat - det är en efterrätt. Maken däremot fick det som middag. Vem blir mätt och hålls mätt på mjöl och socker?

Solklar middag! Man åt väl många tror jag? Och våfflor åts med vaniljglass!

Äter jag "pannkakor" nu så äts det LCHF, inget vanligt mjöl och någon röra till.

 

[Breaktown]

Minns maten från barndomen som bra, mycket gör jag ännu. Typ vanlig husmanskost. En sak som jag aldrig åt och fortfarande inte skulle äta var köttkonserver som morsan ibland köpte. Sladdrigt "kött" som luktar kattmat som tur var fick man något annat då. Syrran var kinkig och jag allergisk så det fanns alltid flera alternativ

Pappas rätt då vi var hos honom var älggryta som fått puttra en hel dag med mycket lök,vitlök och kryddor. Maten var en höjdpunkt! Morsan däremot som hatade vitlök klagade alltid på hur vi stank...

När vi pratar matminnen med maken har vi en ständig dispyt. Jag hävdar att man INTE kan äta plättar/våfflor som mat - det är en efterrätt. Maken däremot fick det som middag. Vem blir mätt och hålls mätt på mjöl och socker?

Inte för att pannkakor är en särskilt nyttig middag, men innehållet är ju framför allt mjölk, ägg och mjöl? Socker är ju beroende på vad man har på. Jag skulle påstå att omelett är en middag, den blir väl inte värdelös för att man adderar mjöl och ändrar proportionerna?

 

[Iamia]

.....
När vi pratar matminnen med maken har vi en ständig dispyt. Jag hävdar att man INTE kan äta plättar/våfflor som mat - det är en efterrätt. Maken däremot fick det som middag. Vem blir mätt och hålls mätt på mjöl och socker?

Jo! Pannkakor och plättar är mat! Jättegott! När jag var liten åt vi med sylt eller någon typ av stuvning. Jag och maken äter våfflor till middag då och då. Våffeljärnet på bordet och sedan olika grejer till, tex räkor, lax, stekt zucchini med vitlök, avocado och olika såser. Efterrätt är det aldrig. Däremot kan våfflor med sylt/ev grädde vara fika.

 

[Alandia]

Det är inte mycket från uppväxten på 80-talet som jag äter idag. Vi åt aldrig halv/helfabrikat, mamma gjorde all mat från grunden. Så till den grad att när jag flyttade hemifrån frossade jag i köpta köttbullar, fiskpinnar, köpesaft & sylt mm..
Det var mycket rött kött (vilket jag äter sällan numera), kotletter, kassler, fläskfilé, lamm.
Förrätt var ofta halva avocados med någon räkröra på, hade tom speciella tallrikar för det
Luncherna på loven var ofta krusbärs- eller rabarberkräm med mjölk- det var gott!
Annars så stod nog halva kostcirkeln av kall O'boy med limpmacka.

 

[Alandia]

Just ja, något jag aldrig, aldrig igen kommer äta är någon form av aladåb

 

[Silver Girl]

Mormor gjorde ofta småplättar och i stället för sylt till så hällde hon på lite hemmagjord outspädd rabarbersaft. Jättegott, i alla fall som barn.

 

[Derivata]

Vi åt spagetti och köttfärssås varje lördag. Det är ett sådant där varmt barndomsminne av att tipsextra står på och man hör publikljudet (tror dock aldrig någon tittade på tipsextra, minns aldrig att det satt någon framför teven i alla fall) jag och pappa är kalla och stela efter en dag i slalombacken, hallen luktar två-takt efter att syrran varit ute och kört skoter med sina kompisar - och på spisen puttrar en köttfärssås i en blå gjutjärnsgryta.

När det skulle vara extra festligt, middagsbjudning etc då dykte flygande Jacob upp!

Vardagsmat var mycket fisk, torsk sej som vi fått med från resorna till släkten i Norge, röding från den egna sjön (vi har skämtsamt kallat röding för vår blodpudding, dvs det som man tog fram som "nödmat" )

Senare när mamma och pappa skiljde sig, när jag var i tonåren, bodde jag hos pappa. Pappa utvecklade då en helt underbart god makaronstuvning med falukorv och köttbullar i som "one pot" den måste jag göra själv någon dag

 

[parellikusken]

Klappgröt, vilken grej det var!
Det har jag inte vågat äta sedan barndomen, misstänker att jag inte skulle vara lika entusiastisk över det nu, så behåller det i minnet.

 

[Milosari]

Mormors fullständigt sönderkokta grönsaker kommer aldrig upprepas och åts väl med viss tvekan i barndomen. Mjölig King Edward till det. Och rikligt med brunsås! Minns också att hon alltid använde margarin till allt. Aldrig smör.

Jag ville vara vego redan på förskolan men minns tydligt att jag älskade farmors levergryta, pappas skogsduva och vaktel, och när vi var i Polen kalasade vi på blodig oxfilé och wienersnitzel.

Brunost och messmör äts fortfarande av både mig och sonen, men brunostsoppan som jag älskade som barn är faktiskt ännu äckligare än det låter.

Var nog enda ungen som såg fram emot mandelfisken på lunchen

 

[Happimess]

Jag tror aldrig jag har gjort spaghetti och köttförsås i vuxen ålder? Så trist maträtt.
Annars finns ett och annat halvtraumatiskt minne från mindre goda halvfabrikat under perioderna då mina föräldrar jobbade som dårar. Panerad torsk/fiskpinnar kommer aldrig flytta in under mitt tak

 

[Happimess]

Någon annan som minns Stinas kyckling? Färdigkryddade kycklingdelar i en aluminiumform som kom i olika smaker, fryst och redo att stoppa i ugnen. Var regelbunden fredagsfavorit hos oss!

Herregud ja! Tandoorikryddade varianten var en stapelvara hos oss

 

[tanten]

Maten hemma var husmanskost baserad på kött och potatis. Mest beroende på att vi hade eget kött och egen potatis.
Det gjordes sylta och inälvsmat. Det mesta togs tillvara. Mycket soppor och olika lådor. Kålpudding, leverlåda etc. Mycket smaker och mycket rotfrukter.

I skolan var maten mest konstig. Risotto bestående av unclebens-ris som man blandat skinktärningar och ärtor i. Lappskojs som var potatismos med köttstrimlor. Rosafärgat och väldigt kletigt. Leverbiffar gjorda av mald lever som hårdstektes. Torsk med mandel - som smakade absolut ingenting. Ugnspannkaka var en stabbig bit som serverades med en rå morot till.

Skolmaten gav en väldigt märklig bild av "svensk husmanskost"

 

[nullo-modo]

Minns maten från barndomen som bra, mycket gör jag ännu. Typ vanlig husmanskost. En sak som jag aldrig åt och fortfarande inte skulle äta var köttkonserver som morsan ibland köpte. Sladdrigt "kött" som luktar kattmat som tur var fick man något annat då. Syrran var kinkig och jag allergisk så det fanns alltid flera alternativ

Pappas rätt då vi var hos honom var älggryta som fått puttra en hel dag med mycket lök,vitlök och kryddor. Maten var en höjdpunkt! Morsan däremot som hatade vitlök klagade alltid på hur vi stank...

När vi pratar matminnen med maken har vi en ständig dispyt. Jag hävdar att man INTE kan äta plättar/våfflor som mat - det är en efterrätt. Maken däremot fick det som middag. Vem blir mätt och hålls mätt på mjöl och socker?

Är uppvuxen på pannkakor typ. Här är receptet lika många ägg som dl mjöl och dubbelt så mycket mjölk plus lite salt . Mamma försökte febrilt få i sin dotter lite grönsaker så det blev senare även rivna morötter i smeten, inspirerad av lille skutt i bamse.

 

[nullo-modo]

Annars uppvuxen på kött (älg och rådjur), potatis och ägg. Hade höns, odlade potatis och jaktfamilj.
På sommaren mycket grönsaker från landet och under vintern en del groddar.

 

[Malinois]

En skiva barkis med smör, rökt makrill från fiskegubbarna och majonäs på det.
Det är något vi i perioder åt mycket av när jag var barn och det är nog mitt starkaste matminne från den tiden

 

[Lingon]

Jag tror aldrig jag har gjort spaghetti och köttförsås i vuxen ålder? Så trist maträtt.
Annars finns ett och annat halvtraumatiskt minne från mindre goda halvfabrikat under perioderna då mina föräldrar jobbade som dårar. Panerad torsk/fiskpinnar kommer aldrig flytta in under mitt tak

Tråkig? Inte så som jag gör den! Men jo, det kan vara en mycket tråkig rätt. Men inte min köttfärssås!

 

[lytesout95]

Klappgröt, vilken grej det var!
Det har jag inte vågat äta sedan barndomen, misstänker att jag inte skulle vara lika entusiastisk över det nu, så behåller det i minnet.

Jag har fortsatt att äta klappgröt, och för mig är det lika gott fortfarande!

 

[Voeux]

Tråkig? Inte så som jag gör den! Men jo, det kan vara en mycket tråkig rätt. Men inte min köttfärssås!

Köttfärssås när jag var tonåring var köttfärs med ketchup och grillkrydda Idag gör vi en betydligt godare variant som brukar få stå och puttra ett tag. Vi äter inte jättemycket kött hemma, men köttfärssåsen är en favorit

 

[Lingon]

Köttfärssås när jag var tonåring var köttfärs med ketchup och grillkrydda Idag gör vi en betydligt godare variant som brukar få stå och puttra ett tag. Vi äter inte jättemycket kött hemma, men köttfärssåsen är en favorit

Min är så långt från ketchup och grillkrydda man kan komma!

 

[Badger]

Jag blev lite inspirerad av tråden om stuvade makaroner.
Som rubriken antyder - vad minns ni att ni åt som barn som eventuellt inte är norm eller hamnar på er tallrik idag?
Jag kommer snabbt att tänka på knaperstekta fiskpinnar med potatis och sås gjord på gräddfil och currypulver, samt parisare och raggmunkar. Blodpudding med smör och lingonsylt också, och makaronipudding med kassler. Kassler rent generellt, äter man det idag?

Jag ser fram emot en nostalgitripp här!

Avokado serverad halv med olja och vinäger och salt i hålet, ätes med sked som värsta lyxförrätten en lördag

Kokt broccoli, halvt huvud, med tunt skivad kall skinka, så himla deppig mat.

Får i kål (den där dåliga biten på fåret som är mer ben än kött) älskar, men har aldrig gjort själv.

I övrigt åt vi mycket förfärlig burksoppa, kålsoppa med frikadeller, köttsoppa (gläh!).

Findus fiskgratäng med sådant potatismos runt och dillsås, har jättesvårt för det, gillade det då.

Stinas kyckling levde jag på som student, ett paket räckte en vecka näringsbrist javisst.