lillla_jag
Trådstartare
Hej! Jag är iväg som au pair. Jag var i en familj tre månader, men bytte familj på grund av "spanking". Lämnade familjen så fort jag märkte att pappan smällde till deras 18 månaders!!
Allt fungerade jättebra för mig med deras pojkar. Jag hade aldrig problem med att åka till parken eller vara själv med dem. Hade en två månaders bebis, en 18 månaders pojke och en treåring att ta hand om.
Nu tar jag hand om en 2½ årig flicka. Hon är jättebortskämd och får alltid som hon vill. När jag försöker gå ut med henne börjar hon gråta och säger att hon vill stanna hemma. I vanliga fall skulle jag gått ut ändå, men föräldrarna här vill inte att hon ska vara ledsen när vi går. Så det resulterar i att jag inte kan gå ut med henne.
Jag har försökt leka fram det t.ex. tog jag en påse med en leksak i och sa att jag hade en present till henne men att vi bara kunde öppna den i parken. Trots att hon var jättenyfiken så gick hon inte med på att lämna lägenheten. Jag försöker springa runt med spadar och hinkar till sandlådan. Men hon blir ledsen så fort jag tar fram hennes skor...
Föräldrarna har inte haft det här problemet med den tidigare aupairen och jag har aldrig stött på det här problemet heller innan. Enligt min erfarenhet är det bara att gå ut med barnet trots att det är ledset och två minuter senare slutar barnet gråta och har hur roligt som helst.
Samma sak när pappan skulle lämna henne och gå ut. Dottern börjar gråta när han ska gå och det slutar med att han stannar hemma.
När vi lekar har vi väldigt roligt, hon skrattar och tycker om att jag är med. Men såfort föräldrarna ska lämna blir hon ledsen. Jag har dock varit själv med henne i lägenheten och då är hon också glad, kan fråga efter mamma ibland dock.
Är det att hon inte är trygg med mig, så att jag inte gör ett bra jobb? Jag är rädd att det är att hon inte tycker om mig. Jag vet inte vad jag ska göra. Är det någon bra förälder här som har något förslag eller idé om vad jag kan göra?
Jag är inne på min tredje vecka här nu, så känner att det är en väldigt lång tid för att knyta an till mig. Jag vill verkligen få det här att fungera men min fantasi börjar ta slut...
Allt fungerade jättebra för mig med deras pojkar. Jag hade aldrig problem med att åka till parken eller vara själv med dem. Hade en två månaders bebis, en 18 månaders pojke och en treåring att ta hand om.
Nu tar jag hand om en 2½ årig flicka. Hon är jättebortskämd och får alltid som hon vill. När jag försöker gå ut med henne börjar hon gråta och säger att hon vill stanna hemma. I vanliga fall skulle jag gått ut ändå, men föräldrarna här vill inte att hon ska vara ledsen när vi går. Så det resulterar i att jag inte kan gå ut med henne.
Jag har försökt leka fram det t.ex. tog jag en påse med en leksak i och sa att jag hade en present till henne men att vi bara kunde öppna den i parken. Trots att hon var jättenyfiken så gick hon inte med på att lämna lägenheten. Jag försöker springa runt med spadar och hinkar till sandlådan. Men hon blir ledsen så fort jag tar fram hennes skor...
Föräldrarna har inte haft det här problemet med den tidigare aupairen och jag har aldrig stött på det här problemet heller innan. Enligt min erfarenhet är det bara att gå ut med barnet trots att det är ledset och två minuter senare slutar barnet gråta och har hur roligt som helst.
Samma sak när pappan skulle lämna henne och gå ut. Dottern börjar gråta när han ska gå och det slutar med att han stannar hemma.
När vi lekar har vi väldigt roligt, hon skrattar och tycker om att jag är med. Men såfort föräldrarna ska lämna blir hon ledsen. Jag har dock varit själv med henne i lägenheten och då är hon också glad, kan fråga efter mamma ibland dock.
Är det att hon inte är trygg med mig, så att jag inte gör ett bra jobb? Jag är rädd att det är att hon inte tycker om mig. Jag vet inte vad jag ska göra. Är det någon bra förälder här som har något förslag eller idé om vad jag kan göra?
Jag är inne på min tredje vecka här nu, så känner att det är en väldigt lång tid för att knyta an till mig. Jag vill verkligen få det här att fungera men min fantasi börjar ta slut...