Barn som har problem med ledarskap

Jag har tyvärr inte något tips att ge.

Men jag tänker på det @Tora skriver om att skaffa än ännu snällare häst. Det fungerar inte alltid.

Det finns individer som alltid verkar ta fram saker ur alla hästar (djur, barn, människor). De blir alltid likadana.
Jag har en fruktansvärt snäll häst och med vissa personer blir han som @Aionee s häst när hennes syster eller mamma leder den.
En vecka med en sådan person skulle få min supersnälla häst , som aldrig ifrågasätter något, att bli ett hår av hin.
Så pass väl känner jag honom.

Det är nog som TS skriver, något hennes dotter gör och det är dottern som måste lösa det hela........men hur vet jag inte.
 
Hålla på går nog bra, men kanske inte i alla situationer, utan bara där det funkar klockrent, dvs hantering i stallet och ridning på ridbanan.
Har hon möjlighet att rida ut tillsammans med någon annan i ett par månader? Naturligtvis är hästen också ny i sin omgivning och måste få vänja sig. Det brukar ta en stund även om hästen är rutinerad. Nej, jag tycker faktiskt inte att ni ska hasta fram med uteridningen med ensam häst om det bara blir fel. Ridning i paddock och kanske skritta av vid hand längsmed vägen från stallet kanske kan räcka ett tag.
 
Jag har tyvärr inte något tips att ge.

Men jag tänker på det @Tora skriver om att skaffa än ännu snällare häst. Det fungerar inte alltid.

Det finns individer som alltid verkar ta fram saker ur alla hästar (djur, barn, människor). De blir alltid likadana.
Jag har en fruktansvärt snäll häst och med vissa personer blir han som @Aionee s häst när hennes syster eller mamma leder den.
En vecka med en sådan person skulle få min supersnälla häst , som aldrig ifrågasätter något, att bli ett hår av hin.
Så pass väl känner jag honom.

Det är nog som TS skriver, något hennes dotter gör och det är dottern som måste lösa det hela........men hur vet jag inte.
Min gamla häst var just en sådan som ingav trygghet. De som inte ens vågade gå nära en häst vågade borsta henne. De som inte hade hoppat på flera år pga rädsla hoppade små skutt med henne.

En helt underbar häst med ett hjärta av guld.
 
@anhe hur gammal är din dotter ?

Att du som vuxen är mer självklar i din säkerhet osv är ju inte samma som att ngn annan är det ffa inte ett barn , mycket av säkerhet grundas i många fall också på mångårig erfarenhet och som flera redan skrivit , säkerhet och "känsla" är ju inget som följer ngn bok utan måste ju vara genuin och komma inifrån - lura några hästar genom att tekniskt sett agera korrekt funkar inte . Sånt läser de ju igenom om personen ändå känner sig osäker längst inne och det vet nog du också tänker jag om du tänker objektivt och inte att det just nu handlar om ditt barn ?
 
Min gamla häst var just en sådan som ingav trygghet. De som inte ens vågade gå nära en häst vågade borsta henne. De som inte hade hoppat på flera år pga rädsla hoppade små skutt med henne.

En helt underbar häst med ett hjärta av guld.

Sådan är min med.

Men, en tafatt person, ensam med honom i en vecka, skulle få honom att göra som han vill. Fast elak skulle han inte bli.
Bara gå och äta när han vill, gå dit han vill, flytta på någon genom att sakta fysiskt putta.
 
Jag tror ju att det där med hästhantering är lite medfött. TS dotter kanske inte har det medfött bara för att mamma har det. Likväl som hästodugliga föräldrar kan få jätteduktiga barn.
 
Sådan är min med.

Men, en tafatt person, ensam med honom i en vecka, skulle få honom att göra som han vill. Fast elak skulle han inte bli.
Bara gå och äta när han vill, gå dit han vill, flytta på någon genom att sakta fysiskt putta.
Dra ner huvudet för att äta, ja det skulle hon kanske passa på att göra men inte stegra och ha sig som Ts ponny.
 
Dra ner huvudet för att äta, ja det skulle hon kanske passa på att göra men inte stegra och ha sig som Ts ponny.

Min skulle antagligen, efter ett tag ensam med en osäker, eller "mesig" (det känns inte som rätt ord) nog inte börja stegra men med ganska stor säkerhet inte gå från stallplan och/eller vända hem i full fart.
Men inte när någon provrider eller rider de första gångerna.

Det är det som är så konstigt; att han som är så trygg och inger så mycket trygghet kan bli sådan. För det är jag ganska säker på om det är "fel" person.
De som har lite jävlar anamma inbyggt verkar inte ens märka av det någonsin oavsett hur mycket nybörjare de är.

Medan jag varit med om att vana ryttare fått bråka lite med honom i vägkorsningar där han vill bestämma vilken väg han ska ta. Så det finns i honom.
 
Min skulle antagligen, efter ett tag ensam med en osäker, eller "mesig" (det känns inte som rätt ord) nog inte börja stegra men med ganska stor säkerhet inte gå från stallplan och/eller vända hem i full fart.
Men inte när någon provrider eller rider de första gångerna.

Det är det som är så konstigt; att han som är så trygg och inger så mycket trygghet kan bli sådan. För det är jag ganska säker på om det är "fel" person.
De som har lite jävlar anamma inbyggt verkar inte ens märka av det någonsin oavsett hur mycket nybörjare de är.

Medan jag varit med om att vana ryttare fått bråka lite med honom i vägkorsningar där han vill bestämma vilken väg han ska ta. Så det finns i honom.
Men det är väl inget konstigt ? ?? Varför är folk förvånade , jag fattar inte ?
 
Min unghäst kan få såna idéer för sig med jämna mellanrum, någonting kan vara livsfarligt att gå förbi (trots att vi går förbi där varje dag...) och kanske framför allt hennes stora akilleshäl, trafiken. Ena dagen är hon lugn som en filbunke bland bussar och lastbilar, för att nästa dag dö av förskräckelse över en cyklist. Just när det gäller trafiken har vi hamnat i en ond cirkel, för där tycker jag det är så fruktansvärt obehagligt (inte p.g.a. hästen eller vad hon gör egentligen, jag hade inte spänt mig på samma sätt om hon exempelvis hade reagerat så för några brevlådor eller något annat i naturen, utan mer för att det är just trafik och hon hoppar ut i vägen istället för bort från det läskiga) och då blir hon ännu mer spänd för att jag blir spänd.

Jag har försökt ta hjälp av andra på trygga hästar som inte bryr sig, och jag har även bett en totalt orädd ryttare (som hästen dessutom känner) sitta upp, och beteendet är oförändrat med en annan ryttare (här skiljer sig ju min historia från din, er häst bråkar väl inte med dig?). Inget av det har dock fungerat, så nu har vi backat i utvecklingen och gått mycket vid handen istället. Jag har haft henne sen hon var åring, och vi har gått mycket promenader ända sen början, så egentligen finns tilliten från båda håll där någonstans under (vi råkade ut för en riktigt otäck händelse i trafiken för lite mer än ett år sen, innan dess brydde hon sig inte), och vi är båda två mer avslappnade när jag står bredvid. Nu har jag precis börjat sitta upp och rida henne i trafik (ensam, med andra har jag ridit hela tiden).

I ert fall är ju hästen dessutom ny på platsen och ny med er, vilket i sig är en stor omställning för både hästen och er. Kan inte dottern enbart jobba med hästen från marken för att skapa någon sorts relation till den? Och du rider? Eller om det fungerar att hon rider på den i paddock/ridhus kan hon ju göra det för att få upp självförtroendet, men du tar fajten med utritterna till att börja med? Hur gammal är hon?
 
Men det är väl inget konstigt ? ?? Varför är folk förvånade , jag fattar inte ?

Nä, det har du rätt i....varför skrev jag så?

Egentligen var nog poängen att det finns så jäkla snälla hästar som både på provridning och någon/några veckor är hur snälla som helst men sedan blir knepiga.
Att skaffa en snällare häst känns fel då jag tror "problemet", precis som TS tror, är barnet.
 
Att skaffa en snällare häst känns fel då jag tror "problemet", precis som TS tror, är barnet.

Nä, det är inte rätt att skylla på barnet. En riktigt trygg häst i sig själv, som inte låter sig bekommas av nått, blir inte personlighetsförändrad av att ett barn inte är fullfjädrad hästmänniska. En riktigt trygg häst i sig själv, som inte låter sig bekommas av nått, börjar helt plötsligt inte stegra och tjorva.

Däremot tror jag nyckeln är att hästen är ny i sin omgivning, och att den just nu är mest trygg med flocken. Man måste förstå hur mycket en flytt, en ny ägare, påverkar en häst. Gamla beteenden kan komma tillbaks. En häst kan vara världens lugnaste hos föregående ägare, men sen kommer oväntade beteenden fram hos ny ägare. Troligast beror det på att hästen blivit otrygg och osäker i sin nya miljö. Troligtvis brottades tidigare ägare med samma problematik när hästen kom till dom.

Jag tror inte på ledarskap i den bemärkelse begreppet används idag inom hästvärlden. Jag tror på relation och kommunikation. Låt ponnyn och barnet lära känna varandra i lugn och ro, och under trygga förhållanden. Utöka successivt, så alla känner sig trygga. Ha tålamod! Tillslut kommer ni att ha den trygga ponnyn ni söker.

En bra fråga när man söker häst är: "Hur reagerade hästen när den kom till er?" Vilka problem upplevde ni"? Det ger en rätt bra hint om vad man kan vänta sig av en ny häst.
 
Nä, det är inte rätt att skylla på barnet. En riktigt trygg häst i sig själv, som inte låter sig bekommas av nått, blir inte personlighetsförändrad av att ett barn inte är fullfjädrad hästmänniska. En riktigt trygg häst i sig själv, som inte låter sig bekommas av nått, börjar helt plötsligt inte stegra och tjorva.

Däremot tror jag nyckeln är att hästen är ny i sin omgivning, och att den just nu är mest trygg med flocken. Man måste förstå hur mycket en flytt, en ny ägare, påverkar en häst. Gamla beteenden kan komma tillbaks. En häst kan vara världens lugnaste hos föregående ägare, men sen kommer oväntade beteenden fram hos ny ägare. Troligast beror det på att hästen blivit otrygg och osäker i sin nya miljö. Troligtvis brottades tidigare ägare med samma problematik när hästen kom till dom.

Jag tror inte på ledarskap i den bemärkelse begreppet används idag inom hästvärlden. Jag tror på relation och kommunikation. Låt ponnyn och barnet lära känna varandra i lugn och ro, och under trygga förhållanden. Utöka successivt, så alla känner sig trygga. Ha tålamod! Tillslut kommer ni att ha den trygga ponnyn ni söker.

En bra fråga när man söker häst är: "Hur reagerade hästen när den kom till er?" Vilka problem upplevde ni"? Det ger en rätt bra hint om vad man kan vänta sig av en ny häst.

Jag vet inte riktigt vad du menar. Menar du att en häst som du i stort sett kan släppa en bomb bredvid och den inte bryr sig, aldrig skulle tjorva? Eller menar du att en sådan häst inte kan stegra och tjorva?

Då har du fel.
 
Jag vet inte riktigt vad du menar. Menar du att en häst som du i stort sett kan släppa en bomb bredvid och den inte bryr sig, aldrig skulle tjorva? Eller menar du att en sådan häst inte kan stegra och tjorva?

Då har du fel.

Jag tror att en häst kan ha olika starka beteenden i sig, ex flyktbeteende, flockbundenhet. I en trygg och van miljö, med trygga och välkända människor, så blir inte dessa beteenden så framträdande just eftersom hästen är trygg. Däremot i byte av miljö, som en försäljning innebär, så blir hästen otrygg och oönskade beteenden kan komma fram. Troligtvis så reagerade den likadant när den kom till säljarna också. Det tar tid för en häst att bo in sig i ett nytt hem - man måste lära känna varandra under trygga förhållanden och ha tålamod. Utöka successivt. Det kan exempelvis innebära att man börjar rida i ridhus, sen i paddock, kortare skogsrunda med hästkompisar innan man slutligen provar att rida ut själv.

Dock finns ju de riktiga läromästarna, hästarna som har låg flyktbenägenhet och låg flockbundenhet. Som inte låter sig bekommas så mycket av miljöbyte. Men då är det hästens personlighet, inte i barnet/människan som hanterar den.

En ponny som varit läromästare i sin gamla, invanda, trygga miljö - behöver inte nödvändigtvis vara det i ett nytt hem. Oväntade beteenden kan komma fram eftersom ponnyn bytt miljö. Grundläggande hästkunskap.

Förstår du? (Ponnyn som TS skrev om, var ju rätt ny hos dom. Dvs barnet har bytt ponny, men det funkar inte med den trots att den köpts in som "trygg ponny")
 
Många verkar inte kunna lära sig det hur länge de än håller på.
Nej det är som sagt inget givet ? Det är inget man föds med och även om man inte gör det är det ingen utslagsgivare huruvida man är en "duktig" hästägare osv . Därav frågetecknet .
 
Jag tror att en häst kan ha olika starka beteenden i sig, ex flyktbeteende, flockbundenhet. I en trygg och van miljö, med trygga och välkända människor, så blir inte dessa beteenden så framträdande just eftersom hästen är trygg. Däremot i byte av miljö, som en försäljning innebär, så blir hästen otrygg och oönskade beteenden kan komma fram. Troligtvis så reagerade den likadant när den kom till säljarna också. Det tar tid för en häst att bo in sig i ett nytt hem - man måste lära känna varandra under trygga förhållanden och ha tålamod. Utöka successivt. Det kan exempelvis innebära att man börjar rida i ridhus, sen i paddock, kortare skogsrunda med hästkompisar innan man slutligen provar att rida ut själv.

Dock finns ju de riktiga läromästarna, hästarna som har låg flyktbenägenhet och låg flockbundenhet. Som inte låter sig bekommas så mycket av miljöbyte. Men då är det hästens personlighet, inte i barnet/människan som hanterar den.

En ponny som varit läromästare i sin gamla, invanda, trygga miljö - behöver inte nödvändigtvis vara det i ett nytt hem. Oväntade beteenden kan komma fram eftersom ponnyn bytt miljö. Grundläggande hästkunskap.

Förstår du? (Ponnyn som TS skrev om, var ju rätt ny hos dom. Dvs barnet har bytt ponny, men det funkar inte med den trots att den köpts in som "trygg ponny")
Och jag tror ibland att sånt här kan skapa problem . I vissa fall så om hästägaren tror att oj hästen är ny den måste vänjas osv försiktigt . Många gånger blir det mindre problem om man som ryttare faktiskt bara rider på utan att läsa in så mycket att hästen behöver vänja in sig på x och y etc .

Givetvis förutsätter det att man ändå vet vad man köpt och kan läsa av generellt hur de reagerar osv .
 
Min första connemara var idiotsäker. Inte med folk som har koll, då kunde hon testa gränserna i ridningen men aldrig så man ramlade av.

Nybörjare bar hon som ägg och uppförde sig alltid perfekt.

En sådan ponny, som alltid är mjuk och samarbetsvillig tror jag din dotter behöver. Lugn tycker jag inte har så mycket med saken att göra, de sävliga kan vara nog så jävliga...

De är få och mest troligt inte billiga men mjukheten sitter i personligheten.
 
Och jag tror ibland att sånt här kan skapa problem . I vissa fall så om hästägaren tror att oj hästen är ny den måste vänjas osv försiktigt . Många gånger blir det mindre problem om man som ryttare faktiskt bara rider på utan att läsa in så mycket att hästen behöver vänja in sig på x och y etc .

Givetvis förutsätter det att man ändå vet vad man köpt och kan läsa av generellt hur de reagerar osv .

Absolut.
Men nu är det ett barn vi pratar om, med en häst krånglar. Det kanske inte bara är att rida på i det här läget, utan snarare ta det lite lugnare och skapa en relation och en bra kommunikation mellan ryttare och häst. Hästar är ju stora flyktdjur, och man kan ju förstå om en ryttare blir osäker när en häst man inte känner tjorvar. Särskilt en ung ryttare.
 
Senast ändrad:

Liknande trådar

Samhälle Kan ni hjälpa mig att hitta en lagom informationstext att sätta i händerna på någon. Läskapacitet för abstrakt och akademisk text finns...
Svar
0
· Visningar
221
Senast: MiaMia
·
Övr. Barn Ett barn i dotterns förskolegrupp försöker tvinga henne att konstant leka med henne. Gör inte dottern det så blir det andra barnet...
2
Svar
26
· Visningar
2 825
Senast: Mirre
·
Hundhälsa 2018 tog jag lite hastigt och lustigt emot en liten omplacering som for illa i dåvarande hem. Hunden var och är trots det relativt glad...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
4 645
Senast: Tonto
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 121
Senast: Juli0a
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp